Vuxenliv och åldrande Flashcards
Personligt vs socialt åldrande
Normative age-graded
Normative history-graded
Non-normative:
Personligt: Förändringar inom individen av tidens gång.
Socialt: Exponering för social miljö som påverkar ens utveckling
Normative age-graded: Cultural norms
Normative history-graded: Events that affect everyone
Non-normative: Random events, idiosyncratic events
Funktionell ålder
Biological
Psychological
Social
- Biological: Functioning of organ systems.
- Psychological: Functioning on mental/psychological tests.
- Social roles occupied by individual.
Sociala faktorer som påverkar vuxenutveckling och åldrande
Kön/Genus
Etnicitet
SE status
Religion/Spiritualitet
Kultur
Sociokulturella utvecklingsmodeller
- Ekologiskt perspektiv
- Livskursperspektivet
- Ageism
- Olika omgivande strukturer påverkar vår utveckling och åldring. Micro, meso, exo och macrosystem osv.
- Livskursperspektiv: Olika sociala förväntningar, attityder och normer sätter ramarna för hur vi uppfattar åldern och detta påverkar formandet av en människans liv.
- Ageism: Stereotypiska uppfattningar om äldre som får negativa konsekvenser.
Olika livskursperspektiv på åldrande
Disengagement theory
Activity theory
Continuity theory
- Med tiden förväntas äldre tappa sina sociala band.
- Äldre med bibehållna sociala roller anpassar sig bättre.
- Individens personlighet bestämmer huruvida aktivitet eller disengagement är optimalt.
Etiologin bakom ageism
Terror management theory
Modernization hypothesis
Multiple jeopardy hypothesis
Terror management theory: När vi ser äldre påminns vi om vår mortalitet, vi distanserar oss från dem för att hävda vår ungdom.
Moderniseringsperspektiv: Teknik och industrialiseringen gjorde att {ldre personer blir onödiga.
Multiple jeopardy theory: Mer än bara ålder som gör att man blir utsatt, olika ism-erna interagerar och förstärker diskriminering.
Erikson’s psychosocial theory
Facing psychosocial challenges and developing in a predetermined order, but one can confront the challenges in an “off-time” way, meaning in a not so typical time-frame.
Piaget’s cognitive theory of development
Accomodation
Equilibrium
Assimilation
Accomodation: förändringar görs i respons på erfarenheter
Equilibrium: Balans mellan sammandrag och förändring, dynamisk process
Assimilation: Integrerar nya erfarenheter i gamla scheman, genom att göra förändringar.
Identity process theory
Identity
“threshold” experience
Identitiy accomidation
Identity balance
Identitiy assimilation
Identity: Favorable experience and image of the self
“Threshold” experience: normal changes or illnesses
Identitiy accomodation: New experiences cause the identitiy to change
Identity balance: Gradual integration of experiences in aging - appropriate adaptation
Identity assimilation: Unhealty denial and healthy denial
Identity accomodation: Responding to life changes by incorporating new elements in one’s identity, e.g one retires, finds new hobbies and interests intentionally.
Identity balance: Gradual integration whilst not compromising already existing elements of one’s identity. Integrating and reconciling various roles, relationships and identities to create a coherent experience of one’s identity. Balancing roles is key.
Identity assimilation: When individuals incorporate new experiences, values or identities into their existing self without compromising the overall identity coherence. Not fundamentally changing one’s personality, rather gradually introducing new elements to the existing one.
Multiple threshold model
Changes occur gradually over time because of multiple thresholds that need to be reached for each stage of change to occur.
Selective optimization with compensation model
Selective
Optimize
Compensate
Selective: Choose areas of focus
Optimize: Maximize performance in these areas
Compensate: Make up for losses in one area with gains in others, to maintain good self-perception and self-esteem.
Biological perspective on aging
Genes & DNA
Programmed aging theory
Random error theory
Gene mutation can lead to unexpected development of deviating proteins. These mutations can be inherited or a result of life experience.
Programmed aging: Gompertz curve - relation between aging and death rate per species. Telomer theory says that every cell replication leads to shorter telomeres until the tips of the chromosomes are exposed.
Random error:
Aging is the result of unexpected changes in an organism over time.
Cross-linking theory
Strings in the collagen molecule become more intwined, leading to the molecules becoming more stiff and smaller. Exposure to specific types of glucose leads to glycation which introduce cross-linking.
Free radicals theory
Unstable oxygen molecules
Antioxidants
Unstable oxygen molecules are produced when a cell creates energy, they then go out searching for molecules to bind to. De affected molecule is then no longer functional. Antioxidants can deter unstable oxygen molecules.
Error catastrophe theory
Mutations in mitrochondrical DNA leads to irreversible damages that accumulate over time. Damage to enzyme systems that synthesize proteins will produce faulty proteins when damaged.
Faulty proteins then accumulate, damaging the cells, tissues and organs.
When enough damage accumulates, this may lead to cell malfunctioning and thus death.
Problem with descriptive research design
Longitudinal
Cross-sectional
Longitudinal: Separate personal aging from historical events.
Expensive, and logistically difficult
Results that long time to reach.
Who wants to be a part, who wants to quit.
Tests become outdated.
Cross-sectional:
Results reflect age differences and not changes over time.
All participants are studied at one point in time.
Selective: Most capable are the ones who survive and partake, is not representative.
what tests can we use for both elderly and young?
Sequential design of research - the most efficient one.
Capture age-effects because you compare the cohorts and then compare within the cohorts, allowing one to see how ageing affects people.
Reduces cohort effects
Saves time and resources: you need less time to observe age-differences because different cohorts are examined at the same time, over time.
Richer data: you can examine both intra- and intercohortial effects.
Prediktorer för överlevnad, redan vid medelålder
Icke-rökare, högutbildade, gifta, fysiskt aktiva på fritid men lågt på arbetet.
Avsaknad av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.
Independent ageing
Autonomy, control, dignity
Physical and cognitive
Influenced by:
The capacity to independently sustain one’s daily life activities on a physical and cognitive level. Active daily living (ADL).
Helps one feel autonomous, in control and have a sense of dignity.
However, it is affected by different factors such as health status, socioeconomic status, environmental factors, socioemotional support network. Lack of resources or accessability to these also negatively affects elderly.
Hur påverkas kroppen av åldrande?
Vikt
Längd
Kroppssammansättning
Man tappar vikt, något kilo eller två var tionde år, likaså längd, någon centimeter var tionde år.
Framåtlutad kropp, minskad muskelmassa - ökad fettvävnad.
Osteoporos och läkemedel
Om man ger patienten rätt läkemedel minskas risken för fraktur vid fall med 60-70%.
Frailty and ADL loss
Orkeslöshet
Fysisk inaktivitet
Ofrivillig viktnedgång
Nedsatt greppstyrka
Nedsatt gånghastighet.
Ålderssjukdomar som påverkar förmågan/lusten att ge sig ut på äventyr
Rörelseorgan, skador
Hjärta/Lunga
Yrsel/Fallrädsla
Ögon, öron
Psykiatriskt
Stroke
Parkinson
Demens
Åldrande och homeostas
Viktiga fysiska funktioner påverkas av åldrandet, homeostatiska funktioner och kapaciteter påverkas, som leder till att man blir mer känslig för sjukdomar och död. Reglering är nedsatt.
Behöver sjukhusvård för att återfå ADL vid t.ex lunginflammation. Många inneliggande patienter som är äldre.
Diffusa symptom vid akut sjukdom hos äldre
Fall
Akut förvirring (konfusion, hjärtsvikt)
Trötthet
Illamående, oro, yrsel, värk
Mindre smärta, mindre inflammation.
Akuta sjukdomar kan ge symptom från andra organsystem, därför svårt att inse att problemet ligger annanvart.
Prover och inläggning för observation. Dock viktigt att inte låta de ligga inna för länge, risk för komplikationer pga aktivitetsbrist. Muskleatrofi, infektioner, konfusion, malnutrition, depression, trycksår, hospitalisering, ADL-förlust pga hospitalisering.
Biologiskt åldrande på organnivå
Hud
Sämre sårläkning
Mindre vatten - klåda
Mindre fett, mindre elasticitet - rynkor
Sämre läderhud, fler blåmärken
Mindre pigment, blek
Färre svett- och talgkörtlar
50% minskad tillväxt av naglar, främst tånaglar, även hårtillväxt försämras.
Biologiskt åldrande på organnivå
Hjärta
Kollagen mellan muskelfibrer
Stel, sämre relaxation
Aorta - hjärtat jobbar hårt - mindre syre
Det ansamlas mer kollagen och fett mellan muskelfibrerna, leder till stelhet pga tjockare väggar, då blir man stelare och har sämre relaxation, minskad fyllnadsvolym i muskler?
Aorta och dess klaffar blir stelare, hjärtat jobbar hårdare för att förse kroppen med syre, blir dock mindre syre, påverkar fysisk kapacitet. Maxpulsen minskar.
Mindre fysisk aktivitet och ökad risk för hjärtsvikt och arytmier.
Lungor
Biologiskt åldrande på organnivå
Bröstkorg
Framåtböjning
Elasticitet & totalkapacitet
Ballong till plastpåse
Alveolers membranvägger minskar
Praktiska konsekvenser?
Bröstkorgen blir stelare, leder till minskat luftintag.
Framåtböjning av kroppen minskar diafragmans kraft.
Lungorna tappar sin elasticitet och totalkapacitet. Det ser ut som en plastpåse istället för ballong.
Alveolernas cellmembran försvinner och då blir gasutbytet av syre och koldioxid sämre.
Praktisk nivå: Minskad fysisk kapacitet, ökad risk för syrebrist vid lunginflammation.
Biologiskt åldrande på organnivå
Blodceller
Benmärg
Reservkapacitet
Färre blodceller som bildas, blodet utgör mindre del av benmärgen. Reservkapaciteten är sämre. Stamcellerna räcker dock livet ut.
Biologiskt åldrande på organnivå
Njurar & Urinvägar
Filtreringsfunktion
Koncentrationsförmåga
Urinblåsas storlek
Reflex för tömning
Kvinnor efter menopaus
Män - prostatakörtel
Filtreringsfunktionen försämras, större mängd urin för att göra sig av med slaggprodukter.
Koncentrationsförmågan av kiss är sämre, behövs mer vätska för utsöndring. Det är svårare att spara vätska i kroppen. Läkemedels metabolisering och utsöndring försämras.
Urinblåsan blir mindre, kissa oftare, blir stelare.
Reflexen för tömning kommer senare, starka trängningar även nattetid, man behöver kissas ofta, muskulaturen runtomkring blir dålig, svårt att tömma helt.
Kvinnor efter menopaus, risk för ansträngningsinkontinens och urinläckage.
Män får förstorad prostatakörtel, svårare att tömma blåsan och sämre stråle.
Mag-tarmkanalen
Biologisk påverkan av åldrande
Smaklökar och aptitstimulerande neuropeptid
Magslemhinnans skydd
Tjocktarmväggen - fickbildning
Praktiska implikationer
Smaklökar försämras, neuropeptid minskar, sämre aptit.
Magslemhinnans skydd - läkemedel behöver justeras för att inte irritera magen för mkt samt för att läkemedel ska absorberas
Tjocktarmen blir mindre elastisk, fickbildningar sker - buksmärta, feber, illamående, kräkningar osv.
Praktiskt : Gastrit, förstoppningar, fekal inkonsistent kan behandlas med hjälp av koständringar.
Biologisk påverkan av åldrande
Levern:
Trög galla - konsekvens?
Praktisk konsekvens -
Trög galla - gallsten
Praktisk konsekvens av nedsatt lever, försämrad läkemedelsmetabolism samt nedsatt koagulationsfaktor - produktion av koagulation försämrad.
Biologisk påverkan av åldrande
Ögon och öron
Neuroner
Lins, näthinna
ADL
Ögon och öron:
Försämras, ser sämre, hör sämre.
Hörselneuron i hjärnan minskar. Linsen i ögat blir stelare. Näthinnan blir tunnare, minskad ljuskänslighet. Minskad känslighet för höga frekvenser.
Båda leder till minskad autonomi och isolering - depression.
Biologisk påverkan av åldrande
Balans:
Fallrisk - ökar av tidigare fall
Rädsla, ADL
Yrsel
Tappar balans av många anledningar. Om man är rädd för att ramla kommer man ramla mer. Tidigare fall ökar risk för nya. Yrsel förvärrar fallrisken.
Biologisk påverkan av åldrande
Lukt- och smaksinne
Sensoriska receptorer
Sjukdom, skada, toxiner
Dentures
Kognitiva förändringar
Kompensera?
Sker faktisk förlust av smak- och luktreceptorer.
Sjukdom, skada och toxiner förvärrar förlusten av receptorer, likaså rökning
Dentures stör smaken.
Kognitiva förändringar kan ske pga luktförlust.
Viktigt att kompensera med vidgad matval, planera måltider i trevlig tillställning och hitta bra sällskap.
Biologisk påverkan av åldrande
Somatosensoriskt system:
Beröring -händer & fötter - fånga saker, balans, delikat handarbete, talförmåga
Smärta:
Ryggsmärta
Psykologiska faktorer, stoicism?
Kronisk smärta och kognition
Viktkontroll
Undvik långvarigt bruk av läkemdel
Händerna och fötterna drabbas av somatosensorisk degradering.
Svårt med balans, fånga saker, prata, göra små rörelser, tala, jobba med händerna.
Smärta - kronisk ryggsmärta vanligt. 12% av äldre.
Psykologiska faktorer kan interagera, stoicism och ACT kan hjälpa med smärtan.
Kognitiva funktioner försämras av smärta, distraherad.
Viktkontroll kan minska skada, bra med fysisk aktivitet.
Man ska undvika långsiktigt bruk av läkemedel.
Parafili vs parafil störning
Parafili är ett atypiskt sexuellt intresse, men ej en störning
Parafil störning är sexuellt beteende som är besvärande eller farligt för personen själv eller andra. t.ex pedofili, nekrofili osv.
Geriatric Sexuality Breakdown Syndrome
Åldrande människor fastnar i en ond cirkel i vilken de internaliserar och konformerar till åldersdiskriminerande stereotyper i en negativ, självuppfyllande profetia.
Därför viktigt för kliniker att snappa upp ofta omedvetet språkbruk eller mentala scheman hos äldre patienter.
Holland’s vocational development theory RIASEC
Realistic, Investigative, Artistic, Social, Enterprising, Conventional. 6 personality types that are indicative for career choices.
You work with what you’re interested in. But interests are also affected by what you work with. Factors outside of individual control also affect the development of the career, (gender, ethnicity, socioeconomical status, culture, childhood traumas etc)
Super’s life-span life-stage theory
Focus on self-perception through career choice. What is closest to my true self?
Exploration - teens to mid 20s
Establishment 20s to 30s
Maintenance - adult life / mid career
Disengagement - late career
Occupation as calling
Demanding passion for a specific type of profession/career.
Fulfills identity, it’s a must, not a want.
Chosen after careful and intense reflection alongside self-determination.
Work-satisfaction
Inner outer factors
Inner: Specific to work itself, gives a sense of identity and helps one feel competent, fulfilled and stimulated to grow personally.
Outer: Accompany the work but aren’t central to it’s performance. Work salary, environment, work conditions, policies, rules, racial climate etc. Don’t engage sense of identity.
Work satisfaction
Positive - Negative moods
Affective events theory
Job satisfaction and it’s predictors
Personality traits
Events at work produce affective reactions that influence one’s attitudes towards work and performance.
Job satisfaction prediction:
- Autonomy
- Participation in organization
- Supervisory support, and their care for employee welfare.
Personality traits affect one’s job-satisfaction: Agreeableness and neuroticism.
If one also feels a high degree of subjective well-being then they are more likely to experience more job-satisfaction.
Work-satisfaction
Person-Environment congruency theory
6 Occupational Reinforcement patterns: Vad som leder till att vi gillar vårt jobb och fortsätter med det.
Achievement
Altruism
Autonomy
Comfort
Safety
Status
If the work environment fits the person’s needs, they are more likely to result in job-satisfaction.
‘
Achievement: Feel like an expert in one’s field.
Altruism: Helping others.
Autonomy: Being able to make independent decisions
Comfort: Feeling comfortable and at ease at work.
Safety: Feeling safe and secure in the work environment.
Status: Getting social status from one’s work.
Work satisfaction
Work stress
- Emotional labour
- Workplace bullying
- Justice at work
Emotional labour: Demand in service industry to always smile and serve the customer no matter what.
Workplace bullying: Social isolation all the way to physical abuse.
Justice at work: Lack of fair treatment can offset normal stress functioning.
Work satisfaction
Relation between work and family roles
- Work-family enrichment model
- Work-family conflict
Work-family enrichment model:
- Resource caravans - resources from one domain to another. If you learn good time management in one life area such as work, you may be able to apply this improved skill in your domestic life as a parent or with your partner.
- Positive spillover: Good mood from good work may lead to your mood being elevated when coming home as well, which means you have an easier time interacting with family and other relations.
Work satisfaction
Work-family conflict
Theory that suggests that one has a finite amount of time and energy to spend on life roles, which are distributed (often unevenly), leading to varying work and family life quality.
Age and job-satisfaction
Weak correlation - instead:
- Core self-evaluations
- Age discrimination
- Level of occupation
- Belief in work ethic
- Support from supervisor/employer
- Changes in physical/cognitive functioning.
- Core self-evaluations: How we evaluate ourselves at our core, either consciously or subconsciously.
- Age discrimination - If we are discriminated for our age, we are likely to feel less satisfied with our work-life.
- Level of occupation: The more we work, and are involved in said work, the more satisfied we feel with our work.
- Belief in work ethic - If we feel that work is important and that one should be diligent, we are more likely to feel satisfied.
- Support from supervisor/employer - If we feel supported, we feel less safe, which means we are more satisfied.
- Changes in physical/cognitive functioning: Loss of function may impair our job-satisfaction as we might feel less competent.
Pensioneringsförloppet
Förberedelse
Beslut att pensionera sig
Ständiga justeringar
Förändring i aktivitetsmönster
Role theory
Pensionering
Roller ger upphov till känsla av meningsfullhet, förlust av arbetsroll tar ifrån mening från livet.
Continuity theory och pensionering
Identiteten rubbas inte helt av att man bestämmer sig för att pensionera sig. Pensioneringen ses ej som kris.
Livsloppsperspektiv pensionering
Normativ förändring
Det är en normativ tidpunkt för förändring. Pensionering resulterar i stress främst om det sker utan förvarning.
Resursmodell
Justeringen är representativ för hur goda ens fysiska, mentala, emotionella, socioekonomiska resurser är.
Biopsychosocial model of retirement
Biological: Mental and physical capacity. Health issues.
Psychological: Cognitive functioning. Personality type - how we feel about retiring depends on how our personality is made up - specifically when it comes to work and work ethic.
Expectations of how it will feel to retire often steers the course for how one feels about it.
Sociocultural: Social class and income and relevant when it comes to how we feel about retiring. It might even create opportunities to engage in other meaningful work such as charity or just leisure.
Sociala faktorer och sociala normsystems påverkan på hur vi ser på äldre
Ju fler lagar och regler som etableras för att skydda äldre och deras välbefinnande, desto mer positiv syn på äldre har vi.
Äldre och copea med åldrandet
Fysisk och psykisk hälsa är grunden för hur gott vi kan copea. upplevd kontroll över livssituationen och ett gott socialt stödnätverk är likaså centrala för att kunna copea.
Stressen uppstår när individen upplever att kraven från omvärlden överstiger individens kapacitet.
Coping:
Locus of control
Selective optimization with compensation.
KASAM - känsla av sammanhang
Locus of control: viktigt att man upplever att man har kontroll över sin egna livssituation och kan påverka den, även om man fysiskt och mentalt till stor del är beroende av andra.
Selective optimization with compensation: We develop strategies for that which we deem most important. Importancy and priorities do however change.
Optimization: Selection saves energy, therefore one can optimize that which is most important.
Compensation: What we lack in resources at the time, we make up for by using compensation strategies or help from others to achieve one’s goals.
KASAM: Känsla av sammanhang
Personal attitude to the situation. If we feel we understand our situation and feel that we are capable of dealing with it and that this is important to do leads to a feeling of context and security around our ageing.
How do we adapt? Different ways
Self-realization
Mature ageing
Acceptance
Self-realization: Best time to be alive is now when we are older. Now we can dedicate ourselves to altruistic, or self-realizing activites instead of working for a living.
Mature ageing: Ageing is just a natural part of ageing, I’ve had a good life so far and it will continue to be good.
Acceptance: Accepting one’s limitations while still doing what we want, even though we might be impaired. Independence and integrity are still important and one will accept the lack of them in some areas but still strive to maintain them in others. If we do what we want and maintain a healthy social life, we might still feel satisfied with life.
How do we adapt? different ways, pt 2
Dependence
Resignated acceptance
Despair
Isolation
One might feel overly dependent on loved ones, which leads to feelings of loneliness and grief for the life one had. Kids make life worth it, plus they are a significant aid.
Resignated acceptance: Lowering standards and expectations of oneself to better adapt and feel good about life. Life does however start to feel monotone and a bit empty. One loses abilities and capacity to lead a life they did before, which leads to loss of contact with others. To accept the situation you must lower your expectations for what life is.
Despair: Feeling lonely, hopeless, like a burden and sick of life. Total loss of control. No adaptation, just open despair.
Isolation: Life was better. Now they isolate and rarely socialize. Will however talk about how good their life was, if they get the chance. Adapting by reminiscing.
Factors that facilitate successful ageing
Subjective sense of well-being and life satisfaction.
Paradox of well-being
Social indicator model
Set point perspective
Subjectively appreciating life even though one has more issues now as an elderly person.
Social indicator model suggests that elderly should be less happy.
The set point perspective: personality determines how happy we are.
Stress som stimuli
Life events
Quotidian stressor
Life events: Stora ovanliga händelser
Quotidian stressor, dagliga stressorer som ackumulerar och negativt påverkar individen kroniskt.
Stress som respons (fysiologiska reaktioner)
Fight or flight
HPA-axeln
Fight or flight - adrenalin och noradrenalin - SAM - Sympathetic - adrenal - medulla
HPA - axeln, reglerar kroppens kortisolkoncentration genom feedback till hippocampus. hypothalamic pituitary, adrenocortical
Stress som transaktion
Situation och resurs- bedömning
Stressor
Primary appraisal
Secondary appraisal
Stress response
Hur väl kan jag hantera situationen utifrån de resurser jag besitter?
Det är relativt stabilt på längre sikt, kan påverkas av utveckling samt eventuellav interventioner.
Först uppstår en stressor, en extern händelse.
Vid primary appraisal, första anblick utforskas vad situationen är, om det är negativt, vad är hotet och eventuella skadan?
Secondary appraisal, moduleras av control beliefs. andra bedömningen, vad har jag för resurser, är de adekvata?
Stressor: Om man bedömer situationen som hotfull men hanterbar triggas en kortsiktig stressrespons som sedan stängs av när hotet röjts.
Om den inte är hanterbar blir det negativ toxic stress som pågår längre tid.
Stressor reactivity
Neuroticism
Sårbarhet
Benägenheten att reagera på en situation, varierar beroende på ens upplevda resurser och tidigare upplevelser samt personlighetsdrag som neuroticism. Är man mer benägen att reagera så är man mer sårbar.
Stressor exposure
Benägenhet att utsätta sig för stressorer
Varierar med personlighet och ålder.
Control belief
Förväntning/trosuppfattning om ens förmåga att copea med en situation samt det värderade utfallet av situationen.
Self-efficacy och locus of control. Påverkar ansträngning, motivation och motstånd.
Det är situationsspecifikt men med generell prediktionspotential också. Det är subjektivt men även kopplat till fakta.
Control beliefs i kontext
Control beliefs
Funktion
Mediatorer
De uppfattningar man har om den egna kontrollen påverkar hur man fungerar som även påverkar ens motivation att fortsätta anstränga sig vilket leder till att man upplever mer eller mindre självkänsla kring de egna förmågorna.
Om man har låg self-efficacy kan man va mindre motiverad att hantera situationer så man gör inget som leder till att man känner sig ännu mer misslyckad.
Other way around for hög self-efficacy.
Koppling control beliefs och hälsa
Riktningsproblem
CB positivt korrelerat med hälsa. Men är det CB som leder till god hälsa eller är det de som har goda fysiska och psykiska förmågor de som även har hög control belief.
CB och demografi
Män & Kvinnor
CB & Utbildning
Män tenderar att skatta sig högre, skillnaderna är dock lägre bland högutbildade män och kvinnor. Kvinnor skattar sociala förmågan högre.
Sett samband mellan CB och utbildningsnivå. Men det är stor inomgruppsvariation.
CB och de med låg SES har ett tydligare samband, kanske för att om man har CB och är utsatt så kanske man faktiskt gör större skillnad?
CB och åldrande
Topp vid 50-60 års ålder.
Constraints , minskad möjlighet att utöva kontroll, mer okontrollerbara faktorer.
Minskar samband mellan beteende och önskat utfall. Man manipulerar situationen på ett mindre kontrollerat sätt.
Stress och åldrande - fysiologiska förändringar
SAM
HPA
Starkare responser av SAM, högre adrenalinnivåer, längre tid att återhämta sig och kortisolbasnivåerna är högre.
HPA - kraftigare responser, svårare att återhämta sig
Detta beror på okontrollerbara faktorer, om man inte känner att man har kontroll så blir man mer stressad. Typ cancerdiagnos.
Socioemotional selective theory
Positivity effect
The notion that as we grow older and perceive time as more finite, we tend to focus more on emotionally rewarding, but fewer social relations, because we no longer prioritise a big social network but rather a qualitative one.
Positivtity effect is when one is emphasizing positivity in emotional experiences, which manifests itself in prioritising emotionally positive experiences and coping adequately with stressors, to keep feeling good.
Stress ökar och minskar med åldern
Ökad SAM/HPA-känslighet och aktivering
SST - Socioemotional selectivity theory
Ökad psykologiska styrkor men även fysiologisk sårbarhet.
Emotionsreglering åldrande
Positive bias
Attentional shift
Appraisal
Choosing and modifying stressful situations
Äldre är bättre på att reglera emotioner. De kan distrahera sig eller rikta om sin uppmärksamhet från stressorer, de kan ändra på dem. De väljer mindre stressfyllda situationer och har en mer positiv bias.
Nyanserad syn på stressorer: ett tillfälle för att lära sig.
SAVI-modell
Theory of Strength and Vulnerability Integration
Improved coping strategies. control beliefs modulate coping +
Higher vulnerability in terms of physiological inflexibility. -
Dock individuellt, de som upplever negativa emotioner över sikt lider mer. Om man är sjuk, måste ta hand om en anhörig eller sörjer bortgången av en anhörig.
Sorg
Oåterkalliga övermäktiga händelser
Normal och naturlig känslomässig reaktion
Universal reaktion på tung förlust
Emotionellt tillstånd pga övermäktiga och irreversibla negativa händelser som t.ex bortång av en nära anhörig.
Det är naturligt och känslomässigt, gör ont, individuell upplevelse.
Varför sörjer vi?
Anknytning
Social signal
Introspektion
Time-out
Vi sörjer pga anknytningen vi hade till personen och även för att det fungerar som en social signal att få empati och stöd.
Det blir även en möjlighet att blicka in och man känner att livet saknar ner, biologiska systemet reagerar på ett sätt som saktar ner allt. Omvärdera, smälta och integrera för att leva vidare.
Motsägesfulla känslor sorg
Upplevelse av svek
Syndabock, skylla på någon
Lättnad & Glädje
Sorgeanfall, blixtanfall av sorg.
Fysiologisk respons på sorg
Sömnsvårigheter
Nedsatt aptit
Trötthet
Mag-tarmproblem
Fysisk smärta
Ökad aptit
Inflammation
Ökad känslighet för stress.
Vanliga icke-funktionella reaktioner från andra vid sorg
Vet ej vad de ska säga.
Rädsla för sörjandes känslor.
Intellektualiserar och ger svåra råd.
Lyssnar ej
Byter samtalsämne
Vill inte prata om döden
Vill inte höra ältandet
Har ett eget behov att stötta som kanske inte den sörjande vill ha, alltså stödet.
Professionellt bemötande vid sorg
Inhibera impuls att åtgärda/ta bort sorgen.
Stå ut med sörjandes känslor.
Lyssna utan kommentarer, stöd eller analys.
Använd den dödes namn
Mobilisera socialt stödnätverk
Normalisera och informera om att det är okej att sörja.
Vid behov: hjälp till att förklara vad som hänt.
Fasteorin av sorg
Chock
Reaktion
Bearbetning
Nyorientering
Dual-process model of grief
Loss-oriented
Restoration-oriented
Loss:
Grief work
Mourning. Intrusion of grief in daily life.
Breaking bonds, relocation.
Denial/Avoiding restoration changes.
Restoration oriented:
Trying to find your way back, attending to life changes.
Doing new things.
Denying/avoiding/getting distracted from grief.
New roles/identities/relationships.
Ihållande sorg/ Persistent Complex Bereavement Disorder
När sorgen inte släpper.
Stark längtan efter den döde.
Svårighet att acceptera och gå vidare.
Svårighet att känna tillit till människor.
Stort lidande
Diagnos, eller fastställande av tillstånd först efter 6 månader av förlusten
Depression vs ihållande sorg
Ihållande sorg:
Nedstämdhet kopplad till avlidne
Ökat engagemang i minne av den döde.
Specifik skuld kopplad till den döde.
Tankar på den döde/idealiseringar av den döde.
PTSD och Ihållande sorg
Utlösande faktor
Primär affekt
Mardrömmar
Påminnelser om trauma vs sökande av närhet av den avlidne
Undvika påminnelser om trauma vs om vetsakpen om bortgången
PTSD triggas av hot/trauma. Primär affekt är rädsla, hjälplöshet pga trauma.
Mardrömmar vanliga.
Smärtsamma påminnelser om trauma och vilja att undvika dessa.
Ihållande sorg: Triggas av bortgång av närstående.
Primär affekt: Stark/smärtsam längtan efter den döde.
Mardrömmar är ovanliga.
Man söker sådant som skapar närhet med den döde.
Undvika påminnelser om det faktum att personen är död.
Behandling av IHS
Processa , integrera
Problematiska tolkningar
Emotionella undvikanden
Interventioner som ämmar att processa sorgen och integrera upplevelsen i ett autobiografiskt minne. Ifrågasätta problematiska tolkningar kring vad det innebär att förlora en person. Bryta emotionella undvikanden.
KBT fungerar bra, samt interpersonell terapi för depression.
Riskfaktorer ihållande sorg
Dödes ålder.
Samtidig belastning.
Tidigare psykiatriska problem.
Låg SES.
Kroppen saknas
Plågsam död
Komplicerad relation till den döde
Svagt socialt nätverk
Förutsättningar för sorg hos äldre
Fysiska
Psykiska
Socioemotionella
Kognitiva
Existensiella
Praktiska
Sorg och dess effekter på hälsa hos äldre
Livskvalité
Fysisk aktivitet
Isolering
Depression
Ålderdomshem
Livskvalitén återgår till premorbid nivå först 8 år efter partners död.
Minskad fysisk aktivitet
Isoleras
Ökad depression och risk att behöva flytta till ålderdomshem
Sorg kan missuppfattas som uttryck för åldrande, tillbakadragenhet, förvirring, trötthet, ledsamhet
PTSD hos äldre
Late onset
Neurodegeneration
Ökad risk för demens & trauma
Naturkatastrof
Trauma orsakat av relativt yngre människor
Late onset vanligt
Neurodegeneration vanligt, plack, vaskulära skador, nedsatt hippocampus, alzheimers, drabbar områden ansvariga för kognition och affekt.
Traumarisk stor hos de med demens men demensrisk ökar även efter trauma.
Bemötande vid akut situation trauma
Normalisera
Socialt stöd
Egna förmågor
Kontinuerligt stöd
Normalisera och psykoedukera offret.
Aktivera dess sociala stöd.
Stötta patientens egna förmågor och erbjud kontinuerligt stöd och uppföljning.
Traumafokuserad behandling
Bedöma stabilitet och skydd
Stabilisera
Traumabearbeta
Konsolidera
Stabilisering sker genom nutidsfokus, psykoedukation om reaktioner och symptom och coping strategier
Traumabearbetning: Dåtidsfokus, exponering, rekonstruktion, skapa narrativ KBT, EMDR
Konsolidering: framtidsfokus, hopp, stärka nyutvecklade strukturer.
Gerotranscendens
Perspektivförändring
Självuppfattning, interpersonellt och världsligt perspektiv
Kontemplativ ensamhet
Tolerans för mysterier
Samhörighet över generationer
Livsnöjdhet
Med åldern får man en positiv perspektivsförändring som leder till förändringar i självuppfattningen samt hur man relaterar till andra och till världen/livet.
Uppskattar kontemplativ ensamhet som leder till ökad självkännedom.
Man får en ökad tolerans för mysterier, behöver inte veta allt om livet.
Man känner en samhörighet som transcenderar generationsklyftor.
Man upplever högre grad av livsnöjdhet.
Åldrandet ur ett neurobiologiskt perspektiv
Cemtrala nervsystem
- Celldöd
- Dopaminerga och kolinerga
- Hippocampus
- Vitsubstansförändring
- Neuronal fallout model
Perifera nervsystemet
Celldöd och storleksminskning av neuron/grå substans och vit substans.
Dopaminerga och kolinerga neuron utsätts för mer celldöd under åldrandet.
Hippocampus storlek minskar.
Vitsubstansförändringar, interneuronala kopplingar försämras.
Neuronal fallout model:
Ongoing progressively worse cognitive decline, caused by aging. Neurons start to die off. Memory problems, executive malfunctioning, emotional disturbances and other cognitive and behavioral disturbances.
Cognitive reserve
Buffer against cognitive decline even in the face of aging, brain injury or disease. Often related to neuroplasticity, neurons can take over function of dying neurons. One might not experience notable cognitive change despite neurological decline.
Active cognitive reserve vs passive cognitive reserve
Active: Proactive strategies and behaviors, controlled action
Passive: Innate factors, uncontrollable factors.
Active: Proactive strategies and behaviors that one can deploy to strenghten the cognitive buffer and resilience. Complex mentally stimulating activities such as language, mathematics or playing instruments. Pursuing higher education and maintaining social bonds helps as well.
Passive cognitive reserve: Innate or predetermined factors that can affect or contribute to cognitive resilience. Genetic predisposition, early life experiences as well as cognitively enriching experiences and environments in young age.
General slowing hypothesis
Processing speed in elderly is impaired due to general degradation of cognitive resources and abilities.
Age-complexity hypothesis
Processing speed is impaired when doing a complex cognitive task, even when processing speed is accounted for. Seems to be an issue with allocating and coordinating different cognitive abilites such as working memory, executive functioning such as planning and coordinating etc.
Attentional resources theory / Multiple resource theory
Not single/unitary resource
Limited attentional capacity
Multiple resource channels
Cross-resource interference
Resource allocation strategies
Individual differences
Limited attentional capacity: Finite amount of attentional capacity, can’t allocate equal amount of attention to all cognitive tasks at the same time, must prioritise.
Multiple resource channels: Attentional resources are not homogenous, rather they are divided into channels where they process specific types of information or performing distinct cognitive operations. Includes visual attention, auditory attention, spatial attention, motor attention etc.
Cross-resource interference: Limited overlap or interference between different attentional resource channels. Tasks that require the same modality of attention such as two visual or motoric tasks will lead to issues performing them, leading less efficiency than if one had done them sequentially.
Inhibitory deficit hypothesis
Difficulty inhibiting inappropriate responses or attentional distraction due to declining neuronal activity in mainly prefrontal cortex. This leads to loss of efficiency in performing tasks that require attentional allocation and maintenance as well as inhibition of irrelevant stimuli.
Communication breakdowns
Discrepancy between intended message from a person with aphasia and the understood message of the listener.
Depression med exekutiv dysfunktion
Vaskulär sjukdom
Exekutiva svårigheter
Minskat intresse
Psykomotorisk förlångsamning
Behandlingsresistent
Högre risk för demens
Ofta pga vaskulär sjukdom eller vaskulära riskfaktorer.
Exekutiva svårigheter med minskat intresse/engagemang och psykomotorisk förlångsamning.
Associeras med högre grad av funktionsnedsättning jämfört med depression utan exekutiv dysfunktion, mer behandlingsresistent och högre demensrisk.
Differentialdiagnostik depression eller kognitiv sjukdom?
Debut
Förlopp
Livskvalité
Kognitiva funktioner
Språk
Affekt
Somatiska symptom
Depression/Kognition:
Debut - Långsamt eller akut/Långsam och progredierande
Förlopp: Kan beskrivas kronologiskt/Svårt för patienten att redogöra för förloppet
Kognitiva funktioner: Förlångsamning, exekutiva svårigheter, koncentrationssvårigheter, subjektiva besvär mer prevalenta än objektiva , “jag vet inte/jag kan inte” / Svårt att lära in och minnas ny info, objektiva besvär > subjektiva. Gissningar och felsvar.
Språk: Oförändrat/Försämrat.
Affekt: Nedstämdhet, apati, håglöshet, minskat intresse, psykomotorisk hämning./Labilitet, Fluktuation
Somatiska symptom: Sömn, smärta, lpg energi./Kan förekomma men förs sällan fram av patient.
