Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K5 PU > Arbetsmedicin exponering och patologi > Flashcards

Arbetsmedicin exponering och patologi Flashcards

1
Q
  • Fokuserar på att utreda och hantera de fysikaliska, biologiska, kemiska, ergonomiska eller psykiska/sociala miljöfaktorerna

Vilka?

A

Arbetsmedicin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär en yrkessjukdom?

A
  • Orsakas enbart av arbetet eller arbetsmiljön
  • En tydlig relation till yrkesrelaterad exponering
    • Blyförgiftning, asbestos osv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär arbetsrelaterade sjukdomar?

A
  • Faktorer i arbetsmiljön tillsammans med andra riskfaktorer
  • Komplex etiologi
    • Allergisk astma som ex kan förvärras av damm på arbetet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Exponering och arbetsmedicin

  • I arbetsmiljön finns fysikaliska, biologiska, kemiska, ergonomiska eller psykiska/sociala miljöfaktor som kan påverka hälsan, arbetsförmågan och dessutom orsaka olyckshändelse
    • Finns i luft, vatten, jord
    • Kan absorberas genom luftvägar, mag/tarm och hud

Vad är viktigt att väga in?

A

Känslighet och sårbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på kemiska miljöfaktorer på arbetet bakom sjukdom

A
  • Asbest/kvart – lungfibros
  • Fordonsgaser (diesel) – hjärtkärlsjukdomar och cancer
  • Isocyanater – astma
  • Metall, kadmium, bly - förgiftningssjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka två vägar finns för arbetsrelaterad astma?

A
  • Allergener
    • Mjöldamm – högmolekylär vikt
    • Krom, kobolt – lågmolekylär vikt
  • Irritanter
    • Dimma, ånga eller rök
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Arbetsrelaterad astma

  • Två vägar
    • Allergener
      • Mjöldamm – högmolekylär vikt
      • Krom, kobolt – lågmolekylär vikt
    • Irritanter
      • Dimma, ånga eller rök

Vad kan dessa vägar aktivera?

A
  • Båda vägar kan aktivera endotelcell, T-cell, makrofag, mastcell –> cytokiner –> muskelkontraktion
  • Kan ge lunginflammation –> ödem, slemutsöndring, vaskulär permeabilitet –> obstruktion/asmta
  • Irritanter även genom neurogen väg –> axonal reflex (C-fibrerstimulering) och frisättning av neuropeptider
  • Infiltrat av eosinofiler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer i alveolen vid arbetsrelaterad astma?

A

Även infiltrat av eosinofiler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • Pipning, hosta, slembildning

Vad är det symptom på?

A

Astma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv tidig fas vid arbetsrelaterad astma

A
  • 30-60 minuter efter exponering
  • Inhalerat antigen binder IgE på mastcell vilket stimulerar frisättning av inflammatoriska mediatorer vilket ger ödem, bronkokonstriktion, slemutsöndring
  • Rekrytering av eosinofiler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv sen fas vid arbetsrelaterad astma

A
  • 4-8 h efter tidig fas
  • Eosinofiler frisätter aktiverare som aktiverar mastceller och även ger inflammatoriskt svar som skadar luftvägsepitel
  • Ökad slemutsöndring och bronkokonstriktion vilket kan förklara varför en del patienter med arbetsrelaterad astma saknar tidssamband med arbetsmiljön
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Exponering för kristallina mineraler, metaller (aluminum, krom, vanadin, volfram, kobolt), trädamm och organiskt damm (trä, mjöl)
    • 13 % av insjuknande i lungfibros (beror alltså ej på silikos eller asbestos)

Vad kan dessa orsaka?

A

Lungfibros/pneumokoniosis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad visar bilden?

A
  • Asbestkroppar vid asbestinducerad lungfibros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Lungfibros/pneumokoniosis

Mekanism vid kolarbete?

A
  • Inandning av kolets damm som makrofager fångar som sedan passerar till intestitiet och aggregerar runt alveoler som då utvidgas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Lungfibros/pneumokoniosis

Mekanism vid silikos (kiseldioxid)?

A
  • Giftigt för makrofager som då frisätter fibrogena faktorer. Frigjord kiseldioxid fagocyteras på nytt av andra makrofager. Resultat med tät fibrotisk nodul
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Lungfibros/pneumokoniosis

Mekanism vid asbestos?

A
  • Asbest är tunt och lätt och svävar länge i luften. Fastnar i alveolerna och ger intestitiefibros. Asbestkroppar vid asbestinducerad lungfibros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Asbest och sjukdomar

  • Hög exponering

​Vilka sjukdomar?

A
  • Asbestdammlunga (asbestos)
  • Asbestpleurit (vatten i lungsäcken)
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Asbest och sjukdomar

  • Låg-hög exponering

​Vilka sjukdomar?

A
  • Plack
  • Lungcancer
  • Mesoteliom
  • Tjocktarmscancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q
  • Gasfasen: koldioxid,kvävedioxider, kolmonoxid, svaveldioxid, organiska ämnen
  • Partikelfas: elementärt kol, sulfiter, nitrater, metaller

Vilka hör dessa till?

A

Fordonsgaser (diesel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fordonsgaser (diesel)

  • Gasfasen: koldioxid,kvävedioxider, kolmonoxid, svaveldioxid, organiska ämnen
  • Partikelfas: elementärt kol, sulfiter, nitrater, metaller

Sjukdomar?

A
  • Inflammatoriska förändringar i lungorna, hjärt-kärlsjuklighet samt lungcancer
    • Diesel grupp 1, bensin grupp 2B (cancerframkallande)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fordonsgaser (diesel)

  • Gasfasen: koldioxid,kvävedioxider, kolmonoxid, svaveldioxid, organiska ämnen
  • Partikelfas: elementärt kol, sulfiter, nitrater, metaller
  • Sjukdomar
    • Inflammatoriska förändringar i lungorna, hjärt-kärlsjuklighet samt lungcancer
      • Diesel grupp 1, bensin grupp 2B (cancerframkallande)

Arbeten?

A
  • Gruvor, byggnadsarbete, yrkeschaufförer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
  • Luftföroreningar förekommer i gaser och partiklar (mikrometer)

​Beskriv de olika storlekarna och var de tar vägen

A
  • PM10 – grova partiklar – kan fångas i slem och cilier i ledande luftvägar
  • PM2,5 – fina partiklar – lätt fastna i terminala luftvägar och alveoler (makrofager och sedan inflammatorisk reaktioner
  • PM0,1 – kan passera genom alveoler och till kapillär cirkulation och genom kropp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad visar bilden?

A
  • Visar ökad mängd Malondialdehyd (lipidoxideringsprodukt) och minskad mängd antioxidanter. Di står för diesel
25
Q

Vad innebär oxidativ stress?

A
  • Biokemisk process där fria radikaler som organismen själv producerar leder till skador av cell och organ
    • Obalans mellan fria radikaler och antioxidanter
26
Q

Vad pekar pilarna på?

A
  • Bild 2 visar U (blödning), V (ödem)
    • S (nekros gällande alveol)
    • T (nekros i parenkym)
27
Q

Vid slutsats av bilden?

A
  • Linjärt förhållande mellan inandningsmängd och deponering
28
Q

Sjukdommekanism vid inandning av fordonsgaser (diesel)?

A
  • Inandning av diesel påverkar luftvägar direkt genom
    • Inducera lokal inflammatorisk stress
    • Inflammatoriska mediatorer
    • Genotoxicitet
  • Kan leda till andningssjukdom som KOL, astma och lungcancer
  • Partiklar och gaser flyttas över luftvägar och kommer in i cirklation som då fördelas i hela kroppen och ger oxidativ stress i cirkulation och inflammation genom toxiska effekter lite överallt vilket kan leda till
  • Hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt, stroke, trombos, cancer och påskyndat åldrande
29
Q
  • Exponering
    • Yrken: målare, lackerare, fabrik, grovarbetare, batteriindustri
    • Allmänt: målardamm, vattenförorening, bilavgaser, kontaminerad jord

Vad kan dessa råka ut för?

A

Blyförgiftning

30
Q

Blyförgiftning

  • Exponering
    • Yrken: målare, lackerare, fabrik, grovarbetare, batteriindustri
    • Allmänt: målardamm, vattenförorening, bilavgaser, kontaminerad jord
  • Asborption
    • Lungor
    • Mindre ofta genom mag/tarmkanal
    • Hud

Var ses toxiska effekter?

A
  • Passerar lätt BBB och ger toxiska effekter i hjärna, lever, benmärg och njurar
  • Påverkan på nervsystem, njurar, kardiovaskulärt system och blodbildningsfunktion
    • Kan ses blå pigmentering vid tandkött
31
Q
  • Metall som används i industri och finns naturligt i jorden
  • Batterier, pigment, plast

?

A

Kadmium

32
Q

Kadmium

  • Metall som används i industri och finns naturligt i jorden
  • Batterier, pigment, plast

Skador?

A
  • Stannar kvar i kroppen lång tid och är giftig för njurar
  • Kan också ge benmineralisering genom benskada eller nedsatt njurfunktion
  • Inandning kan ge lungskador
  • Grupp 1 cancerframkallande
33
Q

Metallinducerad oxidativ stress (flera metaller)

  • Redox-aktiva metaller

Vilka?

A
  • Koppar, järn, krom
34
Q

Metallinducerad oxidativ stress (flera metaller)

  • Redox-aktiva metaller
    • Koppar, järn, krom

Redox-inaktiva metaller, vilka?

A
  • Bly, kadmium och kvicksilver
35
Q

Metallinducerad oxidativ stress (flera metaller)

  • Redox-aktiva metaller
    • Koppar, järn, krom
  • Redox-inaktiva metaller
    • Bly, kadmium och kvicksilver
  • Bägge varianter kan ge ökning av produktionen av ROS (oxidativ stressprocessen)

Men hur kan nedre gruppen vara farliga när de inte är redox-aktiva?

A
  • Kan inte generera fria radikaler i sig men kan genereras ändå indirekt med utbyte till koppar eller järn från cellproteiner
    • Kadmium kan ersätta järn i ferritin vilket då frigör och ökar koncentration av obundet järn som kan ge oxidativ stress via fentonreaktion
      • Antixodanter som SOD bryter ned dessa radikaler
      • GSH inaktiverar väteperoxid och hydroperoxider
36
Q

Biologiska miljöfaktorer som kan ge upphov till arbetsskada

Exempel på arbeten?

A
  • Arbete med matproduktion, djurkontakt, sjukvårdare som arbetar med operation, diagnostiska laboratorier, arbete vid avfallanläggningar, avloppsrening, importerade djur
37
Q

Typiskt vid?

A

Allergisk alveolit

38
Q
  • Allergisk alveolit (hypersensitivity pneumonitits)

​Etiologi?

A
  • Bakterier
  • Mögelsvampar, mykotoxiner
  • Oftast yrkesrelaterad
    • Sågverksmiljö och fuktigt virke
    • Luftfuktarsjuka
39
Q

Allergisk alveolit (hypersensitivity pneumonitits)

Symptom?

A
  • Akut (feber/frossa) och kronisk form (långvarig exponering/smygande symptom som produktiv hosta, andfåddhet och bronkit)
40
Q

Vilka förändringar kan uppkomma i lunga vid allergisk alveolit?

A
  • Peribronchiolar metaplasi – ersätter alltså alveolär vävnad
41
Q

Vad ses på bilden?

A

Förändringar vid allergisk alveolit

42
Q

Allergisk alveolit (hypersensitivity pneumonitits)

Patogenes?

A
  • Överdriven immunreaktion och lunginflammation
  • Th1 viktig vid granulomatös utveckling
  • Allt startar med antigenexponering (mögelproteiner) vilket ger sensibilisering, samverkar med genetiska och miljöfaktorer som ger makrofagaktivering, mononukleäracellsrekrytering –> Th1 svar –> granulom och lungfibros
43
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Strålning – icke joniserande strålning

Vad kan dessa bestå av?

A
  • Består av elektriska fält och magnetiska fält som mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa fält som alstras av elektriska installationer och kraftledningar
  • UV-strålning från solljus – ögon och hud
44
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Strålning – icke joniserande strålning
    • Består av elektriska fält och magnetiska fält som mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa fält som alstras av elektriska installationer och kraftledningar
    • UV-strålning från solljus – ögon och hud

Skador av UV-strålning?

A
  • Brännskador vid överexponering, hudförtjockning och pigmentering
  • Kronisk och långvarig exponering – DNA-skador – cancertumörer – malignt melanom
45
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Strålning – joniserande – strålningssjuka
  • Arbeten
    • Kärnkraftverk, arbete i berg, gruvor, radon och bostäder, metallåtervinning, vattenreningsverk

Vad är viktigt att genomföra i och med detta?

A

Medicinska kontroller

46
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Strålning – joniserande – strålningssjuka
    • Arbeten
      • Medicinska kontroller pga exponering
        • Kärnkraftverk, arbete i berg, gruvor, radon och bostäder, metallåtervinning, vattenreningsverk

Patogenes?

A
  • Ger tillräckligt energi för att bryta kemiska bindningar och skapa joner.
  • Det kan skada cellens DNA och ge mutationer, om mutationer överförs till ny generation av celler kan cancer utvecklas, eller andra skadliga effekter
  • Effekter av strålning på cellen (beroende på mängd osv)
    • Vid lång nivå kan skador repareras av cellerna utan skadliga effekter
    • Strålningssjuka uppkommer vid höga doser
      • Dubbelstrandbrott, mutationer, celldöd (apoptos, senescence, autofagisk celldöd), utveckling av cancer
      • Celldöd beror mkt på exponering och celltyp
47
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Vibration, hand/arm, delkropps – vibrationsskada

​Tre vanliga typer av skador?

A
  • Mb Raynaud
  • Digital neuropati
  • Karpaltunnelsyndrom
48
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Vibration, hand/arm, delkropps – vibrationsskada
    • Mb Raynaud

​Patogenes?

A
  • Blodkärlsskada – balans mellan vasokonstiktion och vasodilatation blir dysfunktionell. Vasokonstriktion ökar. Ökad endothelin-1 och minskad NO. Även oxidativ stress ger blodkärlsskada. Minskat blodflöde till fingrar vilket ger vita fingrar.
49
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Vibration, hand/arm, delkropps – vibrationsskada​

Digital neuropati, patogenes?

A
  • Vibrationsexponering ger strukturella förändringar såsom demyelinisering
  • Ödem, perineurofibros
  • Axonal degeneration
  • Omkretsstörning av myelinskikt (pil)
  • Central axonal sammandragning
50
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Digital neuropati

Tre symptommanifestationer, vilka?

A
  • Negativ manifestation
    • Känselnedsättning
  • Positiv manifestation
    • Smärta, domningar, pirrningar i fingrar
  • Provocerbar manifestation
    • Ökad känslighet i fingrar
51
Q
A
52
Q

Fysikaliska miljöfaktorer

  • Vibration, hand/arm, delkropps – vibrationsskada

Karpaltunnelsyndrom, patogenes?

​

A
  • Tryck på medianusnerven i handleden (karpaltunneln)
    • Mekaniskt tryck ökar pga inflammatorisk vätskeansamling eller muskelhypertrofi som ger minskat utrymme för nerven
53
Q

Hur kan vi testa för karpatunnelsyndrom?

A
  • Tinells tecken – tappa med dina fingrar på karpaltunneln och sedan från indexfinger och hela medianusnerven – tingling i dess innervation av fingrar är positivt
  • Phalens test – positivt om pirrningar i tumme, index, långfinger och medial halva av ringfinger
54
Q
  • Cancer som specifikt beror på betydande exponeringsnivå från ett ämne eller faktor från arbetsplatsen och förekommer hos många arbetstagare

Kallas för?

A

Yrkescancer

55
Q

Nämn tre viktiga exponeringar som leder till cancer?

A
  • Utomhusarbete – UV-strålning
  • Formaldehyd
  • Asbest
56
Q

Exponeringar och yrkescancer

  • Cancer som specifikt beror på betydande exponeringsnivå från ett ämne eller faktor från arbetsplatsen och förekommer hos många arbetstagare
  • Utomhusarbete – UV-strålning
    • Elektriker ex
    • Ögon och hud, även sämre immunförsvar

Typ av cancer?

A
  • Malignt melanom, skivepitelcancer
57
Q

Exponeringar och yrkescancer

  • Cancer som specifikt beror på betydande exponeringsnivå från ett ämne eller faktor från arbetsplatsen och förekommer hos många arbetstagare

Formaldehyd, typ av cancer?

A
  • Halscancer
  • Leukemi
58
Q

Exponeringar och yrkescancer

  • Cancer som specifikt beror på betydande exponeringsnivå från ett ämne eller faktor från arbetsplatsen och förekommer hos många arbetstagare

Asbest, typ av cancer?

A
  • Asbestos
  • Cancer i lungor, äggstock och struphuvud
59
Q
  • Alla vetenskapligt publicerade bevis
  • Carcinogener kan då kategoriseras som
      1. Carcinogena (121 ämnen)
    • 2A. Troligen carcinogen
    • 2B. Potentiellt carcinogen
      1. Icke klassificerbar
      1. Icke cancerogen

Vilka utfärdar denna?

A
  • IARC – International agency for research on cancer

K5 PU (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions