Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Biologi 2 > Växten > Flashcards

Växten Flashcards

1
Q

Beskriv växtcellen.

A

Samma som djur (mitokondrie, cellmembran, cellkärna, cytoplasma, lysosom, golgiapparaten, ER slätt eller kornigt, ribosomer, peroxisom) plus vakoul, kloroplast och cellvägg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv vad de organeller specifika för växtcellen har för funktion.

A

Vakuol - ger spänst och stadga, är en vätskefylld blåsa.
Kloroplast - grön pga klorofyll, här sker fotosyntes.
Cellvägg - extra skydd utåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de tre växtorganen?

A

Rot - tar upp vatten och näringsämnen samt förankrar växten.
Stam - transporterar ämnen och för växten mot ljuset.
Blad - fångar upp ljus (till fotosyntes) och förökning ( blommor är ombildade blad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka vävnader består växter av?

A

Hud - ytterst, ger skydd och motverkar vätskeförlust.
Grundvävnad - finns mjuk och hård, här sker cellandning och fotosyntes men även lagring och ger stöd.
Ledningsvävnad - sköter transport i växten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka två sorters ledningsvävnad finns?

A

Xylem - veddel, transporterar vatten och oorganiska ämnen.

Floem - sildel, transporterar organiska ämnen (fotosyntesämnen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad behöver en växt?

A

Koldioxid, vatten, solljus, oorganiska ämnen (N,P,K annars får den en bristsjukdom).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad heter tillväxtvävnaden och vad gör den?

A

Merisstem. Det finns i rotspets och skotten, det är där tillväxten sker. Det finns även i stammen, i tillväxtzonen mellan bark och ved - som heter Kambiet. Stammen växer endast på bredden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad består cellväggen av?

A

Cellulosa, lignin (vedämne) och plasmodesmer (porer i cellvägg som ger förbindelser mellan celler).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Var tillverkas cellväggar och hur tar de sig iväg?

A

Det tillverkas i ER (endoplasmatiska nätverket) och skickas ut via exocytos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar exocytos?

A

När t.ex. cellvägg tillverkas i ER omsluts det av en blåsa som sedan trycks ut genom cellmembranet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med att växtceller är totipotenta?

A

Hos växter är inte DNA avsnitt specialiserade och cellerna blir inte heller lika slutgiltigt “avstängda” som i djurceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Växten har två förökningssätt, vilka?

A

Könlig förökning - avkomman är en kombination av föräldrar.

Könlös förökning - avkomman är en klon av moder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Positivt och negativt med könlös förökning.

A

Fördelar: beöver ej lägga tid & energi på partnersök, avkomman har samma “bra” egenskaper som moder och därmed lämnas inget åt slumpen.
Nackdelar: liten genetisk variation vilket leder till att man är känslig för miljöförändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fördelar och nackdelar med könlig förökning.

A

Fördelar: stor genetisk variation inom arten vilket gör att den inte är så känslig för miljöförändringar.
Nackdelar: det kan bli dåliga gener hos avkomman och det kostar energi att leta partner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv olika vis för könlös förökning.

A

Delning (om man är encellig växt)
Fragmentering (flercelliga där ett fragment lossnar)
Avknoppning (ny individ växer på modern)
Sporer (ormbunkar)
Vegetativ fortplantning (rotskott och revor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur delas växter in efter ålder?

A

Ettåriga (auella) växter gror, växer, blommar, sätter frö och dör under ett år.
Tvååriga växter gror och växer (samlar energi i rot) första året och blommar, sätter frö och dör andra året.
Fleråriga (perenna) växter övervintrar som rötter eller kal stam samt de får nya skott varje år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka tre grupper delas växterna in i?

A

Mossor, kryptogamer (sporkärlväxter) och fanerogamer (fröväxter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Haploid.

A

Enkel kromosomuppsättning. n

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Diploid.

A

Dubbel kromosomuppsättning. 2n

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Meios.

A

Reduktionsdelnig. 2n->n

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fotosyntesens formel.

A

6O2 + 6H2O + solljus -> C6H12O6 + 6O2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken energiomvandling sker i fotosyntesen?

A

Solenergi blir till kemiskt bunden energi (finns i bindningar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Var i cellen sker fotosyntesen?

A

I kloroplasten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka plastider finns?

A

Kloroplast - gröna av klorofyll.
Leukoplaster & amyloplaster - ofärgad, lagrar stärkelse.
Kromoplaster - gul/röda karatenoider (färgämne).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad är gemensamt för alla plastider?
De har eget DNA och enkla ribosomer (evolution - symbiosteorin).
26
Beskriv kloroplastens uppbyggnad.
Dubbla membran, thylakoider (membranblåsor, här sker de fotokemiska reaktionerna) och stroma (utrymmet mellan thylakoiderna, här sker koldioxidfixering).
27
Vilka delreaktioner delas fotosyntesen in i?
Fotokemiska reaktionsserien och Calvincykeln.
28
Vad sker i den fotokemiska reaktionsserien?
Vattenmolekylen splittras m.h.a ljus. Syrgas, ATP och vätebärare (NADPH) bildas.
29
Vad sker i Calcincykeln (koldioxidfixeringen)?
Koldioxid, ATP och NADPH reagerar och bildar kolhydrater.
30
Vad är ATP?
Adenonsintrifosfat, en energibärare.
31
Vilka tre reaktioner innefattar den fotokemiska reaktionsserien?
Fotolys, reduktion av vätebärarna och fosforylering.
32
Beskriv fotolys.
Klyvning av vatten mha ljus, vilket sker i thylakoidens fotosystem II. Vatten delas upp i vätejoner, elektroner och syrgas.
33
Beskriv reduktion av vätebärarna.
Bildning av NADPH vilket sker i fotosystem I. Elektronerna från fotolys, vätejoner från stroma och NADP+ bildar NADPH som senare används i Calvincykeln.
34
Beskriv fosforylering.
Bildning av ATP. Under tidigare reaktioner bildas en vätejonsgradient (konc. skillnad), där det är en högre konc. inne i thylakoiden jämfört med utanför. Vätejonerna strömmar därför genom ATP:as och energin som bildas av forsen används till ATP-bildning. ADP+P+energi->ATP
35
Beskriv Calvincykeln.
Den sker i stroma, enzymet rubisco binder in koldioxid i Calvincykeln. ATP --> ADP + P vilket frigör energi. NADPH --> NADP+ + H+ + 2e- lämnar av vätejoner och elektroner. Detta gör att sockerarter bildas, C6H12O6.
36
Vad används sockerarter till?
Energikälla - cellandning. Lagras som stärkelse - ofta i rötter. Byggmaterial.
37
Vad är mineralnäringsämnen och hur tas de upp?
Oorganiska ämnen som växter tar upp via sina rötter, förutom syre och koldioxid som tas upp via klyvöppningarna.
38
Vilka två grupper delas mineralnäringsämnena upp i?
Makroämnen, dvs ämnen som växten behöver mycket av, tex S, C, , O, N, P, K, Ca, Mg. Mikroämnen (spårämne), dvs ämnen som växten behöver lite av, tex Fe, Cu, Zn, Mn, Ni, Cl, B.
39
Vad menas med begränsande faktor?
Det finns lite av något ämne och det begränsar tillväxten hos växten.
40
Är svampar encelliga eller flercelliga?
De flesta är flercelliga, men det finns undantag.
41
Tillhör svampen växt eller djur?
Ingen av dem, svamp är en egen grupp.
42
Är svampen heterotrof eller autotrof? Vad innebär det?
Svampen är heterotrof, vilket innebär att den måste tillgodogöra sin energirik näring då den inte har någon fotosyntes.
43
Hur är en svamp uppbyggd?
Den har hyfer (trådar som finns i marken som bildar nätverk som kallas mycel), svampceller har en cellvägg som är uppbyggd av kitin samt vid könlig förökning bildas en fruktkropp (det vi syftar på när vi säger svamp).
44
Vilka tre sorters svampar finns det?
Algsvampar - "enklare", stor variation inom gruppen. Tex mögel. Sporsäckssvampar - har sporer i sporsäck, tex murklor. Basidiesvampar - har sporer i basidie, tex hattsvampar.
45
Är svampar aeroba eller anaeroba och vad innebär det?
De flesta svampar är aeroba vilket betyder att de kräver syrgas till sin cellandning men det finns undantag.
46
Hur tillgodoser sig svampar energirik näring?
Nedbrytning av mat sker utanför svampen, enzymer som bryter ner maten utsöndras från svampen och sen tas de mindre partiklarna upp aktivt (det kostar energi) genom porer i cellväggen. Yttre matspjälkning!
47
Vilket ämne har svampar som reservenergi?
Glykogen, precis som djur.
48
Vilka tre olika levnadssätt har svampen?
Nedbrytare, parasit och mutualism.
49
Beskriv levnadssättet hos en nedbrytarsvamp.
Svampen behöver syre, klarar sura miljöer och spelar en viktig ekologisk roll då de bryter ner dött organiskt material och frigör då näringsämnen.
50
Beskriv levnadssättet hos en parasitsvamp.
Svampen lever på en annan organism (värd) som tar skada (& ibland dör). Mykos är när parasitsvampar lever på människor, en sjukdom orsakad av parasitsvamp. Ticka är en svampparasit på träd.
51
Beskriv levnadssättet hos en mutualistisk svamp.
