Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Tillverkningsteknik > Formning > Flashcards

Formning Flashcards

1
Q

Vad går formning ut på?

A

Forma metaller genom plastisk deformation. Görs mha dyna och stämpel där spänning överskrider sträckgränsen. Spänningarna kan vara kompressiva, sträck, böj och skjuv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de önskvärda egenskaperna på materialet vid formning?

A

Låg sträckgräns och hög duktilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan man få till de önskvärda egenskaperna på metallen?

A

Genom värme - sänker sträckgräns och ökar duktilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka andra faktorer spelar roll vid formning?

A

Friktion och töjningshastighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka två kategorier kan formning delas in i?

A

bulk deformation och plåtformning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är bulkdeformation och vilka processer ingår?

A

Stor deformation och stor ändring av form. Har låg yt-volym-ratio:

  • Valsning
  • Smidning
  • Extrudering
  • Tråd och stånddragning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är plåtformning och vilka processer ingår?

A

Höga yt-volym-ratio. Metallen pressas mellan stämpel och dyna.

  • Böjning/bockning
  • Djupdragning
  • Klippning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv kallformning

A
  • Rumstemperatur eller strax över
  • Viktig vid massproduktion
  • Krävs sällan efterbearbetning pga nominell eller nära nominell form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är fördelarna med kallformning?

A
  • Bättre noggrannhet
  • Bättre ytfinhet
  • Ökar styrka och hårdhet (deformationshärdning) (för-/nackdel)
  • Skapar anisotropisk struktur (för-/nackdel)
  • Ingen värme krävs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är nackdelarna med kallformning?

A
  • högre krafter och energier krävs vid deformationen
  • Krav på ytans renhet
  • Duktilitet och deformationshärdning limiterar hur mycket deformation som kan göras (måste ibland glödga)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv halvvarm formning

A
  • Vid temp över rums men under rekristallations
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är fördelarna med halvvarm formning?

A
  • lägre krafter och energi än vid kallformning
  • Man gå få mer invecklad form
  • behövet av värmebehandling minskas eller tas bort
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är nackdelarna med halvvarm formning?

A
  • Arbetsmaterialet måste värmas upp
  • ingen deformationshärdning (?)
  • ingen anisotrop struktur (?)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv varmformning

A

Vid temp över rekristallationstemperatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför vill man använda varmformning?

A

Möjlighet att genomföra stora plastiska deformationer jmf med kallformning och halvvarm formning. Beror på att duktilitet minskar märkbart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka är fördelarna med varmformning?

A
  • stora formförändringar
  • kräver mindre kraft och energi
  • metaller som blir allt för spröda vid CW kan varmformas
  • ingen ökning i styrka hos materialet - fördel om stora deformationer ska ske
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka är nackdelarna med varmformning?

A
  • Lägre noggrannhet
  • krävs totalt mer energi
  • ytan kan oxidera
  • kortare livslängd på verktygen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad beror rekristallationen på?

A

Diffusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad och när använder man isotermisk formning

A

Om material leder bort värmen för effektivt använder man detta. Gör att värmen inte leds bort lika lätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ändras materialet vid kallformning och vad beror det på? Hur blir materialet vid valsning?

A

Fler dislokationer skapas och låses inne i varandra (inter locking) vilket leder till ökad hårdhet. Vid falsning orienteras kornen i valsriktningen vilket leder till ökad styrka i den riktningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kommer materialstrukturen öka om man varmformar ett göt

A

Strukturen kommer att gå från grov till mycket fin! Vilket ger hög styrka. (se mer om detta i materialläran)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ändras materialet vid kallformning och vad beror det på? Hur blir materialet vid valsning?

A

Fler dislokationer skapas och låses inne i varandra (inter locking) vilket leder till ökad hårdhet. Vid falsning orienteras kornen i valsriktningen vilket leder till ökad styrka i den riktningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur kommer materialstrukturen öka om man varmformar ett göt

A

Strukturen kommer att gå från grov till mycket fin! Vilket ger hög styrka. (se mer om detta i materialläran)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är flytspänning?

A

Den spänning för att fortsatt plasticera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan friktion medföra för problem vid formning?

A
  • Metallflödet hämmas
  • Det krävs mer krafter och energi
  • Minskad noggrannhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

När är friktion och nötning som allvarligast?

A

Vid höga temperaturer eftersom det är en mkt tuffare miljö då

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kan mycket höga friktioner leda till?

A

Att ytorna fastnar i varandra - istället för att flyta deformeras materialet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är fördelarna med att använda sig av smörjmedel?

A
  • Reducerar påkletning, krafter, energi och verktygsslitage
  • bättre ytfinish
  • leder bort värmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv bulkdeformation

A
  • Stora deformationer och formförändringar
  • Låg area-volym-ratio
  • Varmt för stor förändring, kallt för ökad styrka
  • Lite eller inget spill
  • Nominell eller nära nominell process
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad går valsning ut på?

A

Arbetsmaterialets tjocklek reduceras genom kompressiva krafter från valsarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka funktioner fyller valsarna?

A
  • Dra in materialet mha friktion

* Pressa ihop materialet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Valsning görs ofta varmt - hur blir strukturen? Vad är nackdelen med detta?

A
  • Nästa inga inre spänningar
  • Isotrop
  • Minskad noggrannhet och ytfinhet (oxidation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Det krävs högra krafter och energier vid valsning - hur kan man reducera detta?

A
  • Gör HW istället för CW
  • Växla ner valsarna med mindre steg
  • Lägre varvtal
  • Mindre valsar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur kan man skapa I- och L-balkar?

A

Genom spårvalsning - valsen har motsatt form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilken är en av de viktigaste valsmetoderna för att tillverka gängor. Hur fungerar det och vad är fördelarna?

A
  • Gängvalsning
  • Valsar dem genom två formar
  • Görs ofta CW
  • Hög produktion
  • Hög materialutnyttjande
  • Starka gängor vid deformationshärdning
  • Bättre utmattningsresistens vid deformationshärdning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad går smidning ut på? När används det och hur kan det göras?

A
  • Komprimering mellan två dynor
  • För att skapa stora detaljer som ska bearbetas till slutgiltig geometri
  • Skapar produkter med hög styrka (toga-struktur bla)
  • Görs ofta halvvarmt eller varm
  • varmt för stora förändringar
  • CW härdar dock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är skillnaden mellan hejarsmide och presssmide?

A

Hejarsmide använder smideshammare (applicerar slag) och pressmide använder smidespress som applicerar kraft gradvis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Finns tre typer av smidesprocesser - vilka?

A
  • Friformssmide
  • Sänksmide
  • Sänksmide med slutet verktyg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är friformssmide? Vilka varianter finns?

A
  • Kompression mellan två platta eller rundade dynor
  • Kan göras med eller utan friktion
  • Görs ofta varmt
40
Q

Berätta om friformssmide utan friktion

A

Homogen deformation så flödet blir radiellt och uniformt

41
Q

Berätta om räcksmide med friktion

A

Friktion mellan arbetsyta och verktyg begränsar metallflödet –> barreling effect
Verktyget kyler vilket begränsar deformation

42
Q

Vad är sänksmide?

A
  • Dynan har inversen av önskad form
  • Pressas mellan två dynor
  • Restmaterial skapas
43
Q

Vad är fördelen med restmaterialet som skapas vid sänksmide?

A

Vid varmsmide så kommer materialet stelna i kanalerna. Detta bygger upp ett tryck vilket tvingar materialet att flyta ut i hela formen –> hög kvalitet

44
Q

Vilka är fördelarna med sänksmide (och generellt för smide)?

A
  • Hög produktivitet
  • Högt materialutnyttjande
  • Hög styrka
  • Anisotrop kornorientering - kornen orienterar sig i pressriktningen - toga struktur - mycket hög styrka. Ex i ankare
  • till skillnad från bearbetad där kornen skärs av rakt av endast. Eller i gjutning där man får stora korn
45
Q

Vad är sänksmide med slutet verktyg?

A
  • Kompression mellan stämpel och dyna i slutet kavitet.
  • Inget utrymme för restmaterial
  • Högt krav på material - volym måste vara lika stor som faktisk detalj annars blir trycket för stort eller litet
  • Typ av precisionssmide
46
Q

Vad händer om trycket blir för högt eller lågt vid sänksmide med slutet vektyg?

