Behavioristiskt perspektiv - inlärning Flashcards
behaviorismen
Behaviorister fokuserar just på hur individer formas av omgivningen. De menar att vi lär oss vad vi kan förvänta oss av en viss situation och hur vi ska bete oss, vi blir betingade. Ofta har den nyfödda människan jämförts med ett oskrivet papper där miljön och de personliga erfarenheterna under livets gång fyller individen med text och innehåll.
3 olika inlärningsteorier
respondent/klassisk betingning, operant betingning, modellinlärning
respondent/klassisk betingning
vi lär oss att associera 2 stimuli med varandra, inlärning via associationer
respondent beteende
ofrivilliga reaktioner som utlöses av olika stimuli. De kan vara obetingade, alltså oberoende av tidigare erfarenheter eller inlärning
obetingat stimulus
stimulus som inte fått en association än. Obetingad stimulus väcker en obetingad respons, reflex
betingat stimulus
när ett tidigare obetingat stimulus förekommer upprepade gånger blir det ett betingat stimulus som resulterar i ett betingat respons. Ex. klockan ringer - associeras med att hundarna får mat
betingad respons
den inlärda reaktionen som blivit kopplat till de betingade stimulit. Ex. klockan ringer - associeras med att hundarna producerar saliv
operant betingning
inlärning via erfarenhet av konsekvenser. Konsekvenserna av beteende påverkar sannolikheten att beteendet sker igen
förstärkning
dragkraft för vårt beteende. En konsekvens som får oss att upprepa ett beteende kallas för förstärkare. Förstärkare ökar vår benägenhet att upprepa i framtiden. Finns 2 typer av förstärkning, positiv och negativ
positiv förstärkning
något vi gillar tillkommer, man belönar beteendet. Man tillför något ex klistermärken om man varit duktig i skolan –> ökar sannolikheten att du fortsätter vara duktig. Det behöver dock inte vara något positivt, ex. om man är i affären med sitt barn och barnet skriker, barnet får godis för att bli tyst –> ökar sannolikheten att barnet skriker i affären igen
negativ förstärkning
något vi ogillar tas bort, man tar bort obehag. Ex. jobbar hårt för att få bra betyg –> slipper städa hemma –> ökar sannolikheten att du fortsätter jobba hårt.
utsläckning
när förstärkningarna har börjat glesa ut så pass mycket att ett beteende upphör. Detta sker dagligen utan att man alltid tänker på de, skulle ett upprepande av beteende inte ge den effekt eller resultat man önskar så upphör beteendet och ett nytt testas.
bestraffning
en obehaglig konsekvens på ett beteende, vilket trycker undan beteendet. Den tar dock inte bort någon förstärkare, vilket gör att beteendet visar sig igen om inte något alternativt beteende finns. För att få en varaktig beteende förändring så måste förstärkarna bort
positiv bestraffning
något vi ogillar tillkommer, tillför något negativt som i sin tur minskar sannolikheten att beteendet upprepas. Ex jag får dåliga betyg, måste hjälpa till mer hemma –> minskar sannolikheten att jag får dåliga betyg igen
negativ bestraffning
något vi gillar tas bort, tar bort något positivt som i sin tur minskar sannolikheten att beteendet upprepas. Ex. skolkar mycket –> veckopengen tas bort–> minskar sannolikheten att jag skolkar igen