adaptiv Flashcards
efter vdj rekombination, stamceller, hur många överlever
- innan vdj rekombinatipnenn heter staceller för b och t celler common lymfoid progenitor
- rcptorer på lymfocyterna måste testas så att de kan känna igen antigen utan att attackera krppsegan celler
- detta görs mha ctec (positiv selktion, medan de andra är för negativ) , mtec, och dc som presenterar kroppsegna peptider för att lära immuncellerna och ser till så immuncellerna kan binda till mhc1 eller 2
- t celler i tymus
. positiv sektion (i cortex)- t celler som kan binda svagt till mhc (låg affinitet) får överlevnadssignaler överlver
. negativ selktion (i medulla)- t celler som binder för starkt till kroppsegna mhc (hög affinitet molekyler dör och detta förhundrar autoimmuna sjukdomar - b celler i benmärgen går genom negativ selektion där ifall de binder till kroppsegna mhc molekyler för hårt får de chans att receptor editin men ifall det inte funkar led apoptos
- ca 2% av tymocyterna överlever
ytterligare mångfaldsmekanismer
- tdt- lägga till slumpmässiga nukleotider till vdj kedjan, gäller t och b celler
- somatiks hypermutation, gäller b celler
- klassbyte- bcr ändrar sin konstanta del för att producera olika ntikroppar, gäller b celler
t cells aktivering
- är i 3 steg
- alla steg1 och 2 och 3 måste hända för att t cellen ska aktoveras
- antigenigenkänning (med tcr och cd 4 o 8)
- co stimulering
- cytokinsignalering
co stimulering, säkerställer, bromsas
- t cellen har en cd28 receptor som binder till b7,1 och b7,2 på apc
- den signalen säkerställer att t cellen aktiveras av ett hot för att förhindra autoimmuna sjukdomar
- om t cellen är aktiverad men immunresponsen måste bromsas uttrycks ctla4 som hämmar t cellen(fungerar som en negativ signal som betyder hämmande signal) genom att konkurerar ut cd28 och binda till b7 vilket reglerar immunförsvaret, viktig för regulatoriska t cellernas funktion
cytokinsignalering, signal 3
- apc (främst dc) frisätter cytokiner som ger en instruktion för t cellen av vilken typ av t cell den ska bli, den leder därmed till differintiering
- cd4 t hjälparcelelr
. il,12 och ifny bildar th1
. il4 bildar th2
. il6 och 23 och tgfb bildar th17
. tgfb och il10 bildar treg - cd8 t celler behöver il2 för att bli cytotoxiska t celler
olika tcr
- tcr binder till antigenpeptider presnterade på mhc molekyler
- 2 huvudtyper av tcr
. tcrab och tcry&
olika delar av tcr, hur många tcr variationer kan skapas
- variabla v domäner bildar antigenbindande yta, kodas av vdj rekombination där gensegmenten rearrangeras
- konstanta c domäner bildar grundstukturen och isoformne (typen av tcr)
- 10 upphöjt med 15 och för vaje specfik tcr finns det 100 tals t celler
rag defekt
- människor som saknar enzymet rag som gör att t och b celler har bcr och tcr och t och b celler behöver sina receptorer för att bildas
- sammanfattiningsvis det är folk som inte har b eller t celler, ingen adaptiv immunförsvar
diversitet hos t celler
- när t cellen aktiveras går den genom lonal selektion där samma t cell prolifierar
- dottercellerma komemr ah samma tcr som den ursprungliga och har därmed samma specifiktet
- klonen av t cellen delas i 2 huvudtyper
- effektorcell- antingen cytotoxiska eller hjälparceller
- minnesceller
2 sätt av transport av antigen till lymfknutan
- antigener transporteras genom lymfkärl och når lymfknutan och fångas upp av residuala apc (apc som redan finns i lymfknutan) som presenterar antigenet för naiva t celler
- dendiritiska celler känner antigen i vävnad och går i lymfknutan genom afferenta lymfkärl och introducerar det fö t celler
naiva celler i lymfknutan
- naiva t celler går runt mellan blod och lymfknutor och hittar antigener för sina receptorer
- de kommer in i lymfknutan via blodkärl som kallas hev och rör sig gen t cellzonen och hittar antigen preenterade av apc
- de som inte hittar antigen går ut via effeneta lymfkärl och patrullerr
- aktiverade t celler går till skadad vävnad
- de identifierar vävnaden mha homing
hur identiferas infektionsvärde hos t celler , obs
- homin, att t celler hittar ifnektion mha kemokiner
- t celler aktiverade i huddränerande lymfnod kallas hudtrofism (förmågan att migrera till huden)
- t celler aktiverade i slemhinnedräneradne lymfnod kallas slemhinnetrofism
- de leds då ut mha kemokiner
- gäller inte tfh eftrsom de utgör sin funktuon i sekundära lymfoida organet
th1 fubtkioner
- ökar makrofagers antimikrobiella funktion vid intracellulär bakterieinfektion
- mykobakterier motverkar fagolysosomla aktivitet hos makrofager och därmed överlever
- th1 detekterar antigenet via mhc2 molekyl på makrofagen
- cd4 skickar 2 signaler ifny och cd40l (gör att m1 kan svara bättre på ifny) led markofagen (m1) aktiveras och bakterieocida aktivitet ökar i fagolysosom genom
- ökad inos och nadph oxidas aktivitet
. ifny led inos led no
. nadph oxidas led o2
. no och 02 är peroxynitrit. dessa bakterieocida ämenn kan råka skada vävnaden - det ökar även makrofagers fagolysosom amps (anti mikrobiella peptider)
- en annan funktion är att aktivera endotelcelelr mha ifny och tnfa så att immunceler akn ta sig yt
- den kan även rekrytera, producera och diffentiera monocyter mha il3
th2 fubktioner
- kontraherar organ för att ta ut parasiter och mskar ur vilket ger en barriärimmunitet is slemhinnor, görs av il13
. inducerar m2 markogaer, görs av il13 och il4 - rekryterar och aktiverar granulocyter, specigfikt mastceller mha il3 och il9
- il5 rekryterar eosinofiler
- bidrar till att aktiverade b celler kan producera ige, är den rätt
th17 funktioner
- th17 differntieras mha tgfb och il6
- skyddar mot ec bakterier
- gör att epitelceller skapar antimikrobiella peptider, induceras av il22 och il17
- höjer turnover för epitel, il17
- hjälper med produktion och rekrytering av neutrofiler mha il17, där il17 gör att epitelceller skapar keokiner för att rekrytera neutroilfer
- rekryterar th17 mha ccl20
skillnad och likheter mellan nk celler och cd8. nk cellers aktivite
- nk- regaerar på beständiga mikrober
- cd8 regaerar på beständiga och föränderliga mikrober
- nk clelr rekryteras tidigt och flera dagar senare involveras cd8 istället
- nk cellers aktivitet ökar av 1-ifn och il2
cd8 aktovering, il2
- th1 och cd8 binder till apc
- liscening(godkännadne signal)- th1 ökar uttryck av costimulerande molekyler hos dc som b7 och 4ibbl vilket förbätrar deras förmåga att aktivera cd8
- th1 släpper il2(parakrin signal) som hjälper cd8 att prolifiera (klonal expansion)och skapa minne sceller
parakrin och endokrin
- parakrin- att en cell skapar signaler som påverkar celelr i närheten som il2 som utsöndras av th1 som påverkar cd8
- endokrin- singla som påverkar sig själv eller andra celler långt bort
cross presentation
- dendritsiak har cross presentation där den visar all antigen på mhc 1 och 2 oavsett om den är intra eller extra ceullulär, vilket är viktigt för att aktivera både cd4 och 8
cd8 efefktor funktion, gäller bara vem
- gäller bara virusinfekterade celler
-lethal hit där när cd8 får signal att döda behöver den inte cosignaler vid effektor stadiet och apoptos av den infeketerade cellen sker
apopto
-cd8 binder sig till mhc 1 och sitt sekretoriska system fokusereras på kontaktyta med den infekterade cellen och vesiklar som innehåller perforin, granulysin och granzymer frigörs och aktiverar intrinsic apoptos pathway
en negativ signal för t cellers effektorfas
- pd1 är negativ signal för t cellerna effktor fas
- pd1 kommer fram vid ytan när t cellen aktiveras och dämpar.t cellens aktivitet genom att binda till apcs pd1l
- ifall den saknas leder till autoimmuna sjukdomar
minne celler
- när cd4 aktiveras blir vissa minne celelr
- minne celler kan utföra samma funktion som cd4 cellen och när den patogenen kommer igen kan de bekämpa den snabbare och mer effektivt
loci
- tcrab loci- dna selvensen som gör ab kedjan
- ig locus dna sekvensen som gör bcr
efter signal 2 för t celler,
- efter signal 2 kommer naiva t cellen att skicka il2 som sen binde till en annan receptor på t cellen och detta kallas autokrin process, denna process leder till att t celler prolifierar (klonal expansion) och sen diffeerntierar de med signal 3
- bara för cd4
- a och b kedjan i tcr, rekombination
- a går genom vjc
- b går genom vdjc
- den variabla delen består av både a och b
leukocyter och ett sätt att skydda
- släppa enzymer eller toxiska ämnen i olika förhållanden
- försvar mot mikrober men kan råka skada vävnad
- när de bryter ner död vävnad, kan också råka skada firska saker
- kronisk inflammation, kan också skada friska saker kronsikt
- autoimmun raktion, kan skada kroppsegna celler
defekter i leukocytfunktioner
- benmärgssupression- orsakas av kemoterapi och tumörer led minskar antal leukocyter
- metabola sjukdomar- tex diabetes led påverkar leukocyternas funktion
- genetiska sjukdoamr- defekter i leukocyters funktion