A
  • För stort - skadar utrustning

* för litet - kavitet fylls inte ut

47
Q

Vad är kallstukning (upsettning and heading)?

A

Smidesprocess där spikar och bultar produceras
Kanten på en tråd eller stång hettas upp
Placeras i form
En stämpel slår till huvudet som deformerar det till önskad form

48
Q

Vad är trimning?

A

Typ av skärprocess för att ta bort restmaterial

49
Q

Vad är extrudering och vilka typer finns det?

A
  • Material tvingas genom dyna där formen blir som dynöppningen
  • Producerar långa detaljer med uniformt tvärsnitt
  • Finns både direkt och indirekt extrudering
50
Q

Vilka är fördelarna med extrudering?

A
  • Stor variation av former
  • Kornstruktur och mekaniska egenskaper förbättras i kall och varm extrudering
  • Bra toleranser genom kallextrudering
  • Lite spill
51
Q

Vilka är nackdelarna med extrudering?

A

Tvärsnittet kan bara vara konstant

52
Q

Vad är direkt extrudering samt dett nackdelar?

A
  • Götet pressas igenom dynan. En litet bit blir kvar som måste trimmas.
  • Hög friktion mellan väggar och material –> högre krafter
  • Vid varm extrudering kan ett oxidlager bildas vilket leder till ännu mera friktion och ytdefekter
53
Q

Vad är indirekt extrudering samt dess nackdelar?

A
  • Dynan pressas igenom götet
  • Götet flyttas inte –> ingen friktion
  • Lägre stelhet - svårt att stödja
  • Gränser för hur långt materialet kan bli
54
Q

Vilka egenskaper uppträder vid varm extrudering?

A
  • Mindre kraft
  • Mindre tid
  • Reduktion av kornflöde
  • Sämre tolerans
  • Sämre ytfinhet
  • Ingen deformationshärdning
55
Q

Vilka egenskaper uppträder vid kall extrudering?

A
  • Ökad styrka pga deformationshärdning
  • Finare toleranser
  • Bättre ytfinhet
  • Inget oxidlager
  • Högre produktionsvolymer
  • Ingen uppvärmning
56
Q

Rätt dynvinkel är viktig vid extrudering? Hur påverkar dynvinkeln och vilket är den optimala dynvinkeln?

A

Låg dynvinkel –> stor ytarea vilket leder till hög friktion.
Högre friktion leder i sin tur till högre presskraft
Hög dynvinkel –> mer turbulens i metallflöde
Mer turbulens leder i sin tur till högre presskraft

Optimal vinkel fås genom att ta hänsyn till material, temperatur och smörjmedel

57
Q

Vad är hydrostatisk extrudering och när används det?

A

Dirket extrudering kan vara problematiskt eftersom det byggs upp mycket friktion. Genom att omge götet med en fluid kan man reducera friktionen. Vid hydrostatisk pressning ökar även duktiliteten.

58
Q

Vilka defekter kan uppstå vid extrudering?

A
  • Sprickor i centrum
  • Rör (piping)
  • Ytsprickor
59
Q

Berätta om defekten “sprickor i centrum”

A
  • Pga spänningar byggs upp längs centrum.
  • Vid stora deformationer skapas stora spänningar långt bort från centrum vilket drar i centrum-materialet. Skapar då inre sprickor
  • Sker vid höga formvinklar, låga pressförhållanden och orenheter som blir startpunkten för sprickor
60
Q

Berätta om defekten “rör (piping)”

A

Sker vid dirket pressning. Skapar ett sjunkhål i kanterna.

61
Q

Berätta om defekten “ytsprickor”

A

Vid höga temperaturer. Sker ofta när hastigheten är för stor. Sker också vid hög friktion

62
Q

Vad är tråg- och stångdragning?

A

Tvärsnitt av stång eller tråd reduceras genom att dras igenom en öppning
Tråddragning - små diametrar
Stångdragning - stora diametrar
Görs ofta kallt

63
Q

Vilka typer av spänningar uppkommer vid dragning?

A

Dragspänningar från drag och kompresiva spänningar från när materialet trycks ihop vid dynöppning.

64
Q

Vad är skillnaden på enkel och kontinuerlig dragning?

A

Vid kontinuerlig dras det dragna materialet mycket längre och kan ex viras upp på spolar

65
Q

Varför vill man dra i flera steg?

A

Ju större reducering man gör desto högre spänningar byggs upp. Risk finns då att sträckgränsen överskrids och materialet deformeras istället för att flöda. Man vill alltså ligga under sträckgränsen.

66
Q

Vilka två faktorer måste man ta hänsyn till vid dragning?

A
  • Friktion - som kan minska hur mycket man kan reducera

* Deformationshärdning - som kan minska hur mycket man kan reducera

67
Q

Dragning görs ofta kallt - vilka är fördelarna?

A
  • Goda dimensioner
  • God ytfinhet
  • Ökad styrka och hållbarhet
  • Ekonomiskt
68
Q

Man måste förbereda materialet innan dragning - vad gör man?

A
  1. glödgning - för att öka duktilit
  2. Rengöring - för att undvika skador
  3. Pointing - reducering av diameter vid startände för att underlätta insättning
69
Q

Vad är plåtformning?

A
  • Formning och relaterade moment av plåtar och plattor
  • Görs ofta kallt, men halvvarmt vid tjocka plåtar
  • Hög ytarea-volym-ratio
70
Q

Vid vilken temperaturklass görs plåtformning?

A
  • Kallt

* halvvarmt vid tjocka plåtar

71
Q

Vilka fördelar har plåtformning?

A
  • hög styrka
  • goda dimensioner
  • god ytfinish
  • Låg kostnad
  • ekonomiskt för stora kvantiteter
72
Q

Galling är en mycket vanlig sak som sker vid plåtformningsprocesser - vad är det?

A

En typ av nötning som sker genom adhesion mellan två glidande ytor mot varandra. Sker där man har stora kontaktytor under tryck. Är en kombination av friktion och adhesion. Material limmas ihop och slits loss.

73
Q

Vilka är de 3 vanligaste plåtformningsprocesserna?

A
  • Klippning
  • böjning/bockning
  • dragning (djupdragning)
74
Q

Vilka är de tre skärprocesserna? Beskriv kort vad de gör.

A

Klippning - skär av längs linje
Stansning (blanking) - skär av metallen längs linje i ett steg
Stansning (punching) - samma som stansning men skapar ett hål

75
Q

Vad går bockning ut på?

A
  • Töjer material kring axel
  • Metall komprimeras längs insida och töjs i utsidan
  • Böjmån måste beräknas
76
Q

Vad är skillnaden mellan V- och kantböj

A

I V-böj har formen ett V - slår sedan ner verktyget i det.

I kantböj böjs materialet längs en kant

77
Q

Återfjädring är någonting som kan uppstå vid böjning - vad är det och hur tar man hänsyn till det?

A

Återfjädring sker efter bockning. Detta beror på att elastisk energi finns kvar i detaljen vilket fjädrar tillbaka. Man åtgärdar detta genom att böja mer än tänk

78
Q

Vad är djupdragning?

A

Formning genom att en platta spänns upp mellan två verktyg och en stämpel pressar ner plåten i kaviteten. Djupdragning innebär att man drar stycket till ett djup som är större än dess diameter

79
Q

Klämkraften är mycket viktig vid djupdragning - varför och vad kan ske om den är fel?

A

Materialet måste vara korrekt spänt så att det kan flyta ner.
Om det sitter för löst kan det skrynkla sig, men om det är för hårt kan det gå sönder.

80
Q

Beskriv stegen hur materialet beter sig under djupdragning

A
  • I början sker böjning över kanten - utsidan rör sig mot insidan, fast mycket lite i taget
  • Ju längre slaget går desto mer uträtas metallen
  • Metallen på utsidan måste dras ner för att fylla på
  • friktion och kompression spelar nu roll - måste överskrida friktionen mellan vägg och material
  • Kompression sker också - ju mindre omkrets metallen blir desto tjockare blir väggarna –> mycket kompression –> kan leda till skrynkling
81
Q

Beskriv de olika defekterna som kan uppkomma vid djupdragning - samt kort om dem

A
  • Skrynkling vid kanten - pga kompression
  • Skrynkling vid väggen - om kanten är för skarp
  • Earing - sker i övre kanten i form av oregelbundenheter. Beror på anisotropt material. Vid isotropt sker det inte.
  • Ytrepor - om formen inte är slät nog eller ineffektiv smörjning
82
Q

Vad är guerin formning för något?

A
  • En gnidformningsmetod
  • Använder en “rubberpad” för att forma metallarket
  • Är billig och för liten produktion
83
Q

Vad är hydroformning?

A
  • Liknande guering men använder fluid.

* Man får då jämnt tryck från alla håll vilket kan skydda mot skrynkling.

84
Q

Vad är explosiv formning?

A
  • Explosion används för att forma
  • Placerar i vakuum
  • Placeras i vatten
  • Explosion –> chockvåg
  • Klarar av stora detaljer
85
Q

Vad är elektromagnetisk formning?

A
  • Deformation mha kraft från elektromagnetiskt fällt

* Ex för att stuka rör

86
Q

Varför vill man istället använda formning av plaster?

A
  • Stor variation av formningsprocesser
  • Enkel att forma
  • Nominell process
  • Låg energi
  • Enklare att hantera
  • Finish genom målning eller plätering krävs ofta inte
87
Q

Vilka två typer av plaster finns och vad karektäriserar dessa?

A
  • Temoplaster - kemisk struktur oförändrad vid uppvärmning och formning. Vanligast vid formning
  • Härdplaster - härdningsprocess sker och permanenta tvärbindingar uppstår. Kan inte smältas igen.
88
Q

Vilka två egenskaper är viktigast på polymersmälta

A
  • Viskositet

* Viskoelasticitet

89
Q

Hur påverkas viskositeten av plaster? Varför är viskositeten viktig att ta hänsyn till?

A
  • Pga hög molekylvikt blir smält polymer en tjock fluid med hög viskositet.
  • Viskositet är viktigt pga vid formning ska smältan pressas igenom kanaler - viskositeten bestämmer trycket som krävs.
  • För polymerer minskar viskositeten vid skjuvhastigheten och temperatur.
90
Q

Vad är viskoelasticitet? Vad kan detta orsaka vid ex formning?

A

Ett beteende polymerer har av att minnas sin ursprungliga form och vilja återbilda detta vid stelning. Detta kan orsaka distorsion eller vridningar.

91
Q

Beskriv extruderingsprocessen för formning av polymerer

A

Samma som för metaller men det skiljer sig åt i verktyget:

  • Pipa: råmaterial matas in och förflyttas mha skruv. elektrisk värme smälter materialet och blandar det.
  • Skruv: matningssektion som förflyttar och värmer, kompressionssektion som omvandlar från pulver till tjock vätska, doseringssektion som homogeniserar smältan och trycker ut i form
92
Q

Innan dynan pressas smältan av polymerer genom trådmeshar vid extrudering. Vad är funktionen med dessa?

A
  • Filtera bort smuts och hårda klumpar
  • Bygga upp tryck
  • Räta upp flödes av polymerer för att ta bort “minnet”
93
Q

Vilka generella designöverväganden bör man göra vid formning av polymerer?

A
  • Styrka och styvhet - plaster inte lika starka som styva metaller. Kryp är inte heller lika bra. Styrka-vikt är dock ok!
  • Ok stötmotstånd
  • Låg arbetstemperatur
  • Termisk expansion kan vara problem
  • Känslighet för ljus (degraderar)
  • Plaster är lösligt i många medel
94
Q

Vad behöver man tänka på vid pressformningsprocesserna för polymerer?

A
  • Väggtjocklek
  • håligheter - undvik
  • Hörn - skarpa hörn bör undvikas
95
Q

Vad bör man tänka på vid formsprutning (injection molding) av polymerer?

A
  • Ekonomisk kvantitet är ca 10 000
  • Detaljens komplexitet bör inte vara föra för svår - dyra former
  • Väggtjocklek - tjocka väggar kan skjuva
  • Hörnradie och fasning ska undvikas
  • Hål kan vara svårt
  • Släppvinkel
  • Toleranser vid krymp

Tillverkningsteknik (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions