4 - Self and Identity Flashcards
Det individuella självet
Ett synsätt på självet som personligt, och privat. Vad som utgör självet är det som gör en annorlunda från alla andra
Det kollektiva självet
Ett synsätt på självet som socialt, som härleder sina egenskaper från grupptillhörigheter eller sociala kategorier
Det symboliskt interaktionistiska självet
Självet skapas utifrån mänsklig interaktion. Självet ses utifrån som ett objekt, vilket oftast leder till att man ser sig som en del av grupper (kollektivt själv)
Självmedvetenhet
Tillstånd där du är medveten om dig själv som objekt. (Hög) Det möjliggör jämförelser. Förbättrar introspektion. Intensifierar känslor. (Reducerad) nyckelfaktor i deindividuation - förlorar känsla av individuell identitet, engagerar i antisociala beteenden
Self-awareness theory
Två typer av själv man kan vara medveten om.
1. Det privata självet. 2. Det offentliga självet
Det privata självet
Dina egna känslor, tankar och attityder. Självmedvetenhet här leder till att försöka matcha sina beteenden till interna standarder
Det offentliga självet
Hur andra ser dig, din offentliga image utåt. Självmedvetenhet här leder till att vi försöker förbättra vår image, och se mer positiva ut i andras ögon
Social identitet
Definierar sig själv i termer av gruppmedlemskap
Personal identity
Definierar sig själv i termer av personlighetsegenskaper och nära relationer
Självkännedom
Förmågan att förstå och definiera egna mentala tillstånd, motiv, känslor och beteenden
Självscheman
Kognitiva generaliseringar och kategoriseringar om självet. Självschematiska personlighetsdrag= de mest centrala dragen vi identifierar hos oss själva
Self-discrepancy theory
Tre typer av självscheman:
1. Actual self - hur vi faktiskt är
2. Ideal self - hur vi skulle vilja vara
3. Ought self - hur vi & andra tycker att vi ska vara.
Diskrepanser mellan dessa leder till negativa känslor som i sin tur leder till självreglering av vårt actual self för att komma närmare ideal och ought self
Regulatory focus theory
Människan har två separata självreglering system.
- främjande (promotion) system
- förebyggande (preventation) system
Främjande (promotion) system
-Uppnå vinster
- Mål: ideal self
- Ex: Söka nya utmaningar. Ett ständigt arbete mot förbättring (idealet)
Förebyggande (preventation) system
- Undvika förluster
- Mål: ought self
- Ex. Undvikande strategier för att slippa misslyckande, snarare än att sträva efter förbättring
Self-perception theory
Idén om att vi får kunskap om självet endast genom attributioner - och skapar attityder gentemot oss själva genom det
Overjustification effect
-Om vår prestation attribueras till externa orsaker (t.ex. belöningar/straff) kan vår motivation och glädje kring uppgiften minska
- Om vår prestation istället attribueras till interna orsaker (t.ex. att vi tar eget initiativ att utföra uppgiften) kan vår motivation och glädje kring uppgiften öka
Social comparison theory
Jämförelse mellan oss själva och andra i syfte att bekräfta självutvärderingar (t.ex. våra beteenden, åsikter, status & framgångar).
-Downward social comparison
-Upward social comparison
Downward social comparison
- Jämförelser med individer som är “sämre” än oss
- Leder till positiv självuppfattning/självkänsla
- Mellan grupper - vi och dem
Upward social comparison
- Jämförelser med individer som är “bättre” än oss
- Skadar vår självuppfattning/självkänsla
Social identity theory
Delen av självet som baseras på våra grupptillhörighet. Grupper definierar vår sociala identitet, vår sociala identitet definierar vår självuppfattning.
Self-motives
Människor är motiverade att lära sig mer om sig själva. Tre typer av motiv som influerade självkonstruktion:
-Self assessment
-Self-verification
-Self-enhancement
Self-assessment
En önskan att ha sanningsenlig, valid information om sig själv, oavsett om den visar sig vara ofördelaktig eller osmickrande
Self-verification
Uppsöka information som bekräftar det vi redan vet om oss själva: gäller även om man har en negativ självbild
Self-enhancement
Framförallt är vi motiverade att få reda på bra saker om oss själva - få ny fördelaktig information och uppdatera redan existerande, mindre fördelaktig information. Behovet blir större om ens självbild blivit skadad
Självkänsla
Känslor och värderingar om sig själv - “Vem är jag?”. Tre hot mot självkänsla:
1. Misslyckanden t.ex kugga tenta
2. Inkonsekvens - plötsliga förändringar
3. Stressorer (Överbelastning av coping kapacitet) t.ex dödsfall.
Hantera hoten: Flykt, förnekelse, uttrycka sig, dämpa eller attackera hotet
Terror management theory
Självkänsla= sätt att minska människans inneboende skräck inför dödens oundviklighet. Självkänsla=livslust och positivitet. Kritik ofalsifierbar och reduktionistisk
Självkänsla som sociometer
- Självkänsla=intern mått på ens mellanmänskliga relationer och social acceptans.
- Människans mål: tillhörighet och relationsskapande
- Ostracism => låg självkänsla
Self-presentation
-Vi bemöter alla vi träffar på olika sätt.
- Vårt mål är (oftast) att bli omtyckta
5 strategier:
-Self-promotion - visa sin kompetens
-Ingratiation - bli omtyckt
-Intimidation - ge ett intryck av att vara farlig
-Exemplification - ge ett intryck av att ha moral
-Supplication - få medlidande
Impression management
Olika roller för olika åskådare. Skillnader mellan offentlig/privat
Self-monitoring
- Hur ser jag ut?
- Hur framstår jag i den här situationen?
Expressive self-presentation
- Social validation
- Offentligt “validerar” identitet
