Ytbehandlingar Flashcards

1
Q

Vilka typer av ytbehandlingar finns?

A

Rengöring
Ytbehandlingar
Beläggning eller film

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad går rengöring ut på?

A

Ta bort kontanimeringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad går ytbehandlingar ut på?

A

förändra ytan för att ge bättre finish och impregnering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad går beläggning och lägga på film ut på?

A

lägga på lager av material. Görs ofta mha electroplättering, målning eller annar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför vill man belägg och lägga på film?

A
  • skydd mot korrosion
  • estetiska egenskaper
  • öka elektrisk ledningsförmåga eller resistens
  • förbereda ytan
  • reparera ytor som är slitna eller nednötta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur får man bästa adhesion?

A

Genom mycket ren yta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Finns två typer av rengöringsmetoder - vilka?

A

Kemiska och mekaniska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad används kemiska rengöringsmetoder till? Varför vill man göra det?

A

För att ta bort filmer, oljor, smults osv. Anledningen till varför man vill göra det:

  • förbereda ytan
  • öka hygien
  • ta bort kontanimeringar som kan reagera med ytan
  • förbättra utseende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad måste man tänka på vid rengöring?

A
  • vad som ska tas bort
  • hur rent det ska bli
  • vilket material substratet består av
  • anledningar till varför man vill rengöra
  • miljö- och säkerhetsfaktorer
  • geometrins storlek
  • produktions- och kostnadskrav
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka kategorier av orenheter kan uppstå på ytan?

A
  • oljor och fett
  • hårda partiklar
  • polerings- och putsmedel
  • oxidfilm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför kan man vilja behålla en oxidfilm?

A

Bra för lagring - skydd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka olika typer av kemiska rengöringsmedel finns?

A
  • Alkalisk
  • Emulsions
  • Lösnings
  • Syra
  • Ultraljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur fungerar mekanisk rengöring?

A

Använder abrasiver eller liknande. Har andra funktioner än endast rengöring - avgradning och ytfinish

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv blästring-finishing och kulblästring

A

Skjuter abrasiver mot yta
Sandblästring - använder sandkorn
Kulblästring - använder kulor - skapar spänningar mot utmattning och får fin yta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv tumling

A

Behandlar flera delar på samma gång - i tunna med abrasiver. Roterar och gnids mot varandra. Ekonomiskt för små delar. Avgradar, skalar om, polerar, ger glans och rengör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör diffusion och jon-inplantering ut på?

A

Processer för att ändra ytkemi. Ytan penetreras med okända atomer som ändrar kemi och egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv diffusion som ytbehandlingsmetod

A

Diffunderar in atomer in i ytan. Sker vid hög temperatur. Vanliga är:
* nitrering, karbonitrering, kromisering, boronsering

18
Q

Beskriv jon-inplantering

A

Om vanlig diffusion inte är vanlig - här är temp mycket hög. Bäddar in atomer mha högenergistråle.

19
Q

Hur är ytstrukturens skillnad mellan diffusion och jon-inplantering.

A

Vi diffusion minskar sakta koncentrationen ju längre in på ytan man går. för jon-inplantering är det en mkt hög koncentration på ytan som avtar snabbt ju längre in man går

20
Q

Vad är fördelarna med jon-inplantering?

A
  • lågtemperatur
  • bra kontroll
  • inlösningsgränsen kan överskridas
  • inga problem med spill
  • ingen diskontinuitet mellan beläggning och substrat
21
Q

Vad är plätering?

A

Beläggning av tunt metalliskt lager på substrat. Ofta metalliskt substrat. Vanligaste metoden är elektropläteirng.

22
Q

Beskriv elektroplätering

A
  • Elektrokemisk process - som galvanisk cell
  • Substrat är katod och beläggningsmaterial anod
  • Genom jonflöde belägger anoden katoden
  • Ytan måste rengöras för bäst resultat
23
Q

Beskriv electroforming

A
  • Beläggning av metall på detalj till önskad tjocklek är uppnådd
  • som elektroplättering men tjockare beläggning
24
Q

Beskriv kemisk pläteirng

A
  • enbart kemiska reaktioner

* substrat i lösning av beläggningsjoner

25
Q

Beskriv hot dipping

A

Substrat i smältbad av annan metall som belägger

Substrat måste ha högre smältpunk än beläggning

26
Q

Vad är kemiska och elektrokemiska beläggningar?

A

Beläggningsprocess för att få ett tunt oxidskikt.

27
Q

Varför vill man använda sig av kemiska eller elektrokemiska beläggningar?

A
  • korrosivt skydd
  • förberedelse inför målning
  • nötningsbeständighet
  • hålla smörjmedel bättre
  • elektrisk resistens
  • dekorativt
28
Q

Vad går kemisk beläggning ut på?

A

Ytan reagerar med kemiska ämnen för att skapa tunn ickemetallisk film mot korrosion

29
Q

Beskriv anodisering

A

Också en elektrolytisk process som elektroplätering. Men här är substratet en anod istället.
Här skapas beläggningen genom kemiska reaktioner på substratet.

30
Q

Vad går ångutfällningsprocesser ut på?

A

Beläggning genom kondensation eller kemiska reaktioner av gas som är i kontakt med ytan

31
Q

Beskriv fysisk ångutfällning (PVD)

A

Beläggningsmaterial till gas i vakuum. Kondenserar på substrat och bildar en tunn film.

32
Q

Beskriv sputtering

A

Görs i vakuum. Bombarderar beläggningsmaterial (i form av solid eller vätska) med hög energi. Atomer stöts bort och kommer i kontakt med substrat. Substratet och beläggningsmaterialet måste ligga nära varandra.

33
Q

Beskriv kemisk ångutfällning (CVD)

A

Interaktion mellan mix av olika gaser och yta på uppvärmt substrat. Detta leder till sönderfall som i sin tur leder till bildning av film. Sker i sluten kammare och reaktionsprodukter kärnbildar på substrat.

34
Q

Vad är fördelarna med CVD?

A
  • belägga eldfasta material i temp under deras smältpunkt (som är mycket hög)
  • kontrollera kornstorlek
  • kan göras i atmosfärtryck
  • god bindning
35
Q

Vilka är nackdelarna med CVD?

A
  • kan behöva speciell kammare pga giftigt och korrosiv gas
  • vissa material är dyra
  • låg återvinningsgrad
36
Q

Vad är funktionen med termiska beläggningar?

A
  • korrosionsmotstånd
  • errosionsmotstånd
  • nötningsbeständighet
  • resistens mot hög-temp-oxidation
37
Q

Vad är anledningarna till varför man vill ha fler än ett lager på ytan?

A
  • ökad adhesion av alger
  • ökad seghet
  • öka lastkapacitet
  • reducera risk att porer går igenom hela lagret
  • speciella materialegenskaperna
  • hämma spricktillväxt
38
Q

Vilka faktorer bidrar till hur bra beläggningen blir?

A
  • stark atombindning mellan material och substrat
  • små eller inga restspänningar i beläggning
  • gradvis överföring från substrat till beläggning
  • inga defekter i gränssnitt
39
Q

Vad bör man överväga när man väljer beläggningsprocess?

A
  • krav på tjocklek
  • en del processer ger ojämn beläggning (PVD ger det ex)
  • en del processer ökar finhet
  • egenskaperna påverkas
  • substratet påverkas
  • olika termiska expansioner kan medföra problem
    tunna hård ytbeläggningar kräver hårda substratmaterial
40
Q

Vad är fördelarna i PVD vs CVD

A
  • CVD kräver högre temp - begränsar möjliga substrat
  • CVD ger dock mer jämn beläggning oavsett geometri
  • Längre cykeltider för CVD