Appendicit & Obstipationsbehandling - PM Flashcards
Typiska symtom som uppkommer i anamnes av appendicit?
- Feber
- Matleda - nedsatt aptit, illamående och utspändhet (inflamamtionen påverkar delvis tarmens motilitet, men också allmän sjukdomskänsla bidragande).
- Kräkningar - framförallt tidigt i förloppet (diagnostisk fallgrop gentemot gallsten och liknande sjd.)
- Buksmärta:
- Tidig diffus buksmärta.
- Senare lokal peritonitretning - obs. vart denna smärta sitter beror på appendix lokalisation (ex. retrocekalt).
- Smärtvandring - dvs. hur smärtan utvecklas med tiden.
- Rörelsesmärta - hosta och rörelse ger smärta då peritoneum retad och dessa förändrar trycket i bukhålan.
Obs. vid perforerar appendix mer allvarlig sjukdomsbild med ex. mer central peritonitretning, mer allmänpåverkan och kraftigare feberpåslag.
Klinisk status hos patient med appendicit?
Generellt:
- Feber - varierande grad (37.5 - 38.5°C).
- Dehydrering? - vid matleda.
Lokalstatus:
- Peritonitretning - central el. lokal.
- Muskelförsvar?
- Direkt el. indirekt släppömhet?
- Rörelsekorrelerad smärta?
- Obs. palp PR om misstanke om appendicit-abscess?
Provtagnign som är obligat vid mistänkt appendicit?
- Infektionsprover:
- LPK (+ diff - Neutrofila) - stegring kommer tidigt (inom timma från sjukdomsdebut).
- CRP - stegring kommer efter några timmar.
- Urinsticka
- Ev. graviditetstest på menstruerande flicka.
Om dehydrering - elektrolyter och ställningstagande blodgas.
Om op - Hb, TPK, blodstatus + bastest.
Handläggning av patient med appendicit - vad påverkar denna?
Beslut att fatta - operation eller inläggning för observation?
Klinisk status, labbprover & anamnes räcker i många fall för beslut om kirurgi indicerat. Vid behov ULJ (vid oklarheter). Beslut kan stöttas med AIR-score. Faktorer som påverkar:
- Allmänpåverkan (smärta, kräkning, diarré).
- Inflammatoriskt svar (labbmässigt).
- Lokalstatus (peritonitretning, släppömhet, PM).
- Ålder & kön
Obs. stöd i beslut mha. AIR-score.
Appendicit hos menstruerande flickor - ställnignstagande att göra.
Kan detta vara gynekologiskt - ta kontakt med gynekolog-jour och önska ev. gynekologisk undersökning.
I vilka lägen önskar vi DT buk då vi misstänker appendicit?
I utvalda fall, efter konsultation med kirurg-jour, då vi misstänker abscess. Kan exempelvis vara ett mycket långdraget förlopp där inflammation kapslat in sig.
Beslut fattas om inläggning för operation - vad behöver göras?
- Inläggning & kontakt med avdelning.
- Förberredande för operation:
- EMLA + PVK
- IV vätska enl. dehydreringschema - ex. 12.5 ml/kg/h Ringer-Acetat i 4 timmar.
- Adekvat smärtlinring - ex. paracetamol + IV morfin mg/ml vb.
- Antibiotikaprofylax enl. tabell i PM (vid op.).
- Frågor avseende när patienten åt och drack senast.
- Operationsanmälan görs av kirurgens husjour alt. delegerad läkare.
- Om pat. ej färdighandledd vid inläggning - ompalpation och op-anmälan av husjour från avdelning.
Hur tänker man kring antibiotikaprofylax inför appendektomi?
Trimsulfa + metronidazol enl. PM-schema är förstahandsalternativ. Detta kan ges i princip direkt efter att man bestämt sig för att operera barnet.
Hur skiljer sig den postoperativa handläggningen av olika typer av appendicit?
- Gangränös appendicit (infektion begränsad till appendix):
- Postoperativ antibiotikabehandling (Pip-taz) enl. PM i 1 dygn.
- Perforerad appendicit:
- Postoperativ antibiotikabehandling (Pip-taz) enl. PM i 5-7 dygn beroende på klinik & CRP.
- Vätsketerapi
- Smärtlindring - paracetamol + ev. morfin vb.
- Provtagning - Na, K, krea, Alb, Hb, LPK + CRP.
Vätskebehandling postoperativt vid perforerad appendicit?
Obs. täck patientens grundbehov i vätska m. Glukos 10% + 120 NA 20 K.
- Övergång till TPN med tiden.
- Ringer-Acetat som tillägg vilket styrs av patientens urinmängder.
- Obs. ställnignstagande CVK om små barn alt. metabol sukdom (diabetes) med sköra kärl.
Hur följer vi upp barn med appendicit?
Enkel appendicit:
- IIngen planerad uppföljning.
- Idrottskarens - beroende på op-typ 2-3 veckor.
- Undvik bad i 10 dygn.
Perforerad appendicit:
- Återbesök inom 10-14 dygn. Kontroll sårläkning + CRP.
- I övrigt lik icke-perfoerad.
Mål med behandling av obstipation?
Normalisera tarmfunktionm ed kost och regelbundna vanor.
Principer kring behandling av långvarig obstipation?
Utrensning av tarm med lavemang och peroral mjukgörande behandling.
Lavemang (Resulax alt. klyx):
- Ges dagligen vid regelbunden tidpunkt under 7-10 dygn, sedan varannan dag i 1 vecka för att glesas ut under längre tid (tills regelbunden god avföring).
Lösande medicinering:
- Movicol Junior alt. Forlax - tillblandas i vätska för att mjukgöra avföringen. Receptbelagda. Individuell dosering som kan justeras efter effekt.
Behandlingstid ca. 3-6 månader. Men kan vara längre. Ond cirkel av hård och lös avföring där barn förknippar tarmtömning med obehag och försöker undvika det. Vilket försämrar besvären. Ibalnd kan man ge xyloproct eller liknande geler för att göra det enklare för barnet innan tarmtömning.
Två principiella olika typer av obstipation hos barn?
Funktionell obstipation:
- Vanligast 2-4 års ålder. Ingen sjukdom bakomliggande. Tidig behanlding förbättrar. Utlöses av ex. kostbyte, oro osv.
Organisk obstipation (komponent av grundsjukdom):
- Ex. celiaki, komjölkproteinallergi, cystisk fibros, anorektala missbildnignar m.m.
- Behandling av bakomliggande komponent viktig.
Obstipation klinisk bild?
- Diffus smärta särskillt efter måltid. Kan vara intensiv.
- Uppblåsthet och minskad aptit kan föreligga.
- Ev. läckage av lös avföring. Sk. förstoppningsdiarré.
- Avsaknad infektionstecken i regel.
