Äldre seminarium Flashcards
1
Q
Normalt åldrande
Vad kan ses i hjärtat?
A
- Förändringar
- Sämre funktion i retledningssystem
- Ansamling av nekrotiska celler
- Fibros, hypertrofi (vänster kammare) och ischemisk vävnad
- Uttryck
- Sämre förmåga att öka hjärtfrekvens
- Stelare och hypertrofisk VK vilket ger sämre diastolisk funktion
- Känsla av sämre kondition/ork
2
Q
Normalt åldrande
Centrala artärer, vad kan ses?
A
- Förändringar
- Förtjockning av intima med endoteldysfunktion och kollagendeposition
- Media: elastin förloras och ECM/kollagen ökar
- Adventitia: kollagendeposition
- Uttryck
- Kärlstyvhet
- Pulsvågen med sin reflekterande våg är beroende av distentionstryck och styvheten i kärlen och hos ung person möter reflekterande våg upp i diastole. Hos så färdas pulsvåg snabbare och möter upp utgående pulsvåg redan i systole vilket ändrar utseendet på pulsvågen
- Ökat central pulstryck ger ökad risk för stroke/njursvikt
- Ökad vänsterkammarbelastning (mer afterload) ger ökad risk för VK-hypertrofi samt hjärtsvikt
- Försämrad koronarkärlsperfusion ger ökad risk för hjärtinfarkt
3
Q
Normalt åldrande
Venöst system, vad kan ses?
A
- Compliance (förhållande mellan volymförändring/tryckförändring) försämras (eftergivlighet)
- Vener har hög compiance med hög volym (70 %), kallas därför för kapacitanskärl – kapacitans minskar. Teoretiskt kan detta innebära omfördelning till central cirkulation och ökad risk för hypertension och hjärtsvikt
4
Q
Normalt åldrande
Lungor, vad kan ses?
A
- Förändringar
- Tappar stödjevävnad. Ökad tendens till air-trapping särskilt i horisontalläge
- T ex vid sövning av äldre är air-trapping mer uttalad, får lättare atelektaser
- Andningsmuskler: styrka avtar med ålder
- Tappar stödjevävnad. Ökad tendens till air-trapping särskilt i horisontalläge
- Uttryck
- Förlorad stödjevävnad: för tidig stängning av små luftvägar vid normal utandning vilket ger luftfickor och hyperinflation (senilt emfysem). Total lungkapacitet är dock oförändrad jämfört med emfysemsjukdom (viktig skillnad)
- Andningsstyrka avtar mer hos män. FEV1 minskar (framför allt efter 70). Mer hängmatteformad med ålder
-
Överlag
- Minskad lungelasticitet, andningsmusklers styrka, bröstkorgens rörlighet, vitalkapacitet, FEV1, andningskapacitet, diffusionskapacitet, ventilatoriskt svar på hypoxi och hyperkapni
- Ökad residualvolym, andningsfrekvens vid ansträngning, ökad döda rummet-andning
- Men oftast kan lungorna upprätthålla sin funktion i hög ålder men blir mer begränsad och högre risk för andningsinsufficiens vid hög belastning som hjärtsvikt och penumoni
5
Q
Normalt åldrande
Njure, vad kan ses?
A
-
Förändringar
- Ateroskleros kan ge renovaskulär hypertoni
- Succesiv förändring av njurfunktion är förväntad (50 % försämrad hos äldre)
- Fysiologiska förändringar föregår strukturella
-
Uttryck
- Stor reservkapacitet och normalt åldrande ger ingen försämring av hälsotillstånd
6
Q
Vad kallas de olika artärerna i njure?
A
7
Q
Normalt åldrande
Urinblåsa, vad kan ses?
A
- Sämre elasticitet och sämre förmåga att samla urin under natten
8
Q
Viktigt att tänka på vid blodtryck hos äldre gällande medicinering och mätning?
A
- Högre systoliskt blodtryck (medicinera för att minska risken för stroke och belastning på hjärta), men viktigt att vara försiktig (ortostatism, ökad fallrisk)
- Mät blodtryck i både liggande och stående
- Försiktiga medicinförändringar
- Därför ibland acceptera högre blodtrycksgränser hos äldre
9
Q
Viktigt att tänka på gällande lungor hos äldre?
A
- Undvika sängläge
- Förebygger atelektaser
- Syresättningen förbättras i sittande
- Andningsträning mot motstånd
- Ger djupare andning och vädrar lungans nedre delar
- Del i behandlingen vid luftvägsinfektioner
- Förebyggande vid immobilisering
- Ger djupare andning och vädrar lungans nedre delar
10
Q
50 % minskad GFR hos 80-åring
På vilket sätt blir en äldre extra känslig i förhållande till njurfunktion?
A
- Ökad känslig för LM
- Känslighet för elektrolytförluster, uttorkning
- Svårare känna törst, dricker spontant sämre
- Särskild observans vid andra skäl till vätskeförluster som diarré, värme, kraftigt vätskande sår
11
Q
Vad kan den försämrade blåskapaciteten leda till hos en äldre?
A
- Minskad kapacitet och prostatahyperplasi
- Tätare toalettbesök
- Ovilja att dricka ordentligt och/eller ta vätskedrivande medicin
- Ökad diures nattetid (bensvullnad, hormonellt)
- Vanligare med natttoalett
- Fallrisk
12
Q
-
Fysisk aktivitet
- Bättre humör och livskvalitet, bibehåller rörlighet och funktion, bättre nattsömn
- Bättre kognition
- Mindre värk
- Motverkar ortostatism och bensvullnad
- Bättre balans
- Mindre trötthet
- Bättre reservmarginaler vid tillfälliga påfrestningar
-
Fysisk aktivitet hos äldre
- Tacksamt, ger snabba resultat
- Bättre röra sig långsamt än inte alls
- Hitta motivationen!
- Mål, ex att klara sig själv i hemmet
- Delmål
- Gå ett par trappsteg
- På- och avklädning
- Toabesök (kan vara mkt viktigt för motivation) – delmål
- Medel för att uppnå målet
- Väva in träning i personliga bestyr på avdelning
- Locka fram egen motivation
- Arbetsterapeut/fysioterapeut som coachat hemtjänst
- Få kontraindikationer finns!
- Försiktighet om instabil kranskärlsjukdom
Vad är särskilt viktigt vid fysisk aktivitet hos äldre?
A
Autonomi!
13
Q
Nämn fyra vanliga geriatriska syndrom
A
- Fall-trauman
- Konfusion
- Trycksår
- Skörhet (frailty)
14
Q
- Skörhet (frailty) ger minskad motståndskraft mot stress (sämre homeostas)
Vilka tre delar består ovan av?
A
- Viktnedgång
- Inaktivitet
- Muskelsvaghet (sarkopeni)
15
Q
Hur uppkommer skörhet (frailty)?
A
- Nutritionsbrist ger svaghet/sarkopeni vilket ger inaktivitet/inflammation/neuroendokrina förändringar/aptitnedsättning vilket stärker nutritionsbristen
16
Q
-
Skörhet (frailty) ger minskad motståndskraft mot stress (sämre homeostas)
- Tre delar
- Viktnedgång
- Inaktivitet
- Muskelsvaghet (sarkopeni)
- Nutritionsbrist ger svaghet/sarkopeni vilket ger inaktivitet/inflammation/neuroendokrina förändringar/aptitnedsättning vilket stärker nutritionsbristen
- Effekter
- Försämrad livskvalitet, hospitalisering, mortalitet
- Tre delar
Vilken risk finns vid ovan på ex ett sjukhus?
A
- Risk att de flyttas runt om man inte har en holistisk syn
17
Q
Holistiskt arbetssätt
Vad innebär CGA-bedömning ?
A
- Strukturerat omhändertagande av äldre
- Konferenser med sköterskor (nutrition/elimination), fysioterapeuter (rörelseförmåga, aktivitetsförmåga, ADL), läkare (LM-behandling, medicinska problem, medicinsk planering), även info kring kommunikation/psykiskt/existentiellt, munvård/fallrisk/trycksår
18
Q
- Behandlingsmålen ska formuleras med patienten vilket ger bäst förutsättningar att lyckas
- Viktigt att vårdteamet bryter ner målen till delmål (ex 8 trappsteg, självständig toalett)
Vad beskrivs?
A
- Multiprofessionell teamrehabilitering
19
Q
Planeringsmöten och samverkan
Vad kan detta innebära i praktiken?
A
- Patient, sjukvård och kommun (biståndshandläggare), ansökan beroende på behoven, vårdkonferens
- Ex hemtjänst, annat boende, insatser från sjukvården (LM-delning ex)
- Boendeformer: vårdboende, servicehus/-lägenhet med hemtjänst, korttidsboende, särskilt boende
20
Q
Helhetsperspektiv extra viktigt hos äldre!
- Ofta korrekt handläggning av äldres enskilda aktuella medicinska problem, men helheten glöms bort – CGA (Comprehensive geriatric assessment – strukturerat omhändertagande av äldre!
Nämn iaf fem saker som kan ingå här
A
- Nutrition, elimination
- Rörelseförmåga, aktivitetsförmåga, ADL
- Fallrisk, munvård
- Kommunikation psykiskt och existentiellt
- Aktuella medicinska problem, LM-lista och planering
21
Q
- Mindre myelin, sämre minne, snabbhet minskar, exekutiv funktion försämras
- Ovan ger ingen stor funktionssänkning men marginalerna blir mindre
Vad beskrivs?
A
Hjärnan normala åldrande
22
Q
Konfusion
- Akut störning av de högre cerebrala funktionerna
- Hög mortalitet men ofta reversibelt om man hittar och behandlar orsaken
Nämn minst fem tecken på konfusion?
A
- Störd vakenhetsgrad (medvetandesänkning)
-
Känsloinstabilitet
- Lättare upptäcka de som blir irritabla än de som blir inåtvända
- Hyper/hypoaktivitet (svår upptäcka)
- Störd dygnsrytm
- Förvirring
- Hallucinationer/vanföreställningar/illusioner
- Neurologiska symptom (kan vara svårt att differentiera mot stroke)
- Desorganiserade tankar/tal
- Koncentrationssvårigheter
- Optimera, funkar det vanliga?
23
Q
Konfusion
- Akut störning av de högre cerebrala funktionerna
- Hög mortalitet men ofta reversibelt om man hittar och behandlar orsaken
Nämn minst fem risker för konfusion
A
- Hög ålder
- Sinnen försämras (synen, hörsel osv)
- Sjuklighet
- Akut sjukdom
- Läkemedel
- Ökad känslighet pga svagare reglermekanismer i kroppen
- Interaktioner ex
- Förändring i naturliga funktioner
- Sömnbrist, urinretention, förstoppning
- Förändringar i omgivningen
- Partner som går bort
- Social isolering (corona)
24
Q
Konfusion
- Akut störning av de högre cerebrala funktionerna
- Hög mortalitet men ofta reversibelt om man hittar och behandlar orsaken
Viktiga åtgärder?
A
- Uppmärksamma
- Undersök och eftersök (glöm ej anhöriga)
- Behandla orsak
- Optimera omvårdnaden
- Presentera dig, berätta vilken dag det är osv
- Minska stimuli
- Optimera nutrion, elimination, dygnsrytm
25
Q
Läkemedelsgenomgång
- Föreskrivet av Socialstyrelsen
- Enkel respektive fördjupad
Hjälpmedel?
A
- Fass.se, Janusinfo (bra för interaktioner) etc
- Phase-20 (används för att identifiera symtom hos äldre som kan ha samband med läkemedelsbehandling, till exempel biverkningar eller interaktionseffekter), vi sparat tid med denna
- Läkemedelsbehandling av de mest sjuka och sköra äldre
26
Q
Läkemedelsgenomgång
- Föreskrivet av Socialstyrelsen
- Enkel respektive fördjupad
Vad gör man för varje specifikt läkemedel?
A
- Finns indikation?
- Finns effekt?
- Rätt val av LM?
- Rätt dos i förhållande till pats fysiologi (eliquis)
- Rätt regim/behandlingstid?
- Överstiger nyttan med behandlingen associerade kostnader av biverkningar, hälsorisker, interaktioner
27
Q
Läkemedelsgenomgång
- Föreskrivet av Socialstyrelsen
- Enkel respektive fördjupad
-
För varje specifikt LM
- Finns indikation?
- Finns effekt?
- Rätt val av LM?
- Rätt dos i förhållande till pats fysiologi (eliquis)
- Rätt regim/behandlingstid?
- Överstiger nyttan med behandlingen associerade kostnader av biverkningar, hälsorisker, interaktioner
För hela läkemedelslistan?
A
- Olämpliga LM?
- Kontraindikationer?
- Dubbelanvändning?
- Interaktioner?
- Biverkningar? Underbehandling?
28
Q
Vad gör efter läkemedelsgenomgången?
A
29
Q
Läkemedelsgenomgång
Viktigt att tänka på i förhållande till njurar?
A
- All farmakokinetik förändras (absorption, distribution, metabolism och elimination (mest uttalat))
- Minskad glomerulär filtration (GFR) – normalt 50 % vid 80 år
- Känslighet för elektrolytförluster, uttorkning
- Svårare känna törst, dricker spontant sämre
- Särskild observans vid andra skäl till vätskeförluster
- Diarré, värmeböljor, kraftigt vätskande sår
30
Q
Läkemedelsgenomgång
Viktigt tänka på gällande farmakodynamik hos äldre?
A
- Mer känslighet för biverkningar då homeostasen inte är lika stabil
31
Q
Multisjukdom och Polyfarmaci
Viktigt vet gällande detta i förhållande till inläggningar med mera?
A
- Många inläggningar beror på LM-biverkningar
- Feldosering, interaktioner och biverkningar vanligt
32
Q
Läkemedelsgenomgång
Olämpliga läkemedel till äldre?
A
- Långverkande bensodiazepiner (diazepam)
- LM med betydande antikolinerga effekter
- Propiomazin (propavan)
- Kodein/tramadol
- Zopiklon
- NSAID
- Zopiklon
33
Q
Läkemedelsgenomgång
- Långverkande bensodiazepiner (diazepam)
- LM med betydande antikolinerga effekter
- Propiomazin (propavan)
- Kodein/tramadol
- Zopiklon
- NSAID
- Zopiklon
Varför kan ovan vara olämpliga till äldre?
A
- Långverkande bensodiazepiner (diazepam)
- Stor risk för fall
- LM med betydande antikolinerga effekter, framför allt:
- Flertalet medel mot inkontinens (ger samtidigt ökad risk för konfusion)
- Sederande antihistaminer (atarax, lergigan)
- Tricykliska antidepressiva (används knappt idag)
- Neuroleptika/antipsykotika
- Propiomazin (propavan)
- Kodein/tramadol
- Kan utlösa förvirring och öka fallrisk
- En del opioider utsöndras via njure som har sämre funktion hos äldre
- Zopiklon
- V.b (risk för konfusion)
- NSAID
- Ökad risk för GI-blödning
- Hjärtkompensation
- Nedsatt njurfunktion
- Ska bara ges väl genomtänkt (aldrig regelbundet)
- Zopiklon
- Kofusoriska
- Behöver de ha det hela tiden?
34
Q
Läkemedelsgenomgång
Vad ger du till patienten innan och vad görs efter genomgången?
A
- Ge patienten en uppdaterad LM-lista (som ni går igenom)
35
Q
Läkemedelsgenomgång
På vilka sätt kan det vara viktigt veta hur patienten tar sina läkemedel?
A
- Minneshjälpmedel? Dosett? Apodos?
- Veckodosering med eller utan mat, ej samtidigt som annan medicin
36
Q
Läkemedelsgenomgång
Vad kan vara viktigt tänka på gällande hantering av läkemedel?
A
- Plåster, inhaltorer, injektioner
- VB-LM à när använda?
- Uthämtning?
- Förvaring?
37
Q
Vad vill du sätta ut från denna LM-lista hos 80-åriga Rigmor Borg och varför?
A
- Eliquis
- Minska (pga nedsatt njurfunktion), till 2,5 mg
- Ipren (ej stående)
- Ökad risk för GI-blödning
- Hjärtkompensation
- Nedsatt njurfunktion
- Ska bara ges väl genomtänkt (aldrig regelbundet)
- Tramadol
- Kan utlösa förvirring och öka fallrisk
- En del opioider utsöndras via njure som har sämre funktion hos äldre
- Buprenorfin
- De ska veta hur det administreras (ibland en ggr/vecka)
- Atenolol (då hon har fallrisk)
- Följ upp med stående blodtryck)
- Furix då hon har lågt blodtryck och ortostatism
- Varför har pat. furix? Kan det sättas ut? Ibland har de furix pga venös insufficiens
- Se över övrig blodtryckssänkande (enalapril)
- Följ upp med stående blodtryck
- Metformin (sänk (ingen extra effekt över 2 gram), ev större sänkning pga njurfunktion)
- Atarax
- Sederande antihistaminer (atarax, lergigan)
- Sertralin (ev öka dos om det finns indikation, annars sätt ut)
- Zopiklon
- V.b eller sätt ut
- Risk för konfusion
38
Q
Vad är viktigt veta gällande infektion och feber hos äldre?
A
- 20-30 % av äldre får inte feber vid infektion
