Ätstörningar Flashcards
Vad är en ätstörning? Vad kommer de med?
Ätstörningar är livshotande sjukdomar med potentiellt dödliga konsekvenser. De kommer med stort lidande: det är intensiva, svåra känslor, tankar och beteenden kring mat, ätande, träning, figur och vikt som tar väldigt mycket tid och energi.
Kan man se frisk ut men vara väldigt sjuk i ätstörning?
Ja, man kan se frisk ut men vara väldigt sjuk i ätstörning.
Hur förhåller man sig till familjen när det kommer till ätstörningar?
Familjen är en tillgång - det är inte deras fel. Hälsokrisen underminerar familjens funktion (utöver den personliga funktionen)
Vad medför ätstörningar?
Ätstörningar medför ökad risk för suicid och medicinska komplikationer.
Är det ett val att få en ätstörning? Går det att bli frisk? Vilka kan få en ätstörning?
Det är inte ett val att få en ätstörning. Det går att bli helt frisk. Alla kan få en ätstörning oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet etc.
Hur är gener och miljö kopplade till ätstörningar?
Gener och miljö spelar roll när det kommer till ätstörningar, men genetisk risk kan inte redigera vem som får en ätstörning.
Vad är ortorexi?
Ortorexi är då tankar kring kost och träning går över till besatthet och kan bli skadligt för hälsan. Man har en upptagenhet kring hälsosam mat och det är hälsoaspekten och nutritionsvärdet på maten som är viktig och inte smak. Man har hög självdisciplin och moralisk överlägsenhet mot andra som äter mindre nyttigt. Under senare år inbegrips även träning i begreppet. Även om ortorexi liknar en ätstörning har det ännu inte klassats som en formell ätstörningsdiagnos.
Vilka ätstörningsdiagnoser finns i DSM-5?
- Anorexia Nervosa (AN)
- Bulimia Nervosa (BN)
- Hetsätningsstörning (BED)
- Pica
- Idisslande
- Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)
Vilka andra specificerade ätstörningar finns?
- Atypisk AN
- BN med låg frekvens
- BED med låg frekvens
- Självrensning
- Nattligt ätande
Vad kännetecknar Anorexia Nervosa (AN)?
- Otillräckligt energiintag leder till låg vikt
- Rädsla att gå upp i vikt samt ett beteende som motverkar viktökning trots undervikt
- Störd kroppsupplevelse och självkänsla som är överdrivet påverkad av vikt och figur
- Förnekelse av allvaret av låg vikt
- Dysfori är nästan alltid med
- Det är vanligt med rastlöshet som leder till stor kaloriförbrukning
- Enbart en liten andel har objektiva episoder av hetsätning
Vad kan AN vara kombinerad med?
AN kan vara kombinerad med självsvält eller med hetsätning/självrensning. De med hetsätning och självrensning har sämre prognos på grund av problem med bl.a. impulskontroll. Enbart en liten andel av personer med AN har objektiva episoder av hetsätning.
Hur påverkar AN kroppen?
AN har somatisk påverkan på nästan alla kroppens organ:
- Endokrinologiskt så återgår kroppen till en prepubertal fas med låg utsöndring av manliga eller kvinnliga könshormoner.
- Ämnesomsättningen går på sparlåga
- Man får lanugobehåring på grund av låg kroppsvikt
- Man får sprött hår
- Man får störningar i elektrolytbalansen som kan leda till hjärtrubbningar,
- Vid uppvätskning av svår AN kan man få hjärtkomplikationer och epileptiska anfall
Vad kännetecknar Bulimia Nervosa (BN)? Är dessa kvalitativt specifika för BN?
BM kännetecknas av objektiva hetsätningsepisoder och kompensationsbeteende minst 1 gång i veckan i 3 månader, samt en övervärdering av betydelsen av vikt och figur.
Inget av dessa är kvalitativt specifika för BN.
Vad är en hetsätningsepisod?
En avgränsad tid under vilken en stor mängd mat konsumeras, samt en förlust av kontroll.
Vad är kompensationsbeteende?
Det är saker såsom kräkning, laxermedel, diuretika och överdriven motion.
Vad utvecklar många med AN?
Många med AN utvecklar BN och restdiagnos av BN.
Hur ser utvecklingen av BN vanligen ut?
BN börjar nästan i samtliga fall med restriktivt ätande (i kontrast med hetsätningsstörning där restriktion kan komma senare)
Hur kan BN och hetsätningsstörning (BED) påverka kroppen?
Det kan orsaka:
- Smärta och upkörhet i mage och tarm
- Tarmvred
- Förstoppning
- Diarré
- Fetma
Hur kan BN påverka kroppen?
Det kan orsaka:
- Skador på tandemalj och tandkött (karies)
- Svullna och ömma spottkörtlar
- Matstrupskatarr
- Elektrolytrubbningar
Vad kännetecknar hetsätningsstörning (BED)?
BED kännetecknas av hetsätningsepisoder minst 1 gång i veckan i 3 månader.
Man äter mycket fortare normalt och man äter så mycket att det uppstår en obehaglig mättnadskänsla. Man äter stora mängder mat utan att känna sig fysisk hungrig, och man äter i ensamhet eftersom man får skuldkänslor av att äta så mycket. Man äcklas över sig själv, känner sig deprimerad eller har starka skuldkänslor efteråt.
Hur kännetecknas undvikande restriktiv ätstörning (ARFID)?
Man har ett bristande intresse för mat med låg aptit. Man har en sensorisk känslighet för mat. Man har 1 eller fler av följande symtom:
- viktnedgång och avbruten tillväxt
- signifikant näringsbrist
- beroende av nutritionstillskott
- nedsatt psykosocial funktionsförmåga
- kan ej tillskrivas medicinskt tillstånd eller psykisk ohälsa
Hur är AN, BN, BED och ARFID kopplade till patienternas vikt och inställning till vård?
AN: underviktiga, ofta är starkt ambivalent till behandling
BN: normal till fetma, tydligare och mer explicit hjälpsökande
BED: ofta överviktiga/har fetma
ARFID: kan vara underviktiga till att lida av fetma
Hur behandlas olika ätstörningar?
BN och BED behandlas med CBT-E dvs transdiagnostisk behandling eller interpersonell psykoterapi, IPT
För vuxna med AN finns ingen bästa metod, men kan behandlas med CBT-E. Man vill häva svält, påbörja viktuppgång och ge psykosocial behandling.
Barn med AN behandlas med familjebaserad terapi, FBT
ARFID hos äldre barn och vuxna behandlas med KBT-AR och yngre barn FBT-ARFID.
Hur ser modellen för transdiagnostisk konceptualisering ut?
RITA UPP
Hur ser fallformulering för AN ut?
RITA UPP
Hur yttrar sig AN? (fenomenologi)
- En strävan efter kontroll
- Känsla av att vara speciell
- Rädsla att förbli fet
- Önskan att vara smal
- Låg självkänsla
- Överaktivitet och rastlöshet
- “Vem ska jag bli när jag inte är smal”
- Självrensande beteenden
- Förnekande
Hur ser fallformuleringen ut för BN?
RITA UPP
Hur ser FBT för AN för barn och ungdomar ut?
- Föräldrar tar kontroll över ätandet
- Gradvis får barnet mer kontroll
- Tonårsrelaterade aspekter lyfts fram
FBT för BM finns samt FBT-ARFID men dessa har inte lika starkt forskningsstöd
Hur ser den teoretiska vidmakthållandemodellen för ARFID ut?
RITA UPP
Vilka är vårdnivåerna för ätstörningar?
Vårdnivåer är både öppenvård, specialiserad öppenvård, dagvård, heldygnsvård, självvald inläggning samt nationell högspecialiserad vård för ätstörningar.
Vilka är riskfaktorerna för ätstörningar?
- Internalisering av smalhetsidealet vilket resulterar i missnöje med vikt och figur
- Bantning/restriktivt ätande
- Låg självkänsla och negativ affekt
- Dysfunktionella coping-strategier
- Genetik, perfektionism (AN), social osäkerhet, att bli retad pga vikt, lågt socialt stöd
- Låg kontakt med föräldrar, höga krav, sexuella övergrepp, bantning i familjen, kritiska kommentarer
- Tidig pubertet för flickor
Vad finns det för sociokulturella kopplingar till ätstörningar? Vad är ett missnöje med kroppen en tydlig föregångare för?
I mode och nöjesindustrin är bantning standard.
Smalhet är fortfarande normen för kvinnlig attraktivitet.
Smalhet signalerar att man är attraktiv, hälsosam och självdisciplinerad.
Att inte vara smal signalerar att man är oattraktiv, lat och antagligen inkompetent.
Ett missnöje med kroppen är en tydlig föregångare för ätstörningsproblematiken samt graden av dem.
Vad är självkänsla?
Självkänsla är känsla av belåtenhet och självacceptans som springer ur en persons upplevelse av självvärde, attraktivitet, kompetens och förmåga att tillfredsställa sina aspirationer.
Låg självkänsla är en tydlig riskfaktor för utveckling av ätstörningar (och andra psykologiska problem).
Vad kan bantning/att gå på diet leda till?
Det kan resultera i självsvält vilket ger ökad risk för hetsätning och upptagenhet kring mat och ätande.
Det leder även till ökad emotionell känslighet, dysfori och ökad distraktion.
På vilka sätt kan vissa idrotter leda till ätstörningsproblematik?
De idrotter med viktfokus såsom klättring, gymnastik, höjdhopp, brottning och boxning kan leda till ätstörningsproblematik eftersom man presterar bättre om man växer mindre. Det i kombination med en icke-förstående tränare i unga år är en olycklig kombination.
Vilka är skyddsfaktorerna för ätstörningar?
- Positiv självbild
- Probleminriktad coping
- Stöd från kamrater
- Emotionellt välbefinnande
- Framgång i skolan utan stress och perfektionism
- Nära och god kontakt med familjen
- Sen pubertet
Hur kan utvecklingen till ätstörning se ut hos barn och unga?
Utveckling 1: sex- och sjuåriga flickor uttrycker oro över sitt utseende. Nioåringar oroar sig över att de är för tjocka (dvs innan puberteten).
Utveckling 2: omkring 40% av nioåriga flickor tycker de borde vara smalare och vid 10-11 sticker siffran till 80%. Väldigt få upplever sig själva som för smala trots att de tillhör den underviktiga gruppen.
Utveckling 3: unga flickor och kvinnor utgör den mest utsatta gruppen vad gäller risken för att utveckla en ätstörning. Den kulturella normen för vad som är fysiskt attraktivt inpräntas redan i förskoleåldern. Signifikant ökning av bantningsförsök sker mellan 9-13 års ålder.
Vad påverkar barns kroppsuppfattning?
Media, familj och jämnåriga –> internalisering och social jämförelse –> kroppsuppfattning
Vilka är de fyra huvudstrategierna för prevention (förebyggande ansatser?
- Information om skadliga effekter av bantning och risk för ätstörningar
- Information om hälsosamt ätande och regelbunden motion
- Fokus på självkänsla och avslappning
- Dissonansstrategier för äldre tonåringar. Dvs skapa en diskrepans mellan en individs antaganden/tankar och deras beteende.
Vilka förebyggande ansatser funkar?
Resultaten är blandade för preventionsstrategierna som bygger på information och som ämnar att minska bantningsbeteende.
Blygsamma effekter av psykoedukativa ansatser såsom information om motion och medias påverkan i skapandet av skeva kroppsideal.
Bäst effekter har strategier som ämnar att stärka självkänsla.
Vilka är riktlinjerna för prevention av ätstörningar?
- se till att inte skapa mer problem/bekymmer
- använd förebyggande metoder som bygger på annat än bara information
- gå in vid olika åldrar, helst tidigt, och inkorporera det med skolkunskaper
Vad är olämpligt när det kommer till prevention av ätstörningar?
- Användning av explicita fallstudier om AN och BN, vilket gör att de normaliseras.
- Diskussioner om farliga metoder för att kontrollera viktökning, vilket ger en introduktion till olämpliga metoder.
- Presentationer av tidningsartiklar om personer med ätstörningar, vilket gör att problemet glamoriseras.
- Användning av tidningsartiklar om framgångsrik viktnedgång, vilket normaliserar extrem viktnedgång.
- Mäta längd och vikt utan positiv feedback
Vad är bra utbildningsaktiviteter för ätstörningar?
- Föra diskussioner om kroppsliga förändringar som brukar ske under puberteten
- Använda lämpliga vikt- och längdkurvor för tonåringar
- Matlagning som fokuserar på positiva budskap om mat
- Aktiviteter för att stärka självbilden
- Stresshantering och toleransbildning
Hur gör man en psykiatrisk bedömning av ätstörningar?
Helst gör man en semi-strukturerad intervju: Eating Disorder Examination (man behöver träning i att leverera).
EDE-Q är ett frågeformulär som frågar om:
- viktbekymmer
- figurbekymmer
- restriktion
- ätbekymmer
CIA (clinical impact assessment) är formulär som handlar om funktionsnedsättningen på grund av ätstörningen.
Vad är de fysiologiska konsekvenserna som man tar hänsyn till i bedömningen?
- centrala nervsystemet
- hjärta och kärl
- mag- och tarmsystemet
- munhåla och tänder
- hormonproducerande organ
- njurarna
- ben och leder
Vad är det man tittar på i bedömningen när det gäller hormonproducerande organ?
- immunförsvaret
- blodbildning
- ämnesomsättningen
- salt- och vattenbalansen
- temperaturreglering
- fortplantning
- uppbyggnad av skelett och muskler
- amenorré men ägglöössning kan förekomma
- låg sexlust
Vilka psykologiska konsekvenser tittar man på när det gäller bedömningen av ätstörningar?
- minne och koncentration
- upptagenhet av tankar om mat/ätande
- kroppsuppfattningen påverkas
- minskad lust, sex, umgås
