Kroppen II Flashcards

1
Q

Nämn sju olika typer av immunförsvar.

A

Producera gift, mimkry (=se ut som någon giftig), farlig yta (taggar, hår, vaxartad yta), fagocytera (äta upp), kapsla in, antimikrobiella molekyler, stänga av angripna celler (tappa en kroppsdel).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innehåller första försvarsnivån (kort)?

A

Yttre försvar (utanför blod), ospecifikt, passivt, fysiska barriärer och kemiska substanser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innehåller andra försvarsnivån? (kort)

A

Inre försvar (i blodet), ospecifikt, aktivt - aktiva leukocyter oskadliggör inkräktare, aktiverar tredje försvarsnivån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innehåller tredje försvarsnivån? (kort)

A

Inre försvar (i blodet), specifik, aktivt, aktiva leukocyter ger sig på inkräktaren med specifikt antigen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är antigen?

A

Igenkänningsmolekyl som finns på alla cellers yta t.ex MHC-molekyl eller HLA-molekyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är det som utgör första försvarsnivån?

A

Huden och slemhinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur agerar huden som första försvarsnivå?

A

Det är en fysisk barriär med döda hudceller ytterst. Huden är sur, cirka pH 5 och den är bebodd av hudbakterier som konkurrerar bort andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur fungerar slemhinnor som första försvarsnivå?

A

Utsöndrar kemiska substanser. De finns där det är hål i huden. Tårvätska, saliv och magvätska innehåller lysozymer och magvätska har utöver det mycket lågt pH. Det finns cilier och slem i luftvägar. Det är lågt pH och antimikrobiella substanser i vaginans sekret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur fungerar andra försvarsnivån? (längre)

A

Aktiva leukocyter ger sig på celler med kroppsfrämmande antigen. Leukocyterna delar sig snabbt vid aktivering. Feber, dvs höjd kroppstemperatur som gör att patogener fungerar sämre och immunförsvaret bättre. Interferoner = vid virusangrepp, aktiverar andra. Inflammation = kroppens reaktion på infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fem grupper av leukocyter i andra försvarsnivån.

A

Monocyter och makrofager. NK-celler (natural killer). Mastceller. Dendritiska celler. Granulocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad gör monocyter och makrofager?

A

Fagocyterar kroppsfrämmande celler. Monocyter ombildas till makrofager. Makrofager är antigen-presenterande, dvs de visar det främmande antigenet på sin yta vilket startar tredje försvarsnivån (genom att T-hjälparceller “ser” det).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör NK-celler?

A

Giftmördar celler med kroppsfrämmande antigen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör mastceller?

A

Utsöndrar histamin och heparin som utvidgar blodkärlen så att mer blod och leukocyter kommer hit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör dendritiska celler?

A

De finns i hud och slemhinnor och de är antigenpresenterande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör granulocyter?

A

Neutrofila = fagocyterar bakterier och svamp. Eosina = sprutar in lysozymer i parasitmaskar samt bryter ner antikropp-antigenkomplex. Basofila = utsöndrar histamin och heparin. Har kort livslängd, det är innehållet i var.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar tredje försvarsnivån? (längre)

A

Aktiva leukocyter ger sig på celler med specifikt antigen. Aktiveras på fyra olika vis: antigenpresenterande makrofager, antigenpresenterande dendritiska celler, fria B-celler och av minnesceller. Består av två olika typer av leukocyter: B-celler och T-celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv vad B-celler gör.

A

När B-celler aktiveras kommer de att dela sig till plasmaceller och B-minnesceller (kommer ihåg specifika antigenet). Plasmacellerna bildar antikroppar och de fäster in på specifikt bakterieantigen och klumpar ihop dem. Detta antikropp-antigen-komplex slukas av makrofager och eosina granulocyter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv de olika T-cellerna och vad de gör.

A

T-hjälparceller läser av antigenpresentation på makrofager och aktiverar antingen B-celler (bakterier) eller T-mördarceller (virus). T-mördarceller giftmördar celler med specifikt antigen. T-minnesceller kommer ihåg specifikt antigen och nästa gång detta antigen infekterar kroppen tar försvaret hand om det innan en blir sjuk, aktiveringsstegen hoppas över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka olika typer av skelett finns?

A

Vätskeskelett (vätska i kroppshålan håller formen, typ manet och daggmask), exoskelett (yttre, kräftor, insekter), endoskelett (inre).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är exoskelett?

A

Yttre skelett ger skydd och stabilitet, musklerna fäster inifrån, skal hos blötdjur och kräftdjur (kalk), kitin hos insekter, exoskelettet måste bytas när organismen växer vilket gör att organismen blir sårbar samt det kostar energi och material. Skalet begränsar så organismerna blir mindre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är endoskelettet?

A

Ryggradsdjur, tagghudingar och svampdjur har ett endoskelett där musklerna fäster utifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur många ben finns i mänskliga kroppen och hur stor del av kroppsvikten utgörs av ben?

A

Ca 200 ben som utgör 20% av kroppsvikten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är skelettets funktioner?

A

Stöd och stabilitet, skyddar inre organ, rörelse genom muskelfäste, bilda blodkroppar i benmärken och kalciumlager.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Är ben levande eller döda?

A

Levande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Hur är benen uppbyggda?
Benhinnor med blodkärl runt benen som förser benceller med näring och syre, benvävnad består av elastiska proteintrådar och hårda kalciumsalter. Benvävnaden är ofta kompakt i rören medan den är svampaktig i ändarna.
26
Vad är brosk?
En typ av stödjevävnad som minskar friktionen mellan ben. Brosk minskar med ålder vilket är anledningen till att vi krymper.
27
Vad är ledernas funktion?
Leder gör skelettet rörligt och de finns i skelettändarna.
28
Vad finns det för olika leder?
Kulled - kula i kulhåla. Vridled - rörelse kring två axlar. Gångjärnsled - rörelse kring en axel.
29
Hur är en led uppbyggd?
Ledbrosk som minskar friktion, ledkapsel som kapslar in, ledvätska smörjer in leden och minskar friktion, ledband finns runt om leden och förstärker den.
30
Hur stor del av kroppsvikten består av muskler?
Ca 50%
31
Vilka tre typer av muskler finns det?
Glatta muskler - inre organ, icke-viljestyrda. Hjärtmuskler - bygger upp hjärtat, icke-viljestyrda. Tvärstrimmiga muskler - fästa i skelett, viljestyrda.
32
Vad är musklerna uppbyggda av?
Muskelfiber - fibriller - filament - sarkomerer - proteintrådar myosin och aktin.
33
Hur fungerar en muskelkontraktion?
När muskeln ska kontraheras rör sig myosin längs aktin vilket kostar ATP. Detta gör att sarkomeren drar ihop sig vilket gör att filamentet blir kortare som drar med sig fibrill - fiber och till sist hela muskeln.
34
Vad händer om musklerna arbetar utan syre?
Det bildas mjölksyra.
35
Vilka typer av muskelfiber finns?
Röda - uthålliga pga mkt myoglobin (=protein som binder syre). Vita - snabba, får mjölksyra tidigt. Ljusröda - mittemellan.
36
Vad kan nervsystemet delas in i?
Perifera nervsystemet (PNS) och Centrala nervsystemet (CNS) som i sin tur kan delas in i Ryggmärg och Hjärna.
37
Vad skyddas hjärnan av?
Kraniet, hjärnhinnor (3st) och hjärnvätska (cerebrospinalvätska).
38
Vilka är hjärnans huvuddelar?
Hjärnstammen, mellanhjärnan (ingår ibland i hjärnstammen), storhjärnan och lillhjärnan.
39
Vad sköter hjärnstammen och vilka delar delas de in i?
Sköter icke-viljestyrda funktioner. Förlängda märgen sköter många viktiga funktioner t.ex andning. Hjärnbryggan sköter kommunikation mellan lilla och stora hjärnan. Mitthjärnan styr syn, hörsel, smärta, vakenhet och sömn. Retikulära formen filtrerar sinnesintryck.
40
Vad sköter mellanhjärnan och vilka delar delas den in i?
Sköter icke-viljestyrda funktioner. Thalamus- omkopplingscentral. Hypothalamus - sömn, törst, hunger, temp, sex. Hippocampus - lokalsinnet och minnet. Amygdala - starka minnen. Basala ganglier - skelettmuskler, ta in omvärlden.
41
Vad sköter storhjärnan och vilka delar delas den in i?
Hjärnbark med nervceller, grå substans =cellkroppar, vit substans = fett (myelin). Två hemisfärer (vänster/höger hjärnhalva). Hjärnbalk - kommunikation mellan hjärnhalvorna. Hjärnlober: nack-, hjäss-, tinning- och pannlob.
42
Vad sköter lillhjärnan?
Samordnar muskelrörelser och koordination. Balans, språk.
43
Kroppen har två kommunikationssystem. Vilka?
Nervsystemet som är snabbt, hormonsystemet som är långsamt.
44
Perifera nervsystemet består av två olika typer av nervceller. Vilka?
Sensoriska nerver som leder signaler till CNS och motoriska nerver som leder signaler från CNS.
45
Motoriska nervceller delas in i två grupper. Vilka?
Somatiska - viljestyrda. | Autonoma - icke-viljestyrda.
46
Autonoma nervceller delas in i tre grupper. Vilka?
Sympatiska - styr aktivitet. Parasympatiska - styr vila. Enteriska - styr tarmarna.
47
Hur är en nervcell uppbyggd?
Cellkropp med cellkärna. Har dendriter (korta utskott som tar emot signaler) och axoner (långa utskott som skickar signaler).
48
Hur är en axon uppbyggd?
Ett långt utskott som har noder som är mellanrum i myelinskidan, gliaceller som bildar fett och bygger upp den isolerande myelinskidan samt ändknopp med terminalblåsa i änden som innehåller signalämnen.
49
Vad är synaps och hur fungerar det?
Signalöverföring. Signalämnen från terminalblåsan utsöndras vid elektrisk retning och fastnar sedan på mottagarens receptor. Mottagaren kan vara muskel, körtel eller en annan nervcell.
50
Vilka perioder delas synapsen in i och vad innebär de?
Vilopotential - K+ i axon och Na+ utanför. Aktionspotential - depolarisering där Na+ går in i axon, repolarisering där K+ går ut ur axon samt hyperpolarisering där alla K+ lämnar. Refraktärperiod - Na+ lämnar axon och K+ går in igen, aktivt.
51
Vad innebär en nervsignal?
Elektrisk signal inne i nervcellen som beror på skillnad i laddningar/joner på in och utsidan av axonet vilket skapar en potentialskillnad.
52
Vad är sinnenas uppgift?
Att uppfatta omvärlden genom att ta upp impulser och skicka signaler till hjärnan.
53
Vilka olika receptorer finns?
Fotoreceptor - känslig för ljus. Termoreceptor - känsliga för värme och kyla, IR-strålning. Kemoreceptor - kemiska ämnen (smak och lukt). Mekanoreceptor - tryck - känsel och hörsel.
54
Vad innebär det elektriska sinnet?
Känner av andra organismers elektriska fält, t.ex fisk och näbbdjur.
55
Vad innebär det magnetiska sinnet?
Känner av jordens magnetiska fält och kan därför navigera utifrån det, t.ex fåglar.
56
Vad innebär ekosinnet?
Lokaliserar sig genom att sända ut signaler och tolka hur snabbt de kommer tillbaka, t.ex delfin och fladdermus.
57
Hur fungerar hudsinnet?
Tre olika receptorer: termoreceptor, mekanoreceptor och smärtreceptor. Receptorerna sitter olika tätt på huden då de behövs mer eller mindre (evolutionen).
58
Beskriv ljusets väg genom ögat.
In genom hornhinnan där ljuset bryts lite. Regnbågshinnan/iris reglerar storlek på pupill som reglerar ljusinsläpp. Linsen är fäst i upphängningstrådar som fäster i en ringmuskel. Linsen kan vara plattare eller rundare beroende på hur mkt ljuset ska brytas. Ljuset bryts på näthinnan, här finns synsinnescellerna stavar och tappar som skickar signaler till hjärnan via synnerv.
59
Vad ser stavar vs. tappar?
Stavar ser ljus och tappar ser färg.
60
Vad innebär gula fläcken, blinda fläcken, åderhinnan, senhinnan och glaskropp.
Gula fläcken - många tappar, blinda fläcken - saknar synsinnesceller, åderhinnan - blodkärl, senhinnan - håller ihop ögat samt glaskropp - själva ögat.
61
Vad beror balanssinnet på?
Båggångar och hinnsäckarna finns i innerörat. Dessa innehåller en geléartad vätska med kristaller. Kristallernas position registreras och hjärnan tolkar huvudets läge.
62
Vad beror lukt- och smaksinne på?
Kemiska sinnen, fem typer av smakreceptorer: sött, salt, surt, beskt och umami. Lukt och smak samverkar!
63
Vad beror hörselsinnet på?
Mekanoreceptorer som ska uppfatta ljud (ljudvågor - förtätningar och förtunningar i ett media). Människan hör 20-20 000Hz.
64
Vad gör örontrumpeten?
Den fungerar som en förbindelse mellan mellanörat och svalget, används till tryckutjämningar.
65
Beskriv ljudets väg genom örat.
Ljudvågorna fångas upp av öronmusslan och leds via hörselgången till trumhinnan som vibrerar i takt med ljudvågorna. De tre hörselbenen förstärker ljudet och stidbygeln skapar vågor i snäckan. I snäckan finns basilarmembran med hörselsinnesceller. Membranet rör sig med vågorna och h.s.c slår i täckmembranet och böjs vilket skickar signaler via hörselnerv till hjärnan.
66
Vad finns det för olika kemiska signaler?
Hormoner, eikosanoider (bildas i en cell, påverkar närliggande celler) samt feromoner (=doftsignal).
67
Vad är ett hormon?
Ett kemiskt signalämne som tillverkas i endokrina körtlar som utsöndrar sina produkter i blodet. Hormoner transporteras i blodet. Hormonet fastnar sedan på receptorer på/inne i cellen, ju fler receptorer för hormonet, desto större effekt ger det.
68
Vilka två typer av hormoner finns?
Aminosyrabaserade hormoner och steroidhormon.
69
Beskriv aminosyrabaserade hormoner.
Vattenlösliga, kan inte passera cellmembranet, utan fäster till receptor på ytan som skickar en sekundär budbärare inne i cellen till målet. Kan vara både aktiverande och hämmande. Effekten är snabb men kortvarig.
70
Beskriv steroidhormon.
Fettlösliga, transporteras på protein i blodet och kan passera cellmembranet. Aktiverande effekt. Effekten är långsammare men långvarig.
71
Vilka typer av återkoppling finns?
Negativ återkoppling - effekten av hormonet dämpar produktionen. Positiv återkoppling - effekten av hormonet stimulerar produktionen.
72
Vilka utsöndringsställen av hormoner finns?
Hypofysen - oxytocin = tillväxthormon. Sköldkörteln - tyroxin = påverkar cellandning (struma/giftstruma) Bukspottskörteln - insulin och glukagon - blodsockerhalten - diabetes. Binjurarna - adrenalin och noradrenalin - vakenhet/stress Äggstockar/testiklar - östrogen/progesteron och testosteron/aldosteron - primära och sekundära könskaraktärer.