Samlevnad där båda drar nytta! Mykorrhiza är när svamp och träd lever så, ofta lever svampen i roten och kan där få fotosyntesprodukter samt lämna ifrån sig vatten och oorganiska ämnen. Lavar är ett annat exempel.
52
Beskriv lavar.
En lav är en svamp och en växt/bakterie som lever i ett mutualistiskt förhållande. Mykobiont = svampdel och fotobiont = växt/bakteriedel. De är känsliga för luftföroreningar och används därför som miljöindikatorer. Könlös förökning (oftast).
53
Hur fungerar förökning för svampar?
Finns både könlig och könlös förökning. Svampen är haploid.
54
På vilka tre sätt sker transport i växten?
I xylemet - vatten och oorganiska ämnen. I floemet - organiska ämnen. Genom plasmodesmer - cell till cell.
55
Hur är xylemet uppbyggt?
Xylemet är ett rörsystem av döda celler.
56
Det finns två typer av xylemceller. Vilka?
Trakeider - långsmala (barr- och lövträd). | Ringkärl - rymligare (lövträd).
57
Var bildas xylem?
I rotens meristem - varannan xylem & varannan floem. | I stammens bark - kambiet - innåt.
58
Vad händer med xylemet över tid?
Xylemet förlorar sin ledningsförmåga med åldern och då fylls det igen av hårda hartsämnen.
59
Vad har xylemet för funktion?
Transportera vatten och oorganiska material samt att det ger stadga.
60
Hur plockar rötter upp näringsämnen från marken?
Det krävs ATP, det är alltså aktivt. Roten pumpar ut H+ och kan då ta upp positiva joner (näringsämnen).
61
Hur plockas vatten upp från marken av rötter?
När rötter tar upp näringsämnen ur marken skapas en koncentrationsskillnad och då kommer vatten att strömma in passivt i roten via osmos.
62
Hur "sugs" vatten upp från rötter till blad i ett träd?
Vattenmolekyler hänger ihop med starka vätebindningar och binder även till xylemet. När vatten avdunstar från bladen dras vattenpelaren upp genom växten.
63
Vad drivs vattentransporten i en växt av?
Solenergi.
64
Beskriv osmos.
Vattnets passiva transport genom ett cellmembran, från hög konc. till låg konc. Koncentrationsskillnader gillar inte naturen, och därför jämnas de ut genom att vatten strömmar genom cellmembran passivt.
65
Vad består floemet av?
Ett rörsystem av levande celler och bredvid återfinns följeceller.
66
Var bildas floemet?
I rotens meristem - varannan xylem & varannan floem. | I barkens kambie - utåt.
67
Vad har floemet för funktion?
Transportera organiska ämnen, ge stadga och skyddar utåt (ingår i bark).
68
Hur fungerar transporten i floemet?
Organiska ämnen hamnar i följecellerna och transporteras in i floemcellerna aktivt. Vatten strömmar in via osmos pga konc. skillnader. Det blir högt tryck i floemet och socker-vattenlösningen kommer att tryckas ut till intilliggande floem med lägre tryck. Vid följecell med låg konc. av organiska ämnen transporteras ämnena ut ur floemet till följecellen aktivt.
69
Vad menas med tryckströmsprincipen?
När organiska ämnen transporteras i floemet bygger det på principen att det blir så högt tryck i floemet att det trycks ut till intilliggande floem med lägre tryck.
70
Vad innehåller ett frö?
Ett embryo och en energireserv som behövs till energi vid groning och tillväxt tills dess att den nya individen har sin egen fotosyntes.
71
Vad sker när ett frö börjar gro?
Roten börjar växa nedåt, sedan kommer en grodd uppåt och sedan växer hjärtblad (kotolydoner) ut från stammen.
72
Vad kallas de växter med ett respektive två hjärtblad?
Monokotolydoner respektive dikotolydoner.
73
Vad är hjärtbladen till för?
Att få igång fotosyntesen snabbt så att individen kan börja tillverka sin egen energirika näring.
74
Ser hjärtbladen ut som bladen senare kommer att se ut på växten?
Nej, de ser annorlunda ut.
75
Börjar alla frön gro direkt?
Nej, många frön har ett vilostadie innan de gror och behöver aktiveras av t.ex värme, solljus, vatten, köld, eld osv.
76
Hur reagerar växten på ljus?
Genom fototropism - att växten växer mot ljuset samt fytokrom - en ljuskänslig receptor som aktiverar tillväxt. Tillväxten hos cellerna sker i skuggan. Växterna påverkas också av dagslängd, dvs perioder av ljus resp. mörker.
77
Hur påverkas växten av tyngdkraften?
Genom gravitropism - stärkelsekorn som påverkas och gör att roten går nedåt och grodden uppåt, trots att en kruka trillat t.ex.
78
Auxin.
Sträckningshormon.
79
Gibbereliner.
Väckningshormon.
80
Cytokiner.
Delningshormon.
81
Abskisinsyra.
Dämpningshormon.
82
Eten.
Vilohormon (kan leda till den eviga vilan = döden).

Biologi 2 (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions