Barnpsykiatri Flashcards
Vilka utgångspunkter har man inom barnpsykiatrin?
- skolan (barnets arbetsmiljö)
- pediatriken (barns hälsa och sjukdomar)
- den sociala barnavården (barnets hemmiljö)
- vuxenpsykiatrin (frågan om de psykiatriska sjukdomarnas orsak och behandling)
Hur funkar barnpsykiatrin som verksamhet?
- de har hand om bedömning, utredning och behandling
- har hand om barn med allvarliga psykiatriska tillstånd
- insatserna kombineras ofta med åtgärder från kommunen
Vilka verksamheter möter barn och unga vuxna med psykisk ohälsa?
Förskola/skola: elevhälsa
Hälso- och sjukvård: mödrahälsovård, barnhälsovård, primärvård och ungdomsmottagning
Hälso- och sjukvård:barn och ungdomspsykiatri (BUP) - specialiserad öppenvård & slutenvård/tvångsvård, barn- och ungdomshabilitering, barnneurologi, barn- och ungdomsmedicin, beroendemedicin (vuxenpsykiatrin)
Socialtjänst: HVB, IFO, familjehem, SIS (särskilda ungdomshem)
Vad är BUPS uppdrag?
BUPs uppdrag är att bota eller lindra allvarlig psykisk sjukdom genom diagnostik och behandling, och därigenom öka funktionen och minska symtombelastningen.
Vad ska BUPs metoder bygga på?
BUPs metoder ska bygga på videns och i avsaknad av sådan ska det grundas på beprövad erfarenhet.
Vilka ska vara aktiva i BUPs insatser?
Vårdnadshavare ka vara aktiva i insatserna som ges
Vilken lagstiftning finns angående barn i hälsovården och sjukvården?
- Barnkonventionen
- Hälso- och sjukvårdstiftningen (hälsa- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientsäkerhetslagen)
- Föräldrabalken
Vad säger patientlagen ang samtycke?
Pateintens självbestämmande och integritet ska respekteras.
När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas.
Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder roch mognad.
Vad innebär barnets rätt till delaktighet?
- Barnet har rätt att få relevant information
- Barnet har rätt att komma till tals och bli lyssnad på
- Barnet har rätt till inflytande utifrån ålder roch mognad
(Den som är ansvarig för vården bedömer när barnet kan delta i beslut kring vården)
Vad är det centrala i bedömningen av om ett barn är moget nog för att ge samtycke till en sjukvårdsåtgärd?
Det centrala för bedömningen av om ett barn är tillräckligt moget för att ge sitt samtycke till en sjukvårdsåtgärd är om barnet förstår hälsa- och sjukvårdsinsatsen samt konsekvenserna.
Vad avgör vilken mognad hos barnet som krävs i det enskilda fallet?
Det som avgör vilken mognad som krävs i det enskilda fallet beror på:
- vårdåtgärdens art
- angelägenhetsgrad
Barn kan INTE bestämma om allvarligare beslut som kräver medicinsk kunskap.
Vad har äldre barn i regel rätt till?
Äldre barn har i regel rätt till:
- att söka vård på eget initiativ
- att få tala enskilt med vårdpersonal
- att få hälsorådgivning
Vilka rättigheter har vårdnadshavare i vården?
De har rätt att:
- bestämma om barnet ska vårdas eller inte, samt avbryta behandlingen eller tacka nej till den
- få information om barnets hälsotillstånd, undersökningar som genomförs och de behandlingar och metoder som kan bli aktuella
- få information om vad som kan hända om man inte behandlar
- få ha åsikter om vården och komma med egna förslag
- ha rätt att få en till bedömning av en till specialist vid allvarliga sjukdomar/komplicerade vårdinsatser
- bestämma om studenter deltar under barnets behandling eller undersökning
Hur beslutar vårdnadshavarna?
Normalt sett beslutar vårdnadshavarna om barnets vård tillsammans.
Vad har vårdnadshavare inte rätt till när det gäller vården?
De har inte rätt att:
- kräva behandling som strider mot evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet
- neka sitt barn livräddande behandling
- neka sitt barn medicinsk vård och behandling om det skulle uppstå allvarlig risk för barnets hälsa eller utveckling om behandlingen/vården inte ges
- spärra uppgifter i barnets journal
Vad har hälso- eller sjukvårdspersonal för skyldighet vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa?
Om hälso- eller sjukvårdspersonal får kännedom eller misstänker att ett barn far illa så har de en skyldighet att anmäla (socialtjänstlagen)
Vad har barnet för rätt vid en eventuell anmälan som hälso- och sjukvårdspersonal har gjort?
Barnet behöver få relevant information om anmälan samt möjlighet att ställa frågor och kunna reflektera över denna information.
Hur förbereder man ett samtal med ett barn?
- Man tar reda på samtalets syfte
- barnets behov
- hur man på bästa sätt kan beskriva sin roll som psykolog
- barnets kunskap och insikt om sammanhanget
- på vilket sätt föräldrarna ska vara delaktiga i samtalet
- om man själv blir påverkad av samtalets tema
På vilket sätt är man snäll mot barnet i ett samtal?
- man hälsar på barnet först
- man vänder sig mot barnet främst och inte föräldrarna
- man låter barnet prata mest
- man låter barnet få ha åsikter om vad som sker och vad som bestäms
- man lyssnar aktivt på barnet
- man är lyhörd för hur delaktigt barnet vill vara
Vad finns det att tänka på vad gäller sekretess och tystnadsplikt under samtal med barn?
Man ska berätta om sekretess och tystnadsplikt i inledningen på ett kortfattat och tydligt sätt, men man ska inte lova att man aldrig kommer berätta något
Vad är bra att tänka på när man säger hejdå till barnet efter ett samtal?
Det är bra att man strax innan man säger hejdå lämnar den djupa/allvarliga nivån, och hjälper barnet att känslomässigt lugna ner sig själva och återvända till vardagen. Detta kan göras genom att fråga vad barnet ska göra efter samtalet och resten av dagen.
Vad gör man under det diagnostiska samtalet med ett barn?
- kartlägger livssituation och funktionsnivå
- fångar gestalt och förlopp
- frågar om vanligaste samsjuklighet och uteslutningsdiagnoser
- sammanfattar observationer av patienten ett psykiskt status
Vad frågar man barnet aktivt om i det diagnostiska samtalet?
Man frågar barnet aktivt om skolfunktion, kompisar och fritid samt om familjesituation och dagliga rutiner.
Varför frågar man barnet aktivt om vissa saker?
- för att förstå barnets stressorer och skyddsfaktoret
- för att värdera hur symtomen påverkar barnets liv
- för att värdera om funktionsförmågan har förändrats
Vad gör man under den diagnostiska intervjun?
- man börjar med att få fram de symtom som var som tydligast när barnet mådde som sämst
- man kartlägger debuten och gör en tidslinje över förloppet
- man kartlägger tilläggssymtom
- man tar reda på funktionsförändringen
Vilka symtom är mest framträdande vid:
- depression och bipolärt syndrom
- ångest
- adhd
- psykos
- personlighetssyndrom
- ätstörning
Depression och bipolärt syndrom: stämningsläge och aktivitetsnivå
Ångest: rädsla, kroppsliga symtom och undvikande
ADHD: uppmärksamhet och aktivitetsreglering
Psykos: rörigt tal, hallucinos och vanföreställningar
Personlighetssyndrom: affektlabilitet och instabilitet
Ätstörning: ätande och kroppsuppfattning
Vilka olika syndrom har debut i:
- småbarnsålder
- tidiga skolår
- barndomen
- efter puberteten
- blir tydligare i tonåren
Småbarnsåldern: autismstörningar
Tidiga skolår: ADHD
Barndomen: ångestsyndrom
Efter puberteten: affektiva symtom, personlighetssyndrom eller psykos
Tydligare i tonåren: Autism och ADD
Hur ser det typiska förloppet ut för:
- ångestsyndrom
- depression och mani
- autism
- borderlinge och ADHD
- Schizofreni
- ångestsyndrom: attacker
- depression och mani: episoder
- autism: stabilt kroniska
- borderline och ADHD: kroniskt svängande
- schizofreni: långsamt fortskridande
Vad finns det för svårigheter vid bedömning av barn och ungdomar?
- det finns en mycket hög samsjuklighet och överlappning mellan olika barnpsykiatriska diagnoser
- vad är utvecklingsmässigt adekvat egentligen och vad växer bort?
- vad är normalläget när man befinner sig under utveckling och förändras
- man kan få olika information från olika informanter
Vad finns för barnpsykiatrisk behandling?
- medicinsk behandling
- psykoterapi (individuellt/i grupp/digitalt)
- familjeterapi
- föräldrabehandling
- omvårdnad och psykoedukation
Vad har ökat vad gäller psykisk ohälsa bland barn?
- Ångest och depressionssymtom har ökat, mest hos flickor i tonåren
- symtom som ont i magen och huvudet, nedstämdhet, sömnproblem och allmän oro har ökat
- skolstressen har ökat (skolresultaten har försämrats)
- fysisk aktivitet har minskat och skärmtid har ökat
