Prevention Flashcards

Question 1

Q

Theory of planned behavior TPB

Behavioral belief
Normative belief
Control belief

Answer

A

Behavioral belief: Attityden mot beteendet
Normative belief - Vad tycker andra och hur påverkar det min subjektiva norm?

Control belief: Upplevd kontroll över situationen.

Question 2

Q

Transtheoretical model of change

Answer

A

Pre-contemplation
Contemplation
Preparation
Action
Maintenance

Question 3

Q

Varför är teorier som TPB och TTM relevanta för prevention?

Answer

A

Man kan utveckla interventioner baserade på dessa teorier. Man kan influera patienter att nå kontemplationsfasen så att de på egen hand kan börja reflektera över sitt problem som kan sätta igång en intention att agera och det kan ses som att de börjar förbereda sig för att agera.

Interventioner kan användas för riskbeteenden men även för att främja hälsobeteenden.

Question 4

Q

Preventionsnivåer

Answer

A

Primär: Tillämpas innan problem eller sjukdom uppstår.
Sekundär: Interventioner som syftar till att identifiera ett problem eller en sjukdom så tidigt som möjligt.
Tertiär: Behandla problem eller sjukdom efter fastställd diagnos.

Question 5

Q

Primärpreventiva insatser för att begränsa/minska alkoholkonsumption på populationsnivå.

Answer

A

Priser/Beskattning
Fysisk tillgänglighet
Reglering av marknad.
Rattonykterhet, information om det.
Modifiera kontexten, nudging
Utbildning och övertalning.

Question 6

Q

Utbildning och övning - Primär intervention

Answer

A

Riskbeteenden kan vara saker som man är fri att välja att göra, men det anses ändå legitimt att uppmuntra vuxna att dricka mindre och fördröja ungas alkoholdebut.

Informationskampanjer
Varningsetiketter
Skolbaserade utbildningsprogram

Question 7

Q

Kort intervention

Nå personer pre-contemplation
Screening
MI

Answer

A

Screening
Informera, normativ feedback
Tipsa om beteendestrategier
Remittera till beroendevård vid behov

Question 8

Q

Motiverande samtal

Answer

A

Utforska patientens problematik, visa empati, bygga terapeutisk allians, stärka motivationen hos patient

Question 9

Q

Motiverande intervju

Answer

A

Utforska problematik, uppmuntra till förändringsprat, spegla, reflektera patientens uttalanden

Question 10

Q

Återfallsprevention

KBT för alkoholproblematik
Adressera återfall
Hålla sig till målet
Tekniker

Answer

A

Förebyggandet av återfall i problematik, via KBT och uppmuntrandet av att använda tekniker för att stå emot frestningar och hålla sig till sina mål.

Question 11

Q

Abstinence violation effect

Negative emotional response
Cognitive dissonance
Perceived loss of control
Reinstatement of cravings
Learned helplessness

Answer

A

Negative emotional response: We react negatively such as anxiety, shame, guilt, self-blame etc.

Cognitive dissonance: We experience discomfort when we act in a way that does not align with one’s attitudes and beliefs or behaviors. Reconciling the current behavior with their belief leads to one rationalizing or justifying their behavior to be able to relapse again in the future.

Perceived loss of control: Undermines self-efficacy - seen as an evidence for a lack of self-control or willpower, leads to hopelessness which leads to submission to the relapse.

Reinstatement of craving: If you relapse you might get cravings for the substance, leading to further issues with abstinence.
Learned helplessness: Helplessness after relapse due to faulty belief that change is impossible, undermines motivation and self-efficacy.

Question 12

Q

Behandlingsstrategier vid återfallsprevention

Risksituationer
Self-efficacy
Hantera sug
Hantera bakslag - kognitiv omstrukturering
Balanserad livsstil

Answer

A

Identifiera riskfaktorer
Höja self-efficacy
Surfa på suget
Hantera bakslaget - vem ska man ringa, vad ska man göra. Hur kan man kognitivt omstrukturera beteendet för att man inte ska påverkas av abstinence violation effect.
Hålla en balanserad livsstil där man uppmuntrar patienten till positiva beroenden - meditation, fysisk aktivitet.

Question 13

Q

Relapse- attributional theory

Answer

A

Man attribuerar beteendet till interna och okontrollerbara faktorer, “jag är sån här” - “det är inte mitt fel, jag kan inte påverka situationen)

Istället för att attribuera det till saker som ej går att påverka bör man se återfallen som inlärningstillfällen - istället för att spiralera i AVE.

Question 14

Q

Faktorer som påverkar hälsan på orättfärdigt vis/orättvist vis

Answer

A

Kön
Ålder
Geografisk hemvist
Social position & kaptial

Question 15

Q

Ojämlik hälsa pga genus

Answer

A

Förväntningar på män och kvinnor förändras över tid –> kvinnor har ökande ohälsa - beter sig mer som män med ohälsosammare beteenden och riskbeteenden.

Söker dock hjälp i högre grad och söker tidigare.
Män söker ej i samma utsträckning, självbehandlar i högre grad.

Question 16

Q

Ojämlik hälsa pga ålder

Answer

A

Ohälsa ökar med åldern.
Barn och unga mår dock sämre idag.
Växande åldersgrupper lägger andra krav på vården.

Question 17

Q

Geografisk hemvist och dess effekt på ojämlik hälsa

Answer

A

Glesbygd och storstäder har historiskt sett haft olika nivåer på hälsa.
Förr var det högre niåver av ohälsa i städerna pga industrialisering och arbetarklassen. Numera hälsosam pga god SES.

Segregation leder till hög skillnad inom städer.

Question 18

Q

Ojämlik hälsa pga social position

Yrke
Utbildning
Inkomst
Materiella resurser
Bostadsområdets hållning

Answer

A

Ekonomi är centralt.
Utbildning och hög utbildning leder till minskat riskbeteende, tjänstemannajobb vs produktion/transport eller omvårdnad.

Socialt kapital - fokus på nätverk och sociala relationer - om man är i ett socialt välbärgat nätverk kan man stötta varandra och skapa möjligheter för alla som är del av nätverket.
Kollektiv resurs, socioemotionellt stöd.

Question 19

Q

Förklaringsmodeller för ojämlik hälsa

Social position
Exponering för riskfaktorer
Livscykelperspektivet
Negativa följder av ohälsa
Självförstärkande processer och onda spiraler

Answer

A

Social position - resursstarka grupper och dess medlemmar bättre möjlighet att leva ett hälsosamt liv.

Exponering för riskfaktorer: Samma riskfaktor kan slå olika, om man har goda socioemotionella resurser och stöd kan man övervinna negativa exponeringar.

Livscykelperspektivet: Exponering i tidig ålder leder till ohälsa senare i livet.

Negativa följderna av ohälsa när det gäller sociala och ekonomiska hållningar. Man mår sämre på båda punkter.

Det som bibehåller ohälsosamt levne är självförstärkande processer och onda spiraler.

Question 20

Q

WHO

Answer

A

Informationskälla
Samordning av info
Ibland kan skicka ut expertstöd
Ibland felaktiga rekommendationer

Question 21

Q

Health promotion

Hälsofrämjande arbete som ämmar att ge människor mer kontroll över sin hälsa och att förbättra den.

Answer

A

Hälsofrämjande arbete som ämmar att ge människor mer kontroll över sin hälsa och att förbättra den.

Question 22

Q

Agenda 30 och Goal 3

Answer

A

Good health and well being. Agenda 30 handlar om 17 globala mål som skulle ha uppnåtts innan år 2015. 17 mål för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling.

Pandemin hindrade arbetet med goal 3:
Stor belastning på alla sjukvårdssystem, folk fick inte vård och det blev stor nedgång i barnvaccinationer och ökning av malaria och tuberkulos.

Question 23

Q

Folkhälsomålen

Answer

A

Ett folkhälsopolitiskt ramverk.

Question 24

Q

Mål 1: Det tidiga livets villkor

Jämlik vård
Likvärdig förskola
Metoder/medel för barnets bästa

Question 25

Q

Sammanfattning kommunal, nationell och internationellt folkhälsoarbete

Ojämlik hälsa
Internationellt folkhälsoarbete
Svensk hälsopolitik
Svenska nationella hälsoaktörer
Regionala/Lokala aktörer
Samverkan

Answer

A

Ojämlik hälsa: Skillnader pga samhällsstrukturer eller normer som samhället kan hjälpa till att överbrygga

Internationellt folkhälsoarbete: WHO, samordnande av gemensam bild av att stater kan göra för att förbättra hälsa.

Svensk hälsopolitik: Health in all policies, 8 centrala mål

Svenska nationella hälsoaktörer: Myndigheter jobbar med folkhälsa för att möta folkhälsomålen inom olika fält och nivåer. Länsstyrelsen och smittskyddsenheter är statliga aktörer.

Regionala/Lokala aktörer: Jobbar strategiskt och praktiskt. Ex. screening och samtal om hälsan och livsstil. Kommuner är närmst folket, kan göra mycket för riskgrupper.
Samverkan: Viktigt för att koordinera splittrat folkhälsoarbete. Offentligt och privat.

Question 26

Q

Kostnader orsakade av våld - främst mäns våld mot kvinnor

Answer

A

Produktionsförluster
Mental och fysisk ohälsa
Rättsväsendet
Socialt välfärdssystem
Personliga kostnader
Specialiserade verksamheter
Icke-kvantifierbara kostnader, t.ex livskvalitet

Question 27

Q

Nordiska paradoxen

Answer

A

Trots hög grad av jämlikhet finns det en hög prevalens av mäns våld mot kvinnor . Detta kan tros bero på att det finns större medvetenhet och mer benägenhet att rapportera jämfört med andra länder.

Question 28

Q

Våldsvågen

Answer

A

Värme, upptrappning, våld –> förlåtelse
Rinse and repeat

Question 29

Q

Våldsmekanismer

Answer

A

Isolering
Normalisering av våld
Internalisering
Traumatiska band

Question 30

Q

Traumatiska band, traumabindningar

Answer

A

Förvirrande anknytning: Intermittent förstärkning där kärlek värme och närhet varvas med våld och kontroll, leder till att man vill blidka sin partner och älskar dem men är rädd för dem och går på äggskal.
Manipulation och kontroll: Förövaren manipulerar och kontrollerar sina offer vilket isolerar dem och detta leder till att man knyter an för att det inte finns någon annan där. Gaslighting där offret ifrågasätter sin världsbild och upplevelse är också en central del därför att då får man dem att tro att allt som händer är okej, då man normaliserar våldet och partnern då dels upplever våldet som en naturlig del av relationen men samtidigt upplever lidande över våldet. Om man är osäker och ambivalent är det svårare att söka hjälp och lämna relationen.
Skapar känsla av beroende och hjälplöshet: Man kan bli manipulerad till att tro att man är inkompetent och att man inte duger mycket till. Man tror att man inte kan överleva utan förövaren.
Hot om självskada och att man får offret att tro att det är förövaren som mår dåligt i relationen kan man späda på skam och skuld hos offret som leder till att offret stannar kvar i relationen och accepterar våldet.

Question 31

Q

’

Relationship rules in violent relations

Relation is for the abusive partner
Victim is responsible
Victims don’t recognise their victimisation.

Answer

A

Relationship is for the abusive partner and it’s on their terms. All the key decisions are made by them, and that is what defines the relationship: their needs/desires/demands.

Victim is responsible for the violence because they are acting in a way that is not in accordance with the aformentioned terms and conditions of the relationship. They are also responsible for tending to the home, the children and also the partner’s sexual needs.

These rules explain why victims do not recognise their victimisation. They do not see themselves as the ideal victim as they don’t perceive themselves as weak or passive in the same way that they see their abusers as being of lesser rang, they are needy and overly emotional, requiring support and protection.

Question 32

Q

Våldprevention

Positiva prediktorer:
Unga
Förändra normer
Grupper m enbart män

Answer

A

Rikta sig mot unga män, det är där man kan göra störst skillnad.
Viktigt att förändra normer och attityder, inte bara informera. Genom workshops, seminarium och föreläsningar. Informera men bjud in till reflektion kring egna uppfattningar och beteenden som kan vara problematiska. Lyfta frågor om maskulinitet, könsroller och hur dessa påverkar synen på kvinnor samt hur man behandlar dem.
Det kan vara bra att framhäva positiva manliga förebilder. Bjuda in män som är kända för saker som idrott, film, artister eller andra kända män som har en god syn på maskulinitet och kvinnor kan leda till att man tar till sig mer av innehållet.
Skapa säkra utrymmen för diskussion är viktigt.

Question 33

Q

after-math of traumatic violent relationship

Answer

A

Ibland frid och fröjd
Ensamhet
Förvirirng
Skuldbeläggande av sig själv
Eftervåld, man känner sig otrygg och förföljd - ofta på rimlig grund
Ekonomiska svårigheter och skulder
Psykisk ohälsa
Återupptar relationen

Question 34

Q

Särskild sårbarhet för våld i nära relation

Answer

A

HBTQI+
Äldre/Yngre
Funktionsnedsatthet
Etnicitet
Människohandel/prostitution
Missbruk

Question 35

Q

5 key approaches to address the impact from climate change on mental health

Integrate climate change into policies
Integrate MHPSS into policies
Global commitments
Community approaches to vulnerabilites
Gaps in mental health and health impacts of change

Answer

A

We need to integrate climate change strategies into policies and programs such as MHPSS, to prepare and respond adequately to change and the climate crisis. Address the fact that climate change affects mental health, and integrate this view on climate anxiety into pre-existing mental health policies
Integrate MHPSS in policies and programmes dealing with change and health.
Build upon global commitments to ensure collaboration.
4. Implement multisecoral and community-based approaches to reduce vulnerabilites in people with pre-existing mental illness to lessen the psychosocial impacts of climate change.
5. Address gaps in mental health funding and the economic gap of our response to health impacts of climate change. The funding gap refers to the difference between accessability to mental health services depending on income, including national differences.

Question 36

Q

Taking action against climate change

Answer

A

Greener, cleaner cities with reduced inequality can enhance the mental health of all citizens, especially those at increased risk of adverse effects of climate change.

Question 37

Q

Vulnerability factors and inequalities generally as well as in relation to climate change

Health
Socioeconomic
Demographic
Geographic
Sociopolitical

Answer

A

Health: Physical and mental health. Pre-existing diseases and mental illness. Chronic illness and disability.
Socioeconomic: Poverty, precarious housing, informal or insecure work.
Demographic: Age, sex, ethnicity, indigenous status
Geographic: Conflict zones, Remote communities, Water-stressed zones and areas prone to extreme weather events and conditions.
Sociopolitical:
Gender, political instability in the region, displaced populations and discriminated groups.

Question 38

Q

How can climate change negatively affect us socioeconomically, environmentally and mentally as well as psychosocially

Environmental: Air, Food, Ecology
Socioeconomical: Livelihood, Property, Autonomy, Conflict, Inequality, Migration, Personal places
Mentally: Disorders, Suicidal behavior, Substance, New concepts

Answer

A

Environmental: Air polution, loss of food and water as well as decrease in quality. Ecological changes that affect the animals and nature as well as us.
Socioeconomical: Loss of jobs, Property loss or damage, Loss of autonomy and control, Conflict and violence, Inequality - rich have more as always. Forced migration and loss of personally important places.
Mental health and psychosocial:
Anxiety, stress, depression, helplessness & grief, suicidal behavior, substance, emerging concepts

Question 39

Q

Nycklar

Answer

A

Forskning & Praktik: Främja hälsan hos individer
Påverkansarbete viktig roll i spridning av bevis och skapa handlingsplaner

Question 40

Q

MHPSS

Mental health and psycho-social support

Answer

A

Lokalt & Externt stöd som syftar till att skydda eller främja psykosocialt stöd för att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Globala humanitära systemet använder begreppet för att ena olika aktörer som responderar på nödsituationer och understryka behovet av varierande och kompletterande tillvägagångssätt för att tillhandahålla stöd.

Question 41

Q

Behandlingsgap

Answer

A

50% i höginkomstländer och 90% i låginkomstländer av befolkning som behöver behandling men som inte får. Detta pga ojämn och orättvis tillgång.

Question 42

Q

Task sharing/shifting

Answer

A

Delegera uppgifter, dela med sig av kompetens. Omfördela hälsorelaterade uppgifter för att effektivisera vård och behandling samt stöd. Delegera alla möjliga uppgifter från specialiserad vård som kräver hög utbildningsnivå till mindre specialiserade yrken inom hälsoarbete som kräver mindre utbildning. Använder mänskliga resurserna för hälsoarbete på ett bättre sätt.

Question 43

Q

SUNDAR

Simplify, Unpack, Deliver, Available, Reallocate

Answer

A

Simplify, Unpack, Deliver, Available, Reallocate

Förenkla och packa upp interventioner så att de delas i upp i mindre, lättbegripliga delar, kulturellt sensitiva och smidigare att leverera och nå människor där de bor och arbetar. Det ska vara lättillgängligt.

Rekrytera och utbilda tillgängliga de som vill hjälpa till i samhället för att utföra interventioner. Föräldrar och lärare, men även andra lekmän.

Använd högutbildade och specialiserade yrkesutövare för att lära upp, handleda, stötta och övervaka hälsoarbetares insatser. Vad är då psykologens roll? Hur kan vi som psykologer bistå andra hälsoarbetare för att interventioner ska nå fram?

Syftet är psykisk hälsa för alla med hjälp av alla.

Question 44

Q

Problem management - individ- och gruppnivå

Answer

A

Bedömning
Stresshantering
Problemformulering och lösning
Resource identification - vad kan man göra?
Beteendeaktivering
Stärka sociala stödnätverket
Vidmakthållande av problem? Bryta negativa mönster

Question 45

Q

Hur ska terapeut och psykolog bemöta klimatångest?

Answer

A

Avfärda inte, förminska inte
Psykiatrisera inte, det är en legitim anledning att må dåligt och vara upprörd/rädd/ångestfylld
Låt känslorna finnas kvar och ta den plats som de behöver
Agera i samråd med andra vårdaktörer
Socialt stöd
Försök inte lösa krisen i ditt eget hem, nå ut till andra
Stärk tilliten hos patienten för vården men även för regeringen?

Question 46

Q

Resilience and flexibility

Flexibility mindset - Optimism, Confidence in coping, challenge appraisal
Self talk
Distanced self talk
Alternative self talk

Flexibility sequence: Context sensitivity, repertoire, feedback monitoring

Answer

A

Flexibility mindset and sequence

Flexibility mindset is being able to induce self-talk in order to be flexible in one’s handling of the situation. Flexibility is expressed in optimism, confidence in coping and challenge appraisal.

Flexibility sequence is about how we understand the situation, what we can do and how well we are coping with the situation.

Context sensitivity
Repertoire
Feedback monitoring

Question 47

Q

Climate change coping strategies

Informed with limited exposure
Connection with others
Take action
Practice self-care
Professional care

Answer

A

Stay informed but limit exposure to reduce risk of being overwhelmed with anxiety and fear.
Connect with others - share your feelings and concerns.
Take action - do climate-friendly things to boost optimism and soothe anxiety.
Practice self-care: Exercise, mindfulness and relaxation techniques.
Professional help should be sought out if needed.

Question 48

Q

Storskalig beteendeförändring kräver 3 steg

Answer

A

Förstå vilka beteenden som spelar störst roll
Förstå vilka beteenden som hindrar målgruppen
Utvärdera och förstå vad som främjar önskat beteende

Question 49

Q

Nudge definiton

Answer

A

Förändring i beslutsmiljön som påverkar människors beteende på ett förutsägbart sätt utan att förbjuda något eller ändra ekonomiska incitament.

Question 50

Q

Beteendeinsikter

Beteendes drivkraft och förändring
Interdisciplinärt
Evidensbaserat
Förbättrat utförande och mottagande av policy osv

Answer

A

Fokus på människors beteende, dess drivkrafter och hur beteendeförändring kan uppnås
Ett interdisciplinärt fält med stor vikt på robusta utvärderingsmetoder
Kan hjälpa till med utformning, utförande och mottagande av policies, marknadsinsatser, kommunikation, produkter och tjänster.

Question 51

Q

Vad ska man påverka genom nudging? Vad är målbeteendet?

Answer

A

Man kan lätt uttrycka önskade utfall, men svårt att ringa in vilka beteenden som leder dit, hur de påverkas och vad man kan göra för att kultivera dem.

Question 52

Q

Exempel på nudging och beteendeförändring - miljötänk

Önskade utfall
Påverkande faktorer
Beteenden

Answer

A

Önskade utfall:
Öka sorteringsgrad
Öka hållbart resande bland boenden
Minskad energianvändning

Påverkande faktorer:
Kunskap
Attityd
Information

Beteenden:
Skaffa in separata kärl för sortering hemma
Duscha max 4 minuter
Erbjuda förmånscykel - gratis cykel?
Erbjud pris för att slänga skräp - McDonalds

Question 53

Q

Beteendereduktion

Answer

A

Vad är målbeteendet och hur kan man mäta utfalleT?

Question 54

Q

Roller för beteendeförändrande projekt

Det som behövs för att projektet ska bli framgångsrikt, 2-4 personer

Projektledare
Beteendeexpert
Kvantitativ research
Kvalitativ research
Gestaltning och utveckling

Answer

A

Projektledare - god erfarenhet av att driva projekt och med många och goda relationer inom organisationen
Beteendeexpert - god förståelse för metodik och interventionsdesign
Kvantitativ research- god erfarenhet av interventionsdesign och statistisk utvärdering av interventioner
Gestaltning och utveckling - person med god förståelse för kontext, varumärket, riktlinjer och färdigheter att skapa eller beställa koncept så som design, copywriting, produktion av tjänst eller fysiska material.

Question 55

Q

Fokus med beteendeintervention - beteende

Answer

A

Ofta fokus på önskat utfall eller påverkande faktorer, viktigt att fokusera på vilka beteenden som leder till utfallet. Formulera problem i termer av beteende. Sen får man in beteendemässiga aspekten i formulering av beteendeutmaningen.

Question 56

Q

Beteendeutmaning

Answer

A

Svårigheter eller hinder inför beteendeförändring som är önskad. Övervinna motstånd, hantera frestelser eller svårigheter i miljön. Kan också vara känslor som kan hindra dem från att införa och upprätthålla nya beteendet.

Motstånd mot förändring - rädsla, nöjdhet, brist på self-efficacy
Frestelser & impulser: frestelser att äta ohälsosamt, röka eller hänga på sociala medier för mkt
Stress & negativa känslor: svårt att hålla sig till nytt beteende, gamla coping-mekanismer.
Sociala påverkansfaktorer: påverkan från vänner, familj eller kollegor kan utgöra utmaningar. negativa influenser eller brist på stöd kkan negativt påverka individen att upprätthålla nya beteendet.

Question 57

Q

Angripa en beteendeutmaning

Exempel på frågor till experter

Spontana tankar kring utmaningen?
När/Var/Hur finns ej utmaningen
Tidigare åtgärder?
Vad bör ej göras?
Vem vet mer om utmaningen?

Answer

A

Kräver att man definerat sin beteendeutmaning.
Spontana tankar när du hör om utmaningen?
I vilka sammanhang, med vilka personer, när och var finns ej utmaningen?
Vad har funkat förut?
Vad bör man ej göra i förhållande till utmaningen?
Vem vet mer om utmaningen? Hur kan jag lära mig mer om den?

Question 58

Q

Välja målbeteende

Answer

A

De beteenden vi vill åstadkomma med en beteendeförändrande lösning.

Konkreta beteenden som ej går att brytas ner till mer specifika beteenden? Beteenden bör vara slutdestination, vägen dit är del av lösningen.
“Ät ett äpple om dagen” istället för “Köp fler äpplen”.

Question 59

Q

Utvärdering av beteende

Förväntad effekt & sannolikhet
Beteendets spridning

Answer

A

Hur stor är den förväntade effekten på utmaningen om beteendet skulle öka i frekvens?
Vad är den förväntad sannolikheten att målgruppen ändrar sitt beteende?
Beteendets spridnings, hur många i målgruppen utför redan nu det önskade beteendet?

Question 60

Q

COM-B

Capability
Opportunity
Motivation

BEHAVIOR

Answer

A

Model that says that there are three conditions that need to be met to for a behavior to arise.

One must feel capable of the behavior, motivated to do it and have an opportunity to do it.

Question 61

Q

Förmåga COM-B

Psykologisk - Medvetenhet, Förståelse, Psykologiska färdigheter Motståndskraft, Självreglering
Fysisk - Kroppsbyggnad, Koordination/Skill, Styrka, Sensorisk, Uthållighet

Answer

A

Psykologisk: Medvetenhet om beteendet och hur samt varför beteendet uförs
Förstå vad beteendets konsekvenser är.
Psykologiska förmågor, minne, resonemangsförmåga, bedömningar
Motståndskraft: Kan man stå emot frestelser?
Självreglering: Kan man reglera hur man beter sig? Hur stor kontroll har man?

Fysisk: Kroppsbyggnad, koordination och färdighetsförmåga, hur stark är man? Vad har man för sensoriska förmågor? Hur fysiskt uthållig är man?

Question 62

Q

Möjlighet COM-B

Kontexten, inte bara individen
Social möjlighet
Fysisk möjlighet

Answer

A

Social möjlighet:
Stöd
Normer, regler
Sociala signaler
Sociala relationer och interaktioner

Fysisk:
Tid för att utföra beteendet
Tillgång till resurser, platser och utrymmen
Signaler i miljön som promptar beteende - notiser och påminnelser

Question 63

Q

Motivation

Konkurrerande beteenden
Vana/Instinkt

Reflekterande Motivation:

Automatisk motivation:

Answer

A

Man måste vara mer motiverad att göra ett beteende än ett annat. Eller om det är så att beteendet är en vana eller instinkt som overpowers resten.

Reflekterande motivation:
Värderingar & Trosuppfattningar
Intentioner, planer, viljor
Identitet - hur önskar jag bete mig utifrån min självuppfattning men även ideal-jaget?

Automatisk:
Känslor och drivkrafter
Begär (önskningar & behov)
Vanor och instinkter

Question 64

Q

Hur omfattande ska insatsen för beteendeförändringen vara?

Answer

A

Beror på hur stor målsättningen är på beteendet som man försöker åstadkomma.

Låg målsättning, mindre insats med färre hinder. Nudging & Kommunikation

Hög målsättning: Större insats med fler hinder. Ny affärsmodell, ny teknik, utbildning, nya incitament?

Answer 64

A

Behavior Change Technique
Evidensbaserade, replikerbara tekniker i en lösning som adresserar centrala barriärer/hinder som hindrar målbeteende. Det är specifika verktyg för specifika situationer.

Aktiva ingredienser i lösningen i beteendeförändringen.

Answer 65

A

Förmåga: Brist på info om målbeteende, överflöd av val
Möjlighet: Inga triggers för att slå på notiser i nedladdad app.
Motivation: Ingen alls, det är gratis att testa.

Answer 66

A

EF viktigt för att lära sig, task shift, uppmärksamhet, planera, abstrakt tänkande via arbetsminne
Skillnader pga genetik, hemmiljö eller annat
Små barn har kraftigt begränsad EF
Ha ej för höga förväntningar och sätt ej onödiga krav, låt de utvecklas i sin takt
Utmana försiktigt över tid och stötta upp

Answer 67

A

Höra, uppmärksamma ljudet
Kolla på bokstaven, hålla uppmärksamhet på bara en bokstav, koppla ihop ljud med visuell input i arbetsminne
Känna igen bokstav och dess ljud via långtidsminnet.
Bibehålla ljudet i arbetsminne för varje bokstav som de stavar ut för att sen sätta ihop det till komplett ord.

Answer 68

A

Matteångest handlar om rädslan för att använda matte ur rädslan för att man är dålig. Man undviker situationer där man behöver använda matte och konfronterar ej sina rädslor, blir en slags vidmakthållande faktor.
Stereotype threat: Man internaliserar fördomen och ser den som sann.
90% av mellanstadielärare är kvinnor. De påverkar barns attityder och inlärning av matte i ung ålder, sätter sig djupt.

Answer 69

A

SES predicerar skolprestation
Låg SES korrelerad med bristande EF, EF är kopplat till akademisk framgång.

SES-effekten på EF finns ej i alla kulturer. Sydafrikanska barn med låg SES samma som barn med hög SES i australien, oklar mekanism.

I Chile är det vanligt att kulturen värderar mattekunskaper, därför övar föräldrarna med sina barn. Trots låg SES presterar barnen bra.

Förskolan ska ge barn de det inte fick med från sin uppväxt - läsande, matte, språk. I vissa fall funkar det, bättre betyg vid 15-års ålder. Förskolan ej mirakelkur, bakgrund spelar frf stor roll. Spelar stor roll vilken förskola man börjar i. Hög SES - hög kvalité på förskola.

Answer 70

A

Social interaction - Learning occurs when you interact with more knowledgeable people (parents, teachers, peers)
Interactions help learners acquire new knowledge.

Zone of Proximal Development - Gap between what a learner can do independently and what they can achieve with guidance.
Effective learning happens within this gap, you get guidance when needed and can achieve tasks that are just above your level. Scaffolding is the support given, and is continuously adjusted to create new ZPDs.

Cultural tools: Language, symbols, technology. Tools are passed down through social interactions, influence the way we think and approach learning.

Internalization: We turn external activities and dialogue into internalized cognitive functions and processes.

Answer 71

A

Skolverket: Den nationella myndigheten med ansvar för att utveckla och stödja skolan. De arbetar med att ta fram olika läroplaner, övervaka skolverksamhet för att se till att skolorna håller kvalitén på undervisning, de utvecklar kursplaner och andra styrdokument som ger riktning för skolverksamhet.

Hur det förhåller sig till skolpsykologer
- Ger riktlinjer och stöd: Sätter upp ett ramverk inom vilken skolpsykologen är verksam och som denne behöver förhålla sig till. Det inkluderar riktlinjer för hur man ska sköta elevhälsa, hur man ska utveckla och tillämpa specialpedagogiska insatser (för de med ADHD eller dyslexi osv), samt främja elevhälsan.
- Elevhälsan syftar på de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna som ska finnas tillhand för alla elever på skolan, samt att de är av hög kvalité.
- Utbildningsinsatser: Skolverket erbjuder utbildningar och kompetensutveckling för skolpsykologer och annan skolpersonal för att främja elevhälsan och stötta eleverna genom att tillgodose deras behov.

Socialstyrelsen:
- Hälso- och sjukvård och samt socialtjänst: Ansvarar för att utveckla riktlinjer, regelverk och lagar gällande utformningen av vården och omsorg.
- Hur förhåller sig socialstyrelsen till skolpsykologer?
Legitimation och tillsyn: Innan man får vara verksam som psykolog och däribland skolpsykolog behöver man få en legitimation utfärdat av socialstyrelsen, efter avklarad PTP. De kontrollerar att psykologer håller en hög standard och har genomgått en godkänd utbildning.
Etiska riktlinjer: Socialstyrelsen ansvarar för att utfärda riktlinjer för de etiska förhållningssätten, vilket beteende som är okej och inte.

Samarbete: Båda jobbar tillsammans för att främja elevhälsan och att tillgodo se de pedagogiska och psykologiska behoven som elever har för att må bra i såväl akademiska som psykosociala avseenden. De samarbetar för att utveckla, verktyg, regler, utbildningar och kompetensutveckling, för att stötta skolverksamhet och elever.

Answer 72

A

HSL:
Politisk nämnd: Beslutsfattande organ kring skolverksamhet, strategier - budget - tillsyn för kommunens utbildningsverksamhet.
Verksamhetschef - Ansvarig för själva verksamheten enligt HSL och rapporterar till politiska nämnden.
Ledningsansvarig (psykolog) - Handleder psykologer och ser till att arbetets kvalité och utformning är enligt HSL-lagar.
Psykolog inom HSL-insatser: Direktkontakt med eleverna, implementerar interventioner och utreder.

Pedagogik:
Förvaltningschef - kommunal: Har ansvar för hela kommuns utbildningsverksamhet tjänsteman
Skolchef: Stöttar rektorer, kvalitetssäkrar utbildningar, implementerar politiska beslut.
Rektor: Leder skolan, stöttar lärare och psykologer, ser till att skolan följer styrdokument och lagar.
Psykolog: Implementerar specialpedagogiska insatser , stöttar elever. Bedömer skolprestation, ger verktyg, samarbetar med resten av elevhälsan för holistiskt stöd av eleven.

Answer 73

A

Stötta verksamhetschef och rektor för utveckling av systematisk kvalitetsarbete och patientsäkerhet
Klagomål och synpunkter hanteras av PLA
Hantera klagomål och synpunkter på pedagogisk och psykologisk insats av elevhälsan.
Meritvärderingar av potentiella nyanställda och introducera dem om de anställs.
Professionsmöten där man ska bidra till hög patientsäkerhet, andra verksamma är med.
Man ska implementera nya behandlingar, metoder och rutiner.
Se till att psykologiska test och insatser förhåller sig till forskning och vedertagen praxis, se till att test förvaras korrekt och hjälpa till vid inköp av test.
Nätverka med andra i länet som har psykologiskt lagstadgade uppgifter.
Man ska statistiskt uppfölja insatser.
Hålla sig uppdaterad av nya lagar och metoder inom psykologin.
Göra händelseanalys vid IVO-anmälningar och göra orosanmälan vid behov.

Answer 74

A

Styr tolkning av innehållet av arbetet och hur det skas göras.
Tankarna och etiken härrör från lagen.
Skapar sammanhang och förståelse.
Ger oss trygghet för att jobba på ett bra sätt.

Hur ska man förhålla sig?
Man ska uppmuntra en livslång lust att lära sig, med en miljö där barnen är trygga och har verktygen de behöver för att utvecklas och lyckas. Det är viktigt att främja elevhälsan och att samarbeta med hemmen för att barnen ska må så bra som möjligt. De barn som har särskilda förutsättningar ska få stöd som ämmar att jämna ut skillnaderna så gott som möjligt.

Answer 75

A

Ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå.
Ska vara en del av kvalitetsarbetet.
Ska vid behov samverka med hälso- och sjukvård.
Ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare.

Answer 76

A

Stark: Sekretess är huvudregeln, ska endast röjas om det står klart att individen inte kommer leda men om uppgiften röjs.

Svag: Offentlighet är huvudregeln. Sekretess ska endast gälla om personen i fråga kommer lida men om uppgiften röjs.

Answer 77

A

1. Följ upp: Hur går det, var är vi? Följ upp resultat, enkäter, måluppfyllelse och dokumentera allt!
2. Utvärdera utvecklingsbehov, reflektera över vad som kan behövas, dra slutsatser och dokumentera. 30% av arbetet

3. Planera insatser & behandlingar, förutspå utfall och måluppfyllelse, kolla på resurser, tidsramar och dokumentera. Hur kommer det gå? Vad behövs för att det ska gå så? Hur mycket tid och resurser?
4. Genomför insatserna, dokumentera hur processen ser ut under utförandet och dokumentera utvärdering av insats. 70% av arbetet

Answer 78

A

Hälsofrämjande: Arbetar i friskzon. Insatser som ökar elevhälsan, ger stöd innan något hänt, skapar positiv miljö där man kan frodas och utvecklas.
Riktade till alla individer, primär prevention. Fokus på det som gör att man mår bra.
Miljöer som når alla.

Förebyggande: Arbetar i riskzon. Identifiera potentiella hot och agera proaktivt för att de inte ska eskalera. Stötta upp svagpunkter och sätt in stöttande insatser.Riktas till sårbara individer. Miljöer som når de som riskerar att fara illa.

Åtgärdande: Reaktivt. Sker i skadezonen. Kartlägga och analyserande sker för att komma fram till de som har det tufft.
Hamnar ofta här för att rotorsaksanalys, reflektion och svårt att förstå svårigheter pga miljön, kan vara tystnadskultur eller dålig samverkna.
Åtgärdande insatser hjälper individer samt ger information om miljön
Bör även inkludera hälsofrämjande och förebyggande insatser

Answer 79

A

Genom att förebygga har vi lärt oss hur man ska hantera oväntade situationer.
En krisgrupp ska utses som planerar krisplan, årligen reviderar den och håller den dynamisk och levande enligt rådande kunskapsläge och behov.

Answer 80

A

Ex. Hantera information och hur den ska hanteras, vem ska ha informationen?
Samverkansrutiner - Rutiner på hur man hanterar situationer på multiprofessionellt sätt. Koppla samman på intersystemisk samt intrasystemisk nivå, ge barn och föräldrar men även professionella ett sammanhang och känsla av trygghet.

Answer 81

A

Man kan inte vara anonym - ska kunna motivera. Behöver varken tillåtelse från annan eller föregås av utredning. Kan ibland kontakta vårdnadshavare, ibland inte. Det handlar om oro, inte bekräftad fara. Man är även orolig för sin egna relation till hemmet.

Answer 82

A

Varför: Psykologisk kunskap till nytta för elever, skola och samhälle. Kunskap om psykisk ohälsa samt pedagogik och lärande används med fokus på att elever ska nå målen kan man förvänta sig trygghet, samarbete, måluppfyllelse och god elevhälsa.

Answer 83

A

Utgår från kunskap om pedagogik och psykisk hälsa.
Jobba yrkesetiskt (barnens bästa i åtanke) med utgångspunkt i evidensbaserad praxis.
Bör vara kulturkänslig och flexibel i hanterande av olika elever med olika bakgrund.
Bör ha koll på juridiska bestämmelser och kunna samarbeta intraorganisatorisk samt interorganisatoriskt.

Answer 84

A

Skolpsykologens vad - Mångsidiga insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Man ska ha en holistisk approach till olika behov.

Generella och proaktiva insatser: Minst 51% av arbetet.
Förstå vad skolan behöver.
Förstå hur man ska planera insatser och åtgärder.
Förstå hur man ska, utvärdera, revidera, förbättra och dokumentera insatser. Ny förståelse för skolans behov.

Answer 85

A

Alla elever ska ha tillgång till insatser som främjar psykologiska, psykosociala, och specialpedagogiska förutsättningar för att nå målen och må bra.

Answer 86

A

Tydliga roller vad gäller effektiva processer med relevant innehåll främjar mötesstruktur som har en rimlig riktning.
Man bör utgå från nuläget och jobba regelbundet och kontinuerligt för att på ett tvärprofessionellt sätt uppnå positiva förändringar eller bibehålla positiva situationer.

Answer 87

A

Problem uppstår när det finns förväntningar på en elev med förmågor som är eftersläpande.

Samarbetsbaserade och proaktiva lösningar.

Ger förhållningssätt.

Kartläggning - samtalsmetod: Gemensamt språk

Samarbete mellan vuxna och barn för att identifiera problem, och lösa dem tillsammans istället för traditionella disciplinära åtgärder.

Beteendeproblem är bara olösta problem. Det kan vara brist på förmågor snarare än barnets intention att bete sig störigt. Fokus är på att kartlägga problem och utveckla lösningar.
Samarbetsorienterad lösningar: Hur kan alla parter tala gemensamt språk för att lösa problemet? Hur kan man få med barnet i lösningen, så de känner sig motiverade och delaktiga?
Proaktiv approach: Fokus på stöttande insatser innan problem uppstår. Diskussioner, samtal och engagerande problemlösnings-sessions. Dialog med barnet hjälper för att tillgodose behoven.

Empati, definera och involvera alla parter i lösningen.

Answer 88

A

Structured, collaborative approach to lagging skills and their solution. Focuses on root causes instead of overt problematic behavior.

Answer 89

A

Empatisteget
- Lyssna aktivt - ställ frågor, reflektera och spegla samt förtydliga.
- Observera egna tankar under samtalet
- Dokumentera och sammanfatta alla bekymmer. Bryt ner problemet - “är detta kanske en del av problemet”?

Varför är det problematiskt för vuxen och andra barn? Försök få barnet i samtalet att identifiera dessa själv så gott det går.

Inbjudan till lösning:
Barnet får komma med egna förslag som bygger på bådas bekymmer, som är tillfredsställande för båda parter och som kommer att testas, utvärderas och ev. justeras.

Answer 90

A

Personal:
- Gemensamt konstruktivt språk som leder till högt i tak och öppen reflektion.
- Strukturerar samtal, ger riktning.
- Cuts the crap - ärligt samtal, ger plattform för barnet att vara ärlig och uttrycka sig. Känner sig hörd, förstår sig själv och situationen bättre och lär sig hänsyn genom att lära sig att lyssna på och ta hänsyn till andra.
- Utmanande beteenden uppmärksammas och avtar dels pga uppmärksamhet men även pga insatser när vuxna tolkat rätt.

Answer 91

A

Individuella: Ångest/Oro, Depression, somatiska sjukdomar, sömnstörningar, NPF, IF

Faktorer i hemmet:
Konflikter, bristande stöd, missbruksproblematik, barn som tar för mycket ansvar, sjuk förälder

Skolrelaterade faktorer:
- Bristande rutiner för närvarokontroll, åtgärder mot mobbning
- Bristande lärarstöd, dåligt uppfångande och bristande empati och uppmärksamhet av problematik

Answer 92

A

Förebygg:
God skolmiljö som stöttar, är tillgänglig, finns resurser, veta vart man ska vända sig, tydligt att man kan få hjälp av skolpsykolog eller kurator
Arbeta aktivt mot mobbning, ha goda rutiner för frånvaro

Åtgärda:
- CPS, tala med elev och planera
- Kartlägg problem, beteendeanalys, förstärkningskartläggning - motivera
- Samarbeta med andra instanser

Answer 93

A

Negativa handlingar mot grupp eller individ under 6 mån som leder till socialt utanförskap.
Obalans i makt mellan förövare och offer, överlägsenhet och svaghet.
Skolan är skyldig att rapportera mobbning , dock lite forskning om effektiva interventioner.

Answer 94

A

Helhetssyn, hela skolan är med.
Det är mångsidigt och praktiskt.
Även hemmet är med.

Prevention:
- Lektioner som ämmar att öka medvetenhet, främja empati och konstruktiva sätt att hantera mobbningen.
- Allmäna regler och policys mot mobbning implementeras, hela skolan är med och förstår mobbningens mekanismer.
Intervention
- Specialiserade lag i skolan som har fokus på mobbningsrelaterade frågor. Identifiera, stötta och åtgärda beteendet.
- Stöd till offer, program för mobbare för att ändra beteende. Bystanders får info om hur de kan hjälpa och uppmuntras att stötta och anmäla mobbning.
Uppföljning och utvärdering
- Anonyma online-enkäter för att ha koll på mobbningen. Hjälper att göra informerade beslut om hur man kan gå vidare med programmet.
Involvera hela skolan:
- Lärarna får kompetensutveckling på hur man implementerar KiVa och hur man hanterar mobbning.
- Involverar vårdnadshavare: Får info om programmet, lär sig stötta sina barn och uppmuntra mobbare att ändra sig.
-

Answer 95

A

Fokus på att stötta positivt beteende. Systematisk implementering baserad på uppföljning och användning av data för att göra beslut kring interventioner.

Akademisk insats
1. Universiell nivå: Gör skolan tillgänglig, få med eleverna i lektionsplanering, gör undervisningen begriplig och känd, undervisa på vetenskaplig grund och ha rutiner - ger struktur, trygghet och vägledning.
2. Selekterad: Gruppträning med lästräning, öva upp förmågan att organisera arbetet, jobba med att lära hur man delar upp problem till hanterbara nivåer.
3. Jobba med intensiva dagliga insatser, särskilt stöd som t.ex elevassistent, använd hjälpmedel som bildstöd eller liknande.

Beteende och sociala förmågor:
1. Universiella insatser: Tillgänglig miljö med emotionellt tillgängliga lärare med högt i tak. Viktigt att skapa relationer där förväntningar är tydliga och stöd finns för att nå dit. Ledarskapet bör vara transformativt och medvetet.
2. Förebyggande på selekterad nivå:
- Funktionell kartläggning av beteende för att undvika att de resulterar i dramatiska problem. Färdighetsträning av emotionsreglering, EF osv. Check in check out, stäm av med elever hur de mår, på regelbunden basis.
3. Indikerad intervention:
- Stödsamtal
- Intensiv social färdighetsträning
- Beteendestödplan, hur kan man främja positivt beteende?

Answer 96

A

Grön - God relation, nära
Gul: Netural, varning för försämring utan ansträngning
Röd - Svår & negativ
Vit: Ingen relation, vet ej vem den är eller ej känner den.

Answer 97

A

Kolla med eleven på morgonen, uppmuntra bra beteende.
Positiv feedback
Eftermiddags check in
Positiv feedback till hemmet.

Answer 98

A

Förebygga/proaktiva strategier
- Motiverande omständigheter: Ta bort sug genom att ändra omständigheter. Om det inte finns en motiverande omständighet kommer barnet vara mindre benäget att agera enligt tidigare inlärt störbeteende.
- Ersättningsbeteenden: Lära in ersättningsbeteenden, förstärka önskvärt beteende. Förstärka pos. beteende. Undvik att förstärka prob.beteenden.

Reaktiva strategier: Hur ska man hantera utbrott? Trappa ner situationer istället för att eskalera. Avled, validera jobbighet.

Answer 99

A

Motiverande orsaker: Hunger och konflikter

Igångsättare/Utlösare:
- Muntlig instruktion i grupp, tillsägelser från lärare

Förväntat beteende: Vara med i genomgånger, ej svära

Problem: Svär, går runt o stör, vill ej göra uppgifter.

Förstärkare för positivt beteende: Vara med vänner, ha rast, målarbilde

Vidmakthållande beteende: Uppmärksamhet på problembeteende.
Undviker känslan av misslyckande genom utåtagerande.

Answer 100

A

Proaktivt:

Tidig upptäckt av svårigheter, kartläggning av problematik och CPS.
Anpassningar - hemma, skola, fritid
Arbete mot mobbning
God arbetsmiljö
Reaktivt:

Hitta motivation
Goda relationer
Självförtroende
Samverkan
Stödinsatser - göra det lättare att vistas i sociala sammanhang, sociokommunikativ färdighetsträning.

Answer 101

A

Genetik
Hemmiljön
Stimulerande miljöer
Trygga miljöer
Lekfulla och engagerade föräldrar
Gott stöd i skolan, psykologisk trygghet
Goda sociala interaktioner
Bra anknytning till föräldrar - emotionsreglering t.ex får man från föräldrar
Social modelling, föräldrar, syskon, lärare
Tydlig struktur
Rutiner
Goda förutsättningar för arbetsro, inte alltför höga krav, scaffolding, positiv förstärkning.
Högläsning och sedan läsa med barnet.
Språkutveckling - self-talk

Answer 102

A

Störst problematik med socialt innehåll i läsförståelsen. Muntlig språknivå är ungefär likställd med läsförståelse.
Kamratrelationerna är korrelerade med förmågan att tolka socialt innehåll i skrift och läsförståelseförmågan.

Answer 103

A

Förberedande info för att eleven ska kunna få förförståelse och förstå upplägget
Hitta nyckelord och sammanfatta
Fråga gällande storyline och karaktärer
Använd visuella hjälpmedel - kunskapskartor, begreppslistor, berättelsekarta, bilder
Visa frågor kan besvaras på raderna, andra mellan (genom att tänka och reflektera på innehållet) vissa enbart med egen kunskap och erfarenhet
Rubriker kan underlätta
Elevens egna intresse som utgångspunkt för urval

Answer 104

A

Kamratrelationer
Förstå andra
Emotionsreglering
Skapa sammanhang och förstå sociala kontext och interaktioner
Ha roligt

Answer 105

A

Individualisering: Skräddarsy för att passa elevens behov av social färdighetsträning
Struktur: Enkel och klar, för att nå fram så mycket som möjligt
Positiva; Uppmuntra, stimulera, lära barnet att det är kul med sociala interaktioner, lindrar rädsla och ångest.

Beskrivande och instruktiva: Målar upp scenario för vad som händer, var, vem hur. Beskriver förväntningar på önskvärt beteende.

Perspektiv: Olika personer och hur de upplever situationen. “Min lärare blir glad när jag säger hej”

Styrande & direktiva meningar “Jag kan säga hej och le när jag kommer till skolan”

Affirmerande meningar: Det är bra att säga hej och le, då blir andra glada vilket gör att man själv blir glad.

Trygg miljö: Bör göras utan stress, i trygg miljö med vägledning och uppmuntran.
Repetition: Repetera för att öka bekvämligheten med uppgiften och öka mod att applicera i verkligheten.

Praktisk tillämpning: Översätta teoretisk övning och kunskap till reell praxis.

Följ upp och utvärdera, uppmuntra, förstärk och justera.

Answer 106

A

Visuell kommunikation
Får med barnets uppmärksamhet via multimodal kommunikation
Skräddarsy för att passa barnet.
Rita, eller använda appar.
Mer detalj än verbal och skriftlig info, ibland.

Answer 107

A

Bra med ordning och reda, vara direkt och tydlig. Främja studiero och trivsel, öppet klimat och ingen tolerans för diskriminering. Relationsskapande och transformativt, uppmuntra nyfikenhet, delaktighet och kritiskt tänkande.

Rutiner är avgörande för autism och ADHD. Förutsägbarheten lugnar. Struktur och rutiner leder till vana och leder till lägre startsträckor för att börja arbeta. Om man vet vad man ska göra är det lättare att göra.
Ansträngande för lärare att etablera rutiner men lönar sig i längden, både för lärare och elev.

Answer 108

A

Handlar om positiva professionella relationer, lärarens ansvar att bygga o ha koll.

Uppmuntra, uppmärksamma positivt, var engagerad och intresserad, var rolig, var inte negativ, tjatig, skäll ej och andra traditionella tillrättavisanden som är del av “ledarskap”.

Ej fokus på negativa beteenden, uppmärksamma ej alltför mkt.

Answer 109

A

Gå till lugn plats med elev, låg affekt, visa kontroll och trygghet via kroppsspråk.
Försök successivt återvända till aktivitet med lugn
Återupprätta relation med andra - stötta eleven
Informera andra relevanta aktörer, rektor, lärare, mentor, vårdnadshavare
Utvärdera interaktionen och händelsen , hur kan man göra bättre i framtiden?
Planera proaktivt och ha ett beteendestöd i framtiden, försök uppmuntra till andra adaptiva självregleringsförmågor för att elev ska kunna hantera svårigheter.

Answer 110

A

Grupp bildas specifikt för beteendestöd.
De planerar hur man ska lägga upp insatserna och hur man ska utbilda och engagera resten av skolväsendets aktörer såsom lärare men även elever.
Sätt upp ramar för förväntningar och regler - hur ska man bete sig? Uppmuntra gott beteende och försök bjuda in till reflektion över problematiskt beteende.

Answer 111

A

Svårigheter maskeras pga begåvning eller könsstereotyper & könsroller, samt utgång från manliga upplevelsen. Om man ej uppmärksammar det som de gör bra kan de känna sig misslyckade och drar sig undan.
Om man klarar sig i skolan med godkända betyg kanske man inte får stöd.
Ej utåtriktade, eller stör andra.
Feldiagnosticerade får fel stöd.
Om man inte arbetar förebyggande i skolan kommer man få fler fall att arbeta med och behandla, leder till högre belastning på skolan.
Ignorans och ovilja att hjälpa skadar alla .

Answer 112

A

Först märks problemen, så då anpassas klassrummet. Men man märker av behov av ökat stöd. Man gör en åtgärdsplan som sätts in. Räcker dock ej, skolpsykologen ger info om möjliga utredningar.
Utredning kan leda till att man behöver kontakta annan vårdinstans. Kan leda till remiss till t.ex BUP för psykisk ohälsa men även till NPF-utredning.

När diagnosen ställs får man ofta hjälp med grundsärskola, habilitering eller LSS-stöd

Answer 113

A

Inför - grund för varför utredning är relevant
Samtycke

Under utredning - Skapa sammanhang, ge information, anpassa efter behov: intelligens, kommunikation, kultur, känslighet.
Tid för reflektion, betänketid, analys och kollegial diskussion.
Differentialdiagnostik - somatisk och psykisk

Efter - Stötta, återkoppla
Detaljerad info och redovisning av resultat
Koppla tbx till skola och föräldrar, samverkan med alla parter

Answer 114

A

Ej en diagnos därmed ej rätt till stöd som särskola, habilitering eller LSS-stöd.
Presterar lägre och långsammare, blir tydligare med åldern, faller mellan stolarna.

Answer 115

A

Omdiskuterat, kan ibland vara ackompanjerat av funktionsnedsättning, typ aspergers.

Answer 116

A

De som är på svansen passar inte in i målkriterier, planering, kursmål eller miljön.
Kan resultera i neg. självbild, utanförskap, mobbning och ensamhet när man känner att man inte passar in och andra barn snappar upp detta.
Det är jobbigt att inte passa in, samtidigt är 30% av barn inte gjorda för skolans utformning.

Answer 117

A

Gräns för vad som är normalt och inte påverkar synen på vad det är som är problematiskt och inte.

Låg begåvning kan leda till inlärningssvårigheter pga svårt med konceptualisering och abstarkt tänkande. Hög intelligens kan dock också leda till en specialisering inom vissa domän men brist inom andra. T.ex autism med hög matematisk förmåga men bristande social sådan, som gör att det är svårt att tolka socialt innehåll i böcker.

NPF-diagnoser som tourettes, autism, ADHD orsakar ofta sociala svårigheter, svårt med arbetsro, svårt att samarbeta osv.

Kan leda till psykisk ohälsa som hindrar inlärning

Answer 118

A

EJ pga psykisk utvecklingsstörning
Diskrepans mellan generell begåvning och matteförmåga
4 räknesätten problem, ej abstrakt tänkande
Samsjuklighet: ouppmärksamhet och dyslexi

Tolka siffror, använda dem, tid, tabelläsning, ekonomi, höger & vänster

Answer 119

A

De som utvecklar språket sent lider socialt, psykiskt och akademiskt.
Begåvningen spelar roll för hur man påverkas av miljön. Torftiga miljöer är ej stimulerande för språkutveckling. Om man är emotionellt självsäker kan man ändå trots låg begåvning ge sig på språket och därmed utvecklas snabbare. Om man hamnar efter mår man ofta dåligt och det sociala samspelet kommer lida.
Kan finnas medicinska anledningar till språkliga svårigheter.
NPF påverkar också ofta - fokus på text eller theory of mind försvårar.
Fonologiska brister - svårt att sätta ihop ljud till ord och deras ordning.

Definition dyslexi: Störning i avkodning av skriftligt språk pga problematik med fonologiska systemet.

Psykologen bör sätta svårigheterna i ett sammanhang för att se infallsvinklar och hur de kan stötta. Viktigt med att kartlägga problematiken enligt olika aspekter: kognitivt, språkligt, socialt, personligt osv.

Answer 120

A

Det kan vara ansträngande att vara uppmärksam och engagerad en hel dag. Man kan ha svårt med synkront arbete på ett visst sätt i särskild takt.
Svårt med att samspela med andra och hålla sig social och ej bli utmattad.
Hur percepterar man saker - hur påverkar det ens skolgång?

Answer 121

A

Hög begåvning inom vissa domän men ha svårt med andra saker som socialt samspel eller vissa saker som t.ex språk. Även uttråkade och understimulerade, leder till problem i skolan med rastlöshet och utåtagerande.

Utreda särskild begåvning:
Psykologiska tester som WISC
Observera barn och ta anhörighetsanamnes
Titta på hur barnet presterar inom deras intressen. Är de mycket mer avancerade än kamrater?

Answer 122

A

Dyslexi: Svårt att avkoda ord, läsa flytande och förstå text. Utred med läs- och stavningsprov samt kognitiva test, semantisk ordprövning.
Dysgrafi: Skrivsvårigheter, svårt att formulera sig, svårt att organisera och strukturera text, svårt att forma bokstäver motoriskt, stava korrekt.
Utred med skriftliga uppgifter med tydliga instruktioner, finmotoriska tester av skrift. Observera hur personen skriver.
Dyskalki: Utredning - Matematiktester, bedöming av numerisk förståelse, kognitiva tester.

Answer 123

A

Anpassad undervisning: Annan kursplan, särskola etc. Visuellt stöd, interaktiva verktyg.
Stödpersoner och assistans: Stötta med planering, organisering, struktur och socioemotionellt stöd. Gör det lättare med uppmärksamhet och att komma igång.
Tekniska hjälpmedel: Datorer, spel för att lära sig, påminnelser etc. Även underlättar läsning genom t.ex röststöd. Text-till-tal-program för dyslexiker och röstigenkänningsprogram för de med dysgrafi.
Miljöanpassningar: Sitta i annan miljö, hörselkåpor, sitta med ryggen mot väggen och kunna överblicka rummet eller sitta med ansiktet vänt bort från andra för att behålla fokus. Studiero och lugn, mindre stress och distraktioner.
Psykosocialt stöd:
Kurator, mentor, skolpsykolog: ångest, stress, utanförskap
Gruppaktiviteter och social färdighetslärning för med sociala problem - minskar ensamhet och ångest för att man inte förstår.

Answer 124

A

Den grundläggande och övergripande lagen som reglerar och styr hela utbildningsväsendet i Sverige. Den innefattar förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Den omfattar bestämmelser gällande elevhälsa, utbildningsutformning och kvalitet samt psykologisk, medicinsk, social och specialpedagogisk insats.

Relevansen för skolpsykologens arb ete

Rätt till stöd: Skollagen säkerställer att elever har rätt till stöd, vilket innebär tillgång till skolpsykolog, kurator och specialpedagog. Skolpsykologen är en vital del av det pedagogiska och psykologiska stödet.
Elevhälsa: Lagen säkerställer att alla elever har rätten att må bra i skolan och vistas i miljöer som är hälsofrämjande och som är trivsamma och trygga. Skolpsykolgen är delaktig i att skapa en trygg miljö, med psykologisk trygghet.
Åtgärdsprogram: Skollagen reglerar insatserna och åtgärderna när det finsn behov av detta. Det kan innebära pedagogiska eller psykologiska insatser, där skolpsykologen är en given aktör.

Answer 125

A

Lagen säkerställer att alla ska ha lika tillgång till vård, på samma villkor. Skolpsykologen agerar en del av detta led och ska vara tillgänglig på de skolor denne är verksamma på och visa upp sig för att fler ska vara medvetna om möjligheten att söka vård på skolan.

Kvalitet & säkerhet: Lagen reglerar kvaliteten på vården och sätter krav på att vården håller hög standard. Kvalitativ vård bygger på rådande kunskapsläge vad gäller empirisk evidens och vedertagen effektiv klinisk kunskap.

Förebyggande syfte: HSL betonar vikten av förebyggande syfte för att minska behovet av åtgärder och insatser när patienter redan insjuknat. Skolpsykologer ska arbeta proaktivt genom att främja elevhälsan och att delge information om hur man kan ta hand om sig själv och vem man kan vända sig till för stöd innan läget blir akut. Skolpsykologen ska även arbeta proaktivt genom att kartlägga vem som kan tänkas befinna sig i riskzon och sätta in preventiva åtgärder för att minska risken för insjuknande och framtida komplexa åtgärder.

Answer 126

A

Lagen reglerar bl.a skyldighet att föra patientjournal, följa sekretessbestämmelser, dokumentera relevant information och åtgärder/insatser, elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet (säkerhetstänk och förebyggande av informationsläckage) samt vem som ska ha tillgång till journal. Alla vårdtagare, inklusive elever i samband med skolpsykologer ska ha rätten att läsa sin journal och spärra den. Vårdnadshavare har ej rätt att spärra barnets journal.

Lagen är högst relevant för skolpsykologer då de agerar vårdgivare för elever på skolor. De har plikt att förhålla sig till ovanstående bestämmelser och brott mot patientdatalagen ska ses som rättsligt brott. Skolpsykologen kan via journalen se aktivitet från andra vårdgivare genom s.k sammanhållen journalföring, vilket ökar möjligheterna för en koordinerad och konsistent vård.

Answer 127

A

PSL handlar om att främja patientsäkerhet och att insatser ska vara säkra och effektiva, och värna om patientens bästa. Detta innebär även att insatserna ska vara effektiva och inte medför allvarlig vårdskada för patienten.

Avvikelsehantering: skolpsykologer måste rapportera och hantera avvikelser och incidenter som kan tänkas skada elevhälsan, elever hälsa och deras säkerhet.

Kompetens och utbildning: Lagen omfattar också psykologers skyldighet att vara kompetenta och kunniga i sitt yrke. Skolpsykologer ska därför kontinuerligt genomgå kompetensutveckling i linje med utvecklingar i kunskapsläget - detta genom att genomgå utbildnignar samt hålla sig uppdaterade gällande forskning.

Answer 128

A

Skolpsykologens roll:
Skolpsykologen ska arbeta med elevhälsofrämjande, psykosocial utveckling och lärande samt samarbeta med andra aktörer för att på ett holistisk, konsekvent och koherent vis säkerställa elevers välbefinnande och akademisk utveckling.

Arbetsinsatser:
- Individnivå: Skolpsykologen kan arbeta både förebyggande samt behandlande genom att identifiera elever med särskilt stöd, i samverkan med lärare och annan skolpersonal. Insatser kan planeras och implementeras som sedan utvärderas, revideras och slutligen justeras vid behov. Vid utebliven förbättring kan skolpsykologer utreda elever för olika tillstånd som NPF eller IF. Därefter kan beslut fattas gällande insatser, stöd och åtgärder.
- Gruppnivå: Skolpsykologer kan jobba med att skapa trivsamma miljöer med fokus på psykologisk trygghet i skolan och att säkerställa att elever har studiero, är psykiskt friska och finner glädje i att lära sig och vistas i skolan. Det är därför viktigt att vara på plats, visa upp sig och att planera hur man kan göra skolmiljön positiv. Det kan även handla om gruppinsatser som exempelvis KiVa för att åtgärda mobbning på gruppnivå och att hålla workshops om hur man kan må bättre och hur man ska förhålla sig till mobbning, stötta offer och säga ifrån alt. rapportera till vuxna. Grupper som lider av konflikter eller negativ kultur/dynamik kan få hjälp av skolpsykologer som stöttar lärare samt gruppinterventioner där skolpsykologen kan agera medlare samt försöka föra samman segregerade subgrupper som bråkar.
- Organisationsnivå: Skolpsykologen ska agera stöd och förmedla kunskap till resterande skolpersonal - t.ex rektorer och lärare i psykologiska och pedagogiska frågor. Det kan handla om att vara delaktig i EHM och ge input, eller ge input i utformningen av nya policys och regler. Dessutom kan psykologen hjälpa till att utvärdera elevhälsoarbetet och ge feedback och input på hur det kan förbättras.

Answer 129

A

Handlar om att ta hänsyn till olika elevers olika behov och förutsättningar för lärande. Detta kan handla om intressen, hur en elev lär sig på bästa möjliga sätt, använda material och teknologiska hjälpmedel som passar. Dessutom ska man utgå från rådande kunskapsnivå och arbeta med att vägleda för att nå individuell utveckling och inte jämföra med andra elever. Detta ger möjligheten för psykologisk trygghet, vara orädd för att göra fel och att främja viljan att lära sig och utvecklas. Man bör även anpassa undervisningen och uppgifterna efter individuella behov.

Answer 130

A

I samråd med elevers feedback justera utbildningen för att främja utveckling av undervisning och lärande. Man samlar in info och sedan kan man identifiera styrkor och förbättringsområden. Det bidrar till att skapa en positiv lärandemiljö som är dynamisk och där elever har möjlighet att påverka.

Answer 131

A

Olika teorier som förklarar lärandeprocessen.

Behavorism: Förstärka positivt beteende genom att uppmärksamma det och uppmuntra. Detta är dels viktigt när man vill undervisa men även för att korrigera problematiskt beteende i skolan.

Kognitiv psykologi: EF och andra kognitiva faktorer påverkar lärandet. Det är viktigt att ha detta i åtanke dels för att utforma utbildning och skolmiljö med t.ex uppmärksamhet, arbetsminne, perception och organisation som grund för hur man lägger upp undervisningen. Kognitionspsykologi är även relevant för differentierad undervisning, fånga upp de med särskilt stöd och att arbeta med utredningar och stödinsatser. Mycket kommer från Piaget och Vygotskij.

Konstruktivism och sociokulturell teori kring pedagogik:
Konstruktivism kommer från Piagets teorier om att barnet/eleven är en aktiv deltagare i lärandeprocessen och har möjlighet att påverka sitt lärande genom att interagera med materialet, miljön och undervisaren och på så vis ta till sig kunskapen på ett individuellt vis. Det är viktigt med scaffolding och den proximala utvecklingszonen ZPD. Behöver stöd från kunniga individer - peers men även lärare. Man lär sig av sociala interaktioner, erfarenhet och att få pröva på egen hand.

Sociokulturell teori kommer från Vygotskij och menar på att barn och unga lär sig mycket från sin miljö och genom socialt modellerande, samt observation av andra. Om man ser andra bete sig på ett sätt kommer man försöka imitera detta. Viktigt att lärare föregår med gott exempel. Det är därför viktigt med grupparbeten, klassrumsdiskussioner och seminarium. Allt detta inom ramen för kulturella kontexter. Språk och kulturellt sammahang blir vitala för hur man kontextuellt kan rama in kunskap i kognitiva scheman.

Vetenskaplig data och dess tillämpning:
1. Differentierad undervisning
2. Delaktighet i sin utbildning och påverka den, konstruktivism

Answer 132

A

Olika förutsättningar och villkor kan bero på genetiska, biologiska, psykosociala och sociokulturella faktorer som är specifika för varje individ. Dessutom kan det handla om andra inre faktorer som t.ex emotionell utveckling och motivation.

Genetiken lägger grunden för hur man kommer att reagera på sin uppväxt. EF utvecklas lättare hos de som får en stimulerande miljö och som har föräldrar som engagerar sig i barnets lärandeprocess.

Man har observerat att socioekonomisk status hos familjen och föräldrars utbildningsnivå korrelerar med EF vilket i sin tur korrelerar med och predicerar skolprestation.

Det kan också finnas faktorer som funktionsvariation och tillgång till stöd, resurser och insatser som påverkar graden av utveckling som barnet har. Barn med särskilda behov som är i en miljö som tillgodoser dessa kommer att utvecklas bättre än de utan resurser och stödinsatser. Sociala förmågor kan också komma att indirekt påverka utvecklingen och lärandet. Bristande sociala förmågor och socialt samspel kan leda till utanförskap och ensamhet som kan leda till förhöjd frånvaro som påverkar utvecklingen negativt. Utöver detta kan det resultera i psykiska problem som naturligtvis spelar en fundamental roll för huruvida eleven lär sig eller inte.

Answer 133

A

Klassisk betingning, skolan associeras med lärande.
Operant: Man får förstärkning och kan släcka ut negativt beteende.
Kognitivt: Uppmärksamhet, arbetsminne och minneskonsolidering viktigt. Repetition viktigt.
Observationsinlärning: Social modelling. Albert Banduras social learning theory. Man tar efter lärare eller andra elever som har rätt. Motiverade att göra det själv men även att lära sig tillvägagångssätt genom att se andra lyckas.
Konstruktivistisk: Man lär sig genom att interagera med materialet och därigenom anförskaffa sig nya erfarenheter och kunskaper som leder till att man kan lära sig nya saker. Piagets teori om assimilation och accomodation. Assimilation, nya erfarenheter läggs in i existerande fack. Ny info kan dock vara för olik för existerande fack, då behöver man ackomodera ny info.

Accomodation: Skapar nya mentala scheman och kategorier för att ackomodera ny info som då leder till ny kunskap och förståelse.

Sociokulturellt inlärande: Språket är en integral inlärningsmekanism som också är kulturellt betingad. Så som vi pratar om saker och hur de förhåller sig till kulturen vi befinner sig i, alltså den kulturella kontexten, leder till att vi förstår saker på ett nytt sätt. Vi lär oss genom att kommunicera med andra. Därför är grupparbeten, seminarium och diskussioner vitala sätt att lära sig nya saker. Språket blir ett sätt att förmedla kulturellt betingad information, språket projiceras på en kulturellt kontexuell bakgrund.

Answer 134

A

Särskild begåvning: Presterar över snitt inom vissa domän, eller alla. Matematik, språk, motorik, kreativitet och artistisk förmåga.
Testas med t.ex WISC. Bör anpassa studierna, accelerera utbildningstakten, anpassa uppgifterna, flytta upp till högre utbildningsnivå. Berikande program.

Specifika inlärningssvårigheter:
Dyslexi: Svårt att identifiera ord, knäcka ordkoden, förstå innehåll och ha en flytande läsupplevelser.
Utreds: Lästest, läsförståelse, uttala ord som de läser.. Kognitiva tester.
Åtgärder: Skrift till tal program. Röstigenkänning. Autocorrect. Mer tid för prov. Dela upp i mindre delar som är hanterbara. Muntliga prov istället för skriftliga. Få tekniska hjälpmedel som får text att sticka ut, talböcker istället för skriftliga.

Dyskalki: Svårigheter med att tolka siffror, använda siffror, svårt att hantera matematisk information och att använda 4 räknesätten.
Utredning: Diagnostiska mattetest, observation av matematiska uppgifter och tänkande samt problemlösningsstrategier. Kan handla om frågor gällande klockan, eller hur man adderar siffror, talföljd och talsystem. Uppfatta mängd och data.
Åtgärder: Individuellt anpassad skolgång beroende på specifika svårigheterna. Visuella hjälpmedel, miniräknare, lathundar som multiruta eller tabell för enhetsomvandlig. Särskild undervisning eller specialpedagogisk hjälp. Längre tid för provskrivning samt muntliga prov istället för skriftliga. Barn kan få uppdelade prov med paus emellan. Fonologisk träning: Lära sig segmentera ord och koppla fonem till grafem. Svårt att lära sig att stavelser är uppdelade i bokstäver som leder till ljud (fonem).

Answer 135

A

Stress: Riskfaktorer
- Stressig hemmiljö och skolmiljö
- Höga krav med bristande stöd
Konsekvenser:
- Bristande psykosocial välbefinnande - ångest, depression, utbrändhet, känsla av värdelöshet
- Låg koncentration och motivation.
Förebyggande åtgärder:
- God social miljö hemma. Lugn skolmiljö med ordning och reda samt psykologisk trygghet. Man ska känna att man vågar vara nyfiken, tänka utanför boxen och ta sociala risker utan rädslan för negativt bemötande och konsekvenser som att bli kritiserade, förlöjligade eller uteslutna. Lärare kan skapa psykologisk trygghet genom att blotta egna misstag och visa att det är okej att vara mänsklig. Uppmuntra att ta risker och uttryck att det är okej att inte veta allt, att det är så man växer och lär sig. Det är även viktigt med fysisk aktivitet, stödprogram, god relation till kuratorer och lärare och känna att man kan få hjälp vid behov, oavsett om det handlar om akademiska frågor eller psykiskt välbefinnande. Skolpsykologer kan hjälpa till genom att ha stödgrupper, bjuda in till samtal, vara där och lyssna och validera och att sätta in särskilt stöd vid behov. Mindfulness och avslappningstekniker, lägga upp plugget på hållbart sätt.

Mobbning
Riskfaktorer
- Bristande social kompetens och sociala färdigheter, otrygg miljö, lärare som inte värnar om sina elever och står upp för dem när de far illa.
- Konsekvenser: Dålig självkänsla, utanförskap, ensamhet, depression och ångest, skolfrånvaro.
- Förebyggande åtgärder: KiVa, att involvera hela skolväsendet genom att belysa hur mobbning kan ta sig uttryck, utbilda lärare i hur man ska hantera mobbning genom att stötta offer och att på ett konstruktivt sätt bemöta mobbare för att jobba med problembeteendet och utforska varför de beter sig som de gör och vilka konsekvenser det får för sig själva och andra. Bra med vuxna som bryr sig, engagerar sig i sina elever och ha olika klassrumsdiskussioner om respekt och inkludering. Punktmarkera varje gång hjälper. Sociala färdighetsutbildningar för de som har svårt.

Skolfrånvaro:
Riskfaktorer
- Låg skolprestation. Låg motivation. Problem i hemmet med konflikter och sjuka föräldrar. Problem i skolan med mobbning och utanförskap.
Åtgärder: Hemmasamtal, mentorprogram för att på individuell nivå stötta elev med de problem den upplever, uppmuntra och var engagerad. Hjälp till på sociala fronten. Regelbunden uppföljning av frånvaro.
Förebyggande åtgärder: Skapa miljöer där elever känner att de kan vända sig för stödsamtal med kurator och skolpsykolog, höj medvetenhet kring vart man kan vända sig för att få stöd. Belöningssystem för god närvaro.

Riskbeteenden:
- Riskfaktorer: Dålig hemmasits. Depression & ångest. Otrygg anknytning. Problematiska umgängen. Grupptryck, låg självkänsla, bristande stöd hemifrån.
- Åtgärder: Involvera hemmet och belys problematiskt beteende. Samtal med elev som inte konfronterar utan utforskar orsak till riskbeteende och hur man istället kan främja positivt beteende och hälsosamma fritidsaktiviter, hur man kan bryta loss från ohälsosamma umgängen och hur man kan ta hand om sig själv. Visa att man bryr sig, ge positiv uppmärksamhet.
- Konsekvenser: Kriminalitet, dålig psykisk hälsa, utanförskap, bristande fysisk hälsa, skada för sig själv, låg utbildningsnivå och färre jobbmöjliggheter, låg självkänsla.

Answer 136

A

Autism kan göra det svårt för individer att se helheten, central koherens. Det kan även vara svårt med läsförståelse då individer kan ha svårt att förstå socialt innehåll. Det som kan hjälpa är att använda sig av sociala berättelser där man använder beskrivande, direktiva, perspektivorienterande, affirmerande och instruktiva meningar. Det kan vara bra att beskriva scenarior, hur de påverkar involverade och deras perspektiv på situationen, uppmaningar om hur man kan bete sig och affirmerande meningar om vad det gör med en. Visuellt stöd, piktogram. Sensoriska anpassningar, stressbollar och hörlurar. Tysta hörn, jobba i grupprum själv (nödläge). Visuella scheman och förutsägbarhet.

För de med ADHD kan det vara svårt att fokusera och man kan bli distraherad, då kan det vara bra att ha struktur, ordning och reda, vanor, rutiner och tydliga direktiv om vad man ska göra. Det kan vara bra med pauser så att man orkar fokusera när man ska jobba och att få göra roliga saker emellan lektioner för att man ska känna sig glad och motiverad. Här är det bra med differentierad undervisning, vad passar eleven? Alltid bra med differentierad undervisning och formativ bedömning. Verktyg kan vara t.ex tidsnedräknare och tidsplaner, när ska vad göras? Brain breaks och stretching eller ut o springa runt huset kan hjälpa med fokus.

Individanpassade uppgifter kan handla om att dela upp i hanterbara delar, göra en check-lista och bocka av för positiv förstärkning och uppmuntra framsteg. Steg-för-steg instruktioner.

Answer 137

A

Primärprevention - definition: Förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och förebygga dem samt jobba hälsofrämjande genom att kultivera skyddsfaktorer.
Exempel: Vaccinationsprogram mot coronavirus, anti-tobak-kampanjer, utbildning om hälsosam kost och motion.
Teoretisk relevans: Man kan få förståelse för vad det är som leder till att personer ändrar sitt beteende till det bättre. Theory of planned behavior, stages of change-model, COM-B och health belief theory.
Praktisk relevans: Implementationen av teorin i form av beteendeförändringsprogram kan leda till ökad folkhälsa och högre livskvalité.

Sekundärprevention: Tidig upptäckt och snabb behandlig av sjukdomar i tidigt stadie för att undvika att de förvärras.
Ex. regelbunda hälsokontroller, screening vid besök på vårdscentral, egen-screening för testikel-, bröst- och livsmoderhalscancer samt regelbunda blodtryckskontroller. Health-belief-theory
Praktisk relevans: Genom att upptäcka sjukdomar i tidigt skede kan man intervenera snabbt och detta gör att man kan undvika förvärrande av sjukdomar.

Tertiärprevention: Att behandla sjukdomar som har utvecklats till allvarligare stadie genom behandling och genom att förebygga ytterligare komplikationer och hjälpa individer att hantera sjukdomen och symptomen.
Rehab för de med stroke, IBS-patienter, diabetiker, dementsjuka, MS-patienter.
Teoretisk relevans: Fokus på kronisk sjukdom och hantering av denna via smärtrehabilitering, återgång i arbete, teorier om coping, ACT.
Praktisk relevans: Hjälpa patienter återfå en stabil vardag, minskar sjukdomsvistelser, gynnsamt för både patient och sjukvård.

Answer 138

A

Theoretical model that proposes that people will engage in health promoting actions and change depending on their perceptions of different factors such as:

Perceived susceptibility: The subjective perception of how susceptible they are to the problem. Are they at risk, how much so? Family history of disease, their smoking habits, alcohol consumption, unsafe sex.

Perceived severity: How bad is the issue actually? Will they suffer all that much if they catch the disease?

Perceived benefits: How much will they benefit from their change and their actions? If they believe the benefits to be worthful and outweigh costs then they are more likely to change.

Perceived costs: How costly is it, how high are the barriers? Will it be worth it?

Cues to action: Internal or external cues that they should take action. Environmental ones, social ones or internal/personal ones. Seeing a gym, a friend starting to eat healthy, noticing symptoms of a disease.

Answer 139

A

Social kognitionsteori är viktig för att förstå hur man kan utforma interventions- och preventionsprogram. Om man ser det utifrån observationsinlärning kan man utforma kampanjer som visar folk som äter hälsosamt eller förhåller sig hälsosamt till alkoholbruk.

Self-efficacy är en del av social cognitive theory och är kopplad till outcome expectancies. Om man tror att man kan lyckas så kommer man försöka, om man vill ha de utfall som man tror ett beteende kommer få.

Reciprocal determinism: Miljön spelar en roll för hur en person agerar och hur en person agerar påverkar miljön. Om vi kan skapa miljöer som är hälsosamma kommer folk bete sig så som leder till ännu mer hälsosamma miljöer och därmed mer hälsosamt beteende. Arbetsplatser som främjar god mental hälsa genom tillgång till företagspsykolog samt andings-/meditationsrum och fysisk aktivitet som grupplöpning kan leda till hälsosamt beteende.

Utveckling av hälsointerventioner: Goda förebilder, gynnsam miljö, lära ut om näringslära - visa på utfall och även uppmuntra till beteende genom att personernas self-efficacy förstärks via pepp.

Answer 140

A

Pre-contemplation: Denial of problem or unawareness
Contemplation: Starts thinking of change but is ambivalent or reluctant.
Preparing: Starting to realise that they want to change, getting ready, preparing how they will achieve change.
Action: Performs change, feels empowered, tries to solidify change.
Maintenance: Change has happened, trying to maintain it and avoid relapse.

Answer 141

A

Likheter: Alla har syftet att människor ska leva ett så hälsosamt och gott liv utifrån deras individuella hälsostatus och förutsättningar.

Skillnader: Prevention fokuserar på att förebygga sjukdomar.
Promotion: Öka hälsan genom att öka skyddsfaktorer mot psykisk och fysisk ohälsa.
Behandling: Behandla existerande sjukdomar.

Hälsofrämjande/Promotion: Fokuserar ej på specifik målgrupp utan är till för allmänna befolkningen. Kost- och motionsrådgivning samt stresshantering och sömnförbättring är hälsofrämjande.

Answer 142

A

Folkhälsovetenskap handlar om att främja välbefinnande och förhindra sjukdomar på befolkningsnivå, gruppnivå och individnivå. Det är ett tvärvetenskapligt område som verkar via forskning, hälsofrämjande program och policys och lagar/regler.

Nyckelområden:
Epidemologi - sjukdomsförekomst och spridning i befolkning
Biostatistik: Använda statistiska metoder för att analysera fokhälsodata från arkiv osv, används ofta för att förstå epidemologi.
Hälsoekonomi: Förstå hur ekonomiska och socioekonomiska förhållanden påverkar psykisk och fysisk hälsa.
Miljö- och arbetsmedicin: Fokuserar på hur miljö och arbetsförhållanden påverkar hälsan.

Folkhälsovetenskapens mål:
- Förbättra hälsa och välbefinnande.
- Minska hälsoklyftor mellan grupper.
- Behandla och främst förebygga folksjukdomar samt främja hälsa genom hela livet.

Answer 143

A

LST handlar om självreglering, hur man ska hantera våld, drog- alkohol- och tobaksbruk. Handlar om 30 sessions med specialutbildade lärare.

Använder interaktiva spel för att utbilda om mobbning och cybermobbning och har enligt RCT lett till empiriskt uppbackade resultat.

Answer 144

A

DPP syftar på att i kontext som vårdcentraler, arbetsplatser osv rikta sig mot vuxna för att förebygga typ-2 diabetes hos personer med hög risk, som t.ex de med familjehistoria av diabetes.
Livsstilsintervention som ämmar hjälpa förebyggandet av sjukdomsutveckling genom att hjälpa deltagare förlora vikt genom hälsosam kost och fysisk motion.
Evidens: RCT visar på att risken minskar med 58% genom att deltagarna förlorar 5-7% av sin kroppsvikt och motionerar 150 min/vecka.

Answer 145

A

Folkhälsopolicys på nationell nivå handlar om hur Sverige och svensk folkhälsopolitik utformas för att främja folkhälsan på olika sätt. Det kan handla om att införa tobakskatt, reglera alkoholförsäljning via statligt ägda monopol som Systembolaget, bygga fler cykelvägar och skapa naturområden för rekreation, samt höja bensinskatten.

På internationell nivå kan det handla om t.ex corona-vaccinationer, att samverka genom expertisutbyte och att implementera andra länders interventioner i egna om hopp om samma resultat. Handlar också om att tillhandahålla teknisk utrustning, erbjuda resurser och utbildning till utvecklingsländer för att förbättra sjukvården och vaccinationsprogram samt tillgång till medicin.

Internationella organisationer och regeringar samarbetar för att minska luftföroreningar, öka tillgång till säkert dricksvatten, minska skadliga utsläpp som påverkar människor hälsa negativt.

Krisberedskap och humanitärt bistånd är en form av internationell samverkan för folkhälsan genom att bistå med medicin, förnödenheter och provisoriska sjukhus men även att skicka läkare och sjukvård till drabbade befolkningar samt bidra med pengar för återuppbyggnad.

Answer 146

A

Individuella faktorer - ålder, kön, genetik
Livsstil: Rökare, tränar mycket, äter hälsosamt
Samhälleliga och sociala faktorer: Kontakt med andra, socioemotionellt stöd,
Levnadsvillkor: Stressigt jobb, många barn, hemlös, mattillgång, utbildning, hälsa och sjukvård, arbetslös

sociokulturella/socioekonomiska faktorer/miljön: nationell säkerhet, skillnad mellan kön, social stabilitet, förföljelse, intersektionell jämlikhet.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Prevention Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM