Alpin Skidteknik: Underlaget Flashcards
Vilka två övergripande egenskaper har snön?
-den är formbar
-den är glidbar
Beskriv och skilj på snö utifrån följande begrepp:
Snöfall
Snötäcke
Nysnö
Snödrev
Snöstjärnor
Snöflingor
Snöfall– betecknar specifikt nederbörden.
Snötäcke–betecknar snö på marken.
Nysnö –all snö som faller kan anses vara ny, såvida det inte är snödrev.
Snödrev– snö som virvlar upp från marken av tillräckligt kraftig ochbyigvind.
Snöstjärnor– de nedfallande iskristallerna.
Snöflingor– snöstjärnor som har klumpats ihop.
Beskriv kortfattat hur snön förändras när vädret förändras
Snön förändras i takt med hur vädret förändras. Temperatur och fuktighet har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. De snöstjärnor som uppstår har därför olika utseende vid skilda temperaturer. De är ofta stora när temperaturen är nära noll, medan kraftig kyla medför att snöstjärnornas och snöflingornas storlek minskar.
Beskriv snöns formbarhet utifrån begreppen:
- Ihoppackning
- komprimering
- smältpunkt
Snö är formbar genom att den kan packas ihop under denna ihoppackning gör den mer och mer motstånd mot ytterligare ihoppackning. När du försöker packa ihop snön ännu mer med antingen dina händer eller med dina skidor använder du inre krafter (muskler, senor och ligament). Snön reagerar då med att göra motstånd i form av en reaktionskraft (se Newtons andra lag – reaktionslagen under Kraft och rörelse).
Om vi jämför med sand, som det också går att åka skidor på, går sanden inte att packa ihop på samma sätt. Försöker vi packa sanden bristen så småningom i sin ihoppackning om vi fortsätter att försöka packa den ytterligare. Detta är förutsatt att inga andra ämnen reagerar med sanden.
Däremot kommer snö som vi packar hårdare och hårdare att bli allt mer ihoppackad och samtidigt göra mer och mer motstånd mot att packas ihop. Detta motstånd är en normalkraft som är en motkraft till den kraft som packar snön.
Vid belastningen komprimeras snötäcket och fler kontaktpunkter kan skapas mellan snökristallerna. Snökristallerna och bindningarna kan dessutom ändra form något. Båda dessa förändringar hjälper till att fördela det ökade trycket på snötäcket, som kan skapas av nysnö eller av en skidåkare.
När snön utsätts för tryck sjunker smältpunkten men själva ytskiktet förblir lätt flytande av olika kemiska anledningar. Detta gör att bindningar är lösare. Vid ihoppackning fryser sedan det flytande ytskiktet i kontaktytorna och binder ihop snön så att den håller ihop.
Beskriv kortfattat snöns glidbarhet och hur den ändras med temperatur och luftfuktighet
Den andra värdefulla egenskapen är att våra skidor kan glida på snö. Hur bra vi glider på snön beror bland annat på ytterligare egenskaper hos snön, samt på egenskaper hos skidornas underlag och luftens temperatur samt fuktighet. Är snön väldigt kall kan det vara fördelaktigt med en finare struktur i skidans belag och tvärtom om vid varmare snö – en mer grov struktur. Läs mer under Utrustning.
Om vi hypotetiskt utgår från ett par skidor i ett generellt gott skick är glidbarheten sämre vid väldigt kalla temperaturer och lägre luftfuktighet samt vid väldigt höga temperaturer och högre luftfuktighet. Generellt är det bra någonstans mitt emellan.
Eftersom glidbarheten påverkas av vad det är för typ av snö behöver vi olika typer av valla och struktur på våra skidors underlag för att få så bra glid som möjligt på olika typer av snö.
Beskriv kortfattat olika snötyper utifrån följande kategorier:
- Kramsnö
- Slasksnö
- Pudersnö
- Skarsnö
Kramsnö
Det är lättare att packa snö och få den kompakt när temperaturen ligger nära noll än när det är riktigt kallt. Kall nysnö bildar ett lätt och poröst lager medan fuktig nysnö, kramsnö, blir ett kompakt lager. Detta beror på att iskristallernas hårdhet minskar så att de blir lösare om temperatur ökar och de utsätts för tryck. Det ger fler och starkare kontaktytor mellan kristaller.
Slasksnö
Slasksnö syftar på en blötare form av snö, innehållande mer smältvatten. Den benämns även ibland med det engelska ordet slush. Denna form av snö uppkommer mycket under våren när temperaturen är högre.
Pudersnö
Pudersnö är torr och lätt dammig. När den faller till marken är det fortfarande väldigt kallt och torrt i luften och därmed behåller den sin egenskap om att inte packas så väl – den blir mer luftig och dammar när en skidåkare åker i den. På amerikanska säger man powder eller sydsamiskans habllek – var och en får välja uttryck. Däremot kan snöns densitet skilja sig åt, från 100 kg/m3 generellt i Skandinavien till 15 kg/m3 i Utah.
I spektrumet mellan kramsnö och pudersnö finns det lössnö som är mindre luftig och lättare packas ihop. Sammanfattningsvis kommer snön, beroende på temperatur och fuktighet, att kräva olika mängd kraft för att packas ihop.
Skarsnö
Skarsnö eller skare är ett hårt övre skikt på ett snötäcke som bildas när ytskiktet tinar, genom direkt solljus eller varm luft, och sedan fryser igen. Skare kan även bildas genom att hård vind pressar ihop den ytliga snön. Skarhinnan kan precis bära upp skidåkaren men när den ska packas ihop och formas kan den brista (bristande skare) för att sedan påbörja en ny ihoppackning igen. Detta gör skarsnö utmanande för skidåkaren att hantera när vi svänger.
Beskriv hur backens lutning påverkar dig som skidåkare
Backens lutning kan påverka skidåkningen. Ju brantare det är, desto mer fart av gravitationen får åkaren fart nedför backen om hen åker rakt ner i fallinjen utan att svänga. Det innebär att åkaren får större momentum och kan komma att utsättas för större yttre krafter som måste hanteras med ett ökat krav på vissa delar inom skidteknik, som förmåga att skapa inre krafter för att få större utslag i efterfrågade interaktionssätt (se mer under Interaktion och Funktionell anatomi).
Vidare varierar backens lutning genom ett åk, vilket också är något som åkaren bör anpassa sig till för att uppnå de övergripande tekniska målen. Detta för att åkaren ur sitt perspektiv ska vara balanserad i längsriktning. När backens lutning varierar måste åkaren hela tiden anpassa sig för att vara i ett balanserat tillstånd. Det innebär också att åkaren måste vara förberedd på att backens lutning kommer att ändra sig så att hen kan förbereda sig genom att antingen flytta sig framåt eller bakåt längsled.
Lutningen kan vara lik under ett helt åk i betraktarens perspektiv, men kan lätt förändras några grader hit och dit tillsammans med lutningar åt sidorna sett hur åkarens perspektiv. För en skidåkare som svänger förändras lutningen hela tiden beroende på var i en svängcykel hen befinner sig.
Även om vi åker i en backe med helt jämn lutning kommer det att vara som att vi åker i terrängvågor när vi svänger. Det blir brantast i fallinjen (när skidorna pekar längs komposanten G1:s riktning) och flackast i svängväxlingen (när skidorna pekar mer eller mindre snett gentemot G1:s riktning). Genom svängen behöver vi alltså reglera hur skidorna möter snön för att vi ska få de svängar vi vill ha.
Vidare kan lutningen även förändras med krön, terrängvågor och pucklar som minskar den aktuella lutningen när skidåkaren åker in i dem för att sedan öka när skidåkaren glider över dem och nedför dess baksida. Blandas detta upp med olika snötyper blir det snabbt mer komplext.
Exempelvis kan en puckel eller terrängvåg vara slaskig i slutet av vårdagen och därmed ge generell ökad friktion eftersom molekylerna förändras, för att dagen efter ha frusit till och ha mer isig karaktär på morgonen vilket generellt leder till mindre friktion och ökad hastighet.
Dessa olika lutningar kan i sin tur finnas i olika preparerade nedfarter som skidanläggningar markerar med färger för att kategorisera lutningen. Grön representerar den flackaste terrängen, blå den näst flackaste, röd den näst brantaste och svart den brantaste. En terrängvåg eller puckel kan exempelvis finnas i grön som svart terräng.
Pucklar kan i sin tur vara preparerade och opreparerade. Vi skulle exempelvis kunna åka en preparerad puckelpist där avståndet, storleken och djupet strävar efter att vara detsamma mellan alla pucklar. Det finns också opreparerade nedfarter där avståndet, storleken och djupet hela tiden är olika. Beroende på hur fort den här förändringen sker (alltså hur tätt det är mellan krön, pucklar och terrängvågor) kommer skidåkaren behöva röra sig olika snabbt för att fortfarande vara balanserad och förberedd. Läs mer under Helheten.
