Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Växten > Flashcards

Växten Flashcards

1
Q

Vad behöver växten?

A
  • Solljus till fotosyntesen
  • Vatten för transport, kylning och behållning av sin form
  • Mineraler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är växternas uppgift?

A
  • Samarbeta med bakterier
  • Cellandning
  • Förökning på könligt- eller könlöst vis.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är växtens tre olika huvudtyper av vävnader?

A
  • Hud (epidermis)
  • Grundvävnad
  • Ledningsvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är grundvävnad?

A

Den kan antingen vara mjuk med tunna cellväggar eller hård. Fungerar som stödjevävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är ledningsvävnad?

A

Består delvis av en ved-del, “xylem”, för transport av vatten & oorganiska ämnen. Består också delvis av en sil-del, “floem”, för transport av socker och organiska ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Totipotenta celler

A

Finns i växter. Dessa celler kan specialiseras till alla typer av celler i en växt, oberoende av uppgiften just nu.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad består cellväggen av?

A
  • Cellulosa “hemicellulosa”.
  • Stödjevävnad som innehåller vedämne, lignin, som håller ihop cellväggens cellulosa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Var tillverkas cellväggens delar?

A

Endoplasmatiska nätverket. Skickas ut ur cellen mha exocytos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är könlig förökning?

A

Befruktning i blomman så frön kan utvecklas. Den nya växten ur fröet kan ha andra kombinationer av alleler än föräldrarplantorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är könlös förökning?

A

Kan ske mha groddknoppar som lossnar, eller revor som breder ut sig kring moderplantan och sedan frigörs. Alla dotterplantor blir en klon med gemensamma genuppsättningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är ettåriga växter?

A

De blommar en gång inom ett årstid. De gror frön, växer till, blommar och bildar frön, sedan dör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är tvååriga växters livscykel?

A

1:a året samlar de kolhydrater i roten och blommar på den andra året.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är fleråriga växter?

A

Växter som lever många år innan de blommar och dör, eller växter som lever många år och blommar varje år. Det finns vissa växter som Örtartade perenne växter som i princip har obegränsad livslängd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är gömfröiga växter?

A

Fröna bildas alltid inom en frukt. Viktigt att fortplantningens utveckling sker först i pistillen, ett organ i en blomma där frön kan bildas. Uppvuxna gröna plantor har diploid (dubbel) kromosomuppsättning. I blommans ståndare (organ i blomman där fröna bildas), sker meios så att pollenkort bildas. Likaså sker meios inuti fruktämnet, i pistillen, så att det bildas förstadier till en äggcell. Kan också ske dubbel befruktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är pollinering?

A

Pollenkornen mha djur eller vinden förs över till pistillens märke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är det viktigaste proteinet i fotosyntesen?

A

Rubisko

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är det viktigaste färgämnet i fotosyntesen?

A

Klorofyll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är de tre viktigaste delarna av en kloroplast?

A
  • Dubbla yttre membranet
  • Stroma: utrymmet mellan tylakloiderna inne i kloroplasten.
  • Tylakoider: membranblåsor inne i en kloroplast
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var sker koldioxidfixeringen?

A

I stroma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Var sker de fotokemiska reaktionerna?

A

I tylakoider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad händer i kloroplasten vid fotosyntesen?

A

Från kloroplasten förs sockermolekyler ut i bladcellernas cytoplasma och till övriga delar av växten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken grupp organeller tillhör kloroplasterna?

A

Plastider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka plastider finns det?

A

Amyloplaster: vita plastider som lagrar stärkelse i underjordiska organ

Kromoplaster: finns oftast i blommors kronblad, men röda & gula färgämnen som ej deltar i fotosyntesen

Proplaster: finns oftast i groende frön, där är plastiderna i form av förstadier till andra plastider. (Förstastadier till andra plastider)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur fungerar transporten i xylemet?

A
  1. Transpiration: vatten avdunstar från växtens bladytor genom små öppningar (stomata). När vatten avdunstar, skapas en dragkraft (eller sugkraft) som drar vatten uppåt från xylemet i rötterna, genom stjälken och till bladen. Detta skapar en kontinuerlig vattenkolumn i xylemet, från rötterna till bladen. Viktig för att kylas ner och för att vattnet rör sig uppåt och tar med sig mineralnäringsämnen för de nya skottens tillväxt.
  2. Kohesions- och adhesionskrafter:
    Kohesion refererar till vattenmolekylernas förmåga att hålla ihop på grund av vätebindningar eftersom vattnet är en dipol.
    Adhesion refererar till vattenmolekylernas förmåga att binda till väggarna i xylemkärlen. Tillsammans hjälper dessa krafter att upprätthålla en obruten vattenkolumn i xylemet. Tack vare vattenmolekylerna attraktion till varandra så bildas det vatten pelare i xylet, en lång kedja av sammanhändande vattenmolekyler.
  3. Rottryck: Rottryck är ett annat fenomen som bidrar till vattentransport i xylemet. Detta uppstår när joner pumpas aktivt in i rötternas xylemceller från jordlösningen, vilket orsakar en osmotisk gradient. Vatten följer jonerna in i xylemet genom osmos, vilket skapar ett tryck som kan trycka vatten uppåt, särskilt under natten när transpirationen är låg. Rötterna använder sina rothår och tar in lösta ämnen med aktivtransport.

All ämnen som transporteras från markvattnet till xylemet måste passera genom minst ett lager levande celler vilket sker genom aktiv transport. För att få ATP till intransporter av joner, måste rotcellerna andas. Därför kan man vattna en krukväxt till döds då de inte kan få tillräckligt med syre för cellandning som leder till att växten får brist på mineralnäringsämne.

För att få in positiva joner i rotcellenr sker följande: Rötterna pumpar ut protoner mha ATP samtidigt som kanalerna för positivt laddade metalljoner öppnas, vilket skapar underskott av positiva joner inne i cellerna – och då kan metalljonerna vandra in.

Den aktiva transporten gör att halten lösta ämnen blir högre inne i rotcellerna och xylemet än i markväskan utanför, och då tar rötterna också in vatten genom osmos.

  1. Kapillärkraft
    Kapillärkraften är resultatet av kombinationen av adhesion och kohesion som gör att vatten kan stiga i smala rör, såsom xylemkärl. Dock är denna kraft i sig inte tillräcklig för att förklara den höga transporthastigheten och de långa avstånden i stora träd, men den bidrar till den totala transporten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Klorofyllens egenskaper

A

Absorberar blått och rött ljus som ger mest effektiv fotosyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur reagerar växter på ljus respektive mörkerperiodens längd?

A

Långdagsväxter blommar när dagsljuset varar ett visst antal timmar medan kortdagsväxter behöver längre mörkerperioder. Växterna har en inbyggd klocksystem/biologisk klocka för att veta hur långa dagarna/årstiderna kommer vara pch på det sättet veta vad den bör göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur reagerar växter på tyngdkraften (gravitropism)?

A

Det är stärkelsekorn som reagerar på tyngdkraften och omfördelas i cellerna. Omfördelning gör att rötters celler förlängs på rotens ovansidan, medan skottets celler förlängs på undersidan. Effekten fördelas från stärkelsekorn till de olika cellerna genom auxinmolekyler omförmedlar till cellerna nedtill. Auxin stimulerar skottclellernas tillväxt och hämmar rotens tillväxt.

28
Q

Vad är växthormoner?

A

Sigmnalämnen som bildas på ett ställe i växten och har effekter på andra ställen, och där skillnaden mellan olika växthormoner är allra viktigast.

29
Q

Auxiners uppgift i växten

A
  • stärker växten
  • Stimulerar sträckningstillväxt, särskilt i stammen
  • Stimulerar rötters tillväxt i låg konc. men hämmar i högre konc.
  • Hämnar sidoknoppars utvckl. I skottet
  • Hämnar bladfällningsprocessen så att bladen sitter kvar
  • Stimulerar rotbildning
30
Q

Gibberelliners uppgift i växten

A
  • väcker växten
  • Aktiverar växten på olika sätt så att den lämnar ett inaktivt stadium
  • Förhindrar åldrande
  • T.ex. När frön gror bidrar gibberelliner till att bildas enzymer som bryter ner reservnäringen i fröet, så att den groende plantan får resurser för sin uppväxt.
31
Q

Vad är etens uppgift i växten?

A
  • inducerar vila
  • Tillväxtreglerande ämne som är gasformig och kan därmed sprida till andra organ i samma planta och till andra plantor.
  • Effekten är främst stimulering av mognad åldrande.
32
Q

Vad används sockerrör för?

A

Används som energikälla och byggmaterial av växtens alla levande celler och vävnader. Sockertransporten går från växtens gröna delar till det rörledningssystem som kallas för floemet/sildelen.

33
Q

Var finns floemet i träd?

A

Innanför barken, utanför veden.

34
Q

Vad transporteras i floemet?

A

Rörsocker och andra organiska ämnen som aminosyror.

35
Q

Förklara transporten i floemet

A

Aktivtransport och sköts med energi från ATP i anslutande celler, “följeceller”. Sker med tryckströmsteorin.
Transporten i floemet kan gå åt olika håll. För fleråriga växter så för kolhydrater uppåt från jordstammen under våren, under högsommaren transporteras sockret från fotosyntesen i bladen främst till nya skott, men även till nya rötter. På eftersommaren för slutligen kolhydrater nedåt, så att det återigen byggs upp ett förråd av stärkelse i jordstammen.

36
Q

Vad är tryckströms teorin?

A

I bladet transporteras socker in i silcellerna mha följdceller. När silceller har mycket socker tas vatten in genom osmos, och trycker ökar som pressar vätska med socker framåt i floemet. I de växtorgan där socker behövs transporteras sockret ut ur silcellerna med aktiv transport, och då strömmar vatten ut ur silcellerna genom osmos, trycket minskar och mer sockerlösning från bladen kan röra sig dit.

37
Q

Beskriv bladets uppbyggnad.

A

Består av hud, grundvävnad och ledningsvävnad. Två slutceller omger en klyvöppningar som är öppen i ljus och stängd i mörker. Klyvöppningens funktion är att reglera gasutbyte mellan bladets inre och omvärlden. När klyvöppningarna är öppna så släpps koldioxid in, medan vattenångan släppts ut vilket kan vara farligt om för mycket släpps ut.

38
Q

Vad påverkas fotosyntesens hastighet av?

A
  • Ljusstyrkan
  • Temperaturen
  • Halten koldioxid i omgivningen
  • Vattentillgång
39
Q

Vad är ljuskompensationspunkten?

A

När cellandningen och fotosyntesen vid svagt ljus väger upp varandra så att nettoutbytet av koldioxid blir noll.

40
Q

Vad händer vid högre ljusstyrka vid fotosyntesen?

A

Fotosyntesen sker tills att ljusstyrkan når över en punkt eftersom vid för hög ljusstyrka kan växtens kloroplast skadas vilket leder till minskning av fotosyntesen.

41
Q

Vad är skuggväxters egenskaper?

A

Lägre ljuskompensationspunkt, kan effektivare använda ljuset och kräver inte lika mycket ljus för att överleva.

42
Q

Vad är solväxternas egenskaper?

A

Har högre ljuskompensationspunkt vilket gör den bättre anpassad i miljöer som är varmare och har mer solljus.

43
Q

På vilket sätt påverkar temperaturen fotosyntesen?

A

Enzymerna börjar denatureras vid 45 grader. Nettofotosyntes är oftast bättre vid lägre temperaturer då cellandningen också ökar med temperaturen.

44
Q

Vad är rubisko?

A

Binder till koldioxid och till syre.

45
Q

Vad är koldioxidkompensationspunkten?

A

Detta finns eftersom rubisko kan binda till syre istället vid låg koldioxidhalt.

46
Q

På vilket sätt kan högre halt koldioxid i luften gynna växterna?

A

Växterna klarar sig bättre vid mindre mängd vatten än vid mindre halt koldioxid i luften. När det finns hög halt koldioxid i luften så behöver inte klyvöppningarna öppnas lika mycket vilket minskar vattenförlusten.

47
Q

Förklara C4 växter

A

Byggt på Calvincykeln vilket gör dess fotosyntes effektiv. I dess blad finns två olika typer av celler, yttre och inre som samarbetar när växten tar upp koldioxid. I den yttre cellernas tas koldioxid upp av en förening med 3 kolatomer så att det bildas en molekyl med 4 kolatomer innan den senare skickas in till Calvincykeln. På så sätt är koldioxiden mer koncentrerade innan den når rubisko som då förhindrar den att binda med syre på så sätt behöver inte heller klyvöppningarna vara lika öppna som vid C3 växterna, vilket minskar vattenförlusterna.

48
Q

Förklara CAM

A

En variant av fotosyntes. Den fungerar så att växten tar in koldioxid under natten och binder den till syror med 4 kolatomer eftersom det är svagare under natten så att när klyvöppningarna är öppna så förlorar inte växten lika mycket vatten när den tar in koldioxid. Sen lagrar den koldioxid som den tagit in och använder den på dagen för att bilda kolhydrater.

49
Q

Vad för reaktion sker under fotosyntesen?

A

Redoxreaktion där ett ämne reduceras, tar upp elektroner, medan ett annat ämne oxideras, blir av med elektroner. I detta fall har vi att kol (C) reduceras från +IV till 0, och syret i vatten som oxideras till syrgas, och då ändras oxidationstalet från -II till 0.

50
Q

Vad gör NDAP+?

A

Hjälper till att överföra den reducerande förmågan från vattnet till kolet.

51
Q

Vilka två händelseförlopp har fotosyntesen?

A
  • Fotokemisk reaktionsserie: syrgas och energiförmedlande ämnen bildas, bla vätebäraren NADPH
  • Koldioxidfixerande reaktionsserie: omvandlar koldioxid till olika sockerarter.
52
Q

Förklara den fotokemiska reaktionsserien.

A

Reaktionen börjar i fotosystem II (FSII) där ljusstrålningen(paketen) flyttar bort elektronerna från reaktionscentrumet som leder till att reaktionscentret tar upp nya elektroner från vattnet (H20). På så sätt delas vattnet upp till syrgas(elektroner) och vätejoner(protoner). I det här vattenspjälkande system spelar metallen mangan också en stor roll. De frigjorda elektronerna för in vätejoner(protoner) in i tylakoidblåsan. För att få tillräckligt med energi till skapande av vätebärare NADPH så kärvs det ytterligare ljusenergi, som frigörs is FSI. NADPH är viktigt då den reducerar koldioxid till socker. I och med att de frigjorda elektronerna får vätejoner att storma in i tylakloiden så skapas det ett överskott av vätejoner vilket i sin tur skapar en koncentrationsskillnad som är en form av lägesenergi som används till att bilda ATP.

53
Q

Förklara den koldioxidfixerande reaktionsserien.

A

Där tas koldioxid in genom att enzymet rubisko katalyserar reaktionen mellan koldioxid och en sockermolekyl med fem kolatomer och bildar två molekyler med tre kolatomer. Sedan mha väte på vätebäraren och energi från ATP ombildas molekylerna till socker med tre kolatomer. En del av sockret för ut ur kloroplasten eller lagras där som stärkelse, medan resten ombildas till den ursprungliga sockermolekylen med fem kolatomer så att cellen kan ta in mer koldioxid.

54
Q

Vilka färgämnen är viktiga i en kloroplast?

A

Karotener, klorofyll a och b, xantofyller

55
Q

Vad sker i respektive reaktionsserie i fotosyntesen? Var i kloroplasten sker de?

A

Fotokemiska: Ljusenergi används för att dela upp vatten i syrgas, elektroner och vätejoner. Elektronerna och vätejonerna tas upp av vätebäraren NADP. Eftersom vätejoner pumpas in i “blåsor” i kloroplasterna kan dessutom ATP bildas. Den fotokemiska reaktionsserien sker i tylakoidmembranet.

Koldioxidfixeringen: Väte bundet på NADP samt ATP används för att omvandla koldioxid till sockerarter, i kloroplastens stroma. Metod: Calvincykeln. 5-kolsocker tar upp koldioxid, blir till två molekyler C3, som reduceras till sockermolekyler med tre kolatomer med hjälp av NADPH och ATP. 1/6 av alla bildade sockermolekyler tas ur Calvincykeln, 5/6 används för att återbilda 5-kol-sockret.

56
Q

Förklara varför växter är gröna

A

Växterna är gröna eftersom klorofyll absorberar blått och rött ljus men reflekterar eller släpper igenom grönt ljus.

57
Q

Vad kännetecknar respektive
påbyggnad på Calvincykeln

A

C4: Växterna har två typer av celler
med kloroplaster. Först byggs koldioxid in
i en C4-förening, som fraktas till de inre
cellerna och lämnar ifrån sig koldioxid.
Alltså koncentreras koldioxiden innan den
når Calvincykeln. C4-växter fungerar bra i
starkt ljus, då de kan utnyttja luftens
koldioxid mer effektivt. Klyvöppningarna
behöver inte vara lika vidöppna som på
C3-växter (som har ”vanlig” fotosyntes),
vilket innebär viss vattenbesparing, som
är viktig i varma klimat.

CAM: Koldioxid tas in på natten och byggs
in i speciella molekyler så att det bildas
organiska syror. På dagen är klyvöppningarna stängda, medan koldioxid frigörs
från syra-molekylerna och i stället förs in i
Calvincykeln.

58
Q

Varför går det i princip att få växter
att leva, bara bladen befinner sig i
luften och det finns ljus, vatten och
mineralnäringsämnen?

A

Eftersom de är autotrofer och bildar
materialet till sin uppbyggnad själva.

59
Q

På längre sikt är inte växterna helt
oberoende av andra organismer. Ge
två exempel.

A

De behöver ju koldioxid från
heterotrofa organismers andning, och
många växter behöver djur för
pollinering. Ytterligare exempel: Växter
måste försvara sig mot ätande djur och
mot svampparasiter, och de samarbetar
ofta med andra svampar.

60
Q

Var i växten transporteras vatten
uppåt?

A

i xylemet

61
Q

Vart tar vattnet vägen sedan det nått
växternas blad?

A

Det avdunstar – går alltså ut i luften
som vattenånga

62
Q

Hur kommer vatten och
mineralnäringsämnen in i den
vattentransporterande delen av
växten?

A

Mineralnäringsämnen tas in med aktiv
transport (vätejoner pumpas först ut, så
att det ges möjlighet för andra positiva
joner att komma in). Vatten tas in främst
med hjälp av osmos, eftersom mineralnäringsämnen pumpas in.

63
Q

I vilken vävnad i växten transporteras
socker och andra organiska ämnen?

A

I floemet, sildelen.

64
Q

I vilken riktning transporteras socker
under olika årstider – vår, högsommar
respektive eftersommar/höst?

A

Om vi håller oss till fleråriga växter som
vissnar ner på hösten:
Vår: Från jordstammar/knölar till skottet.
Högsommar: Från bladen till växande
skott (blommor, frön) samt till nya rötter.
Sensommar/höst: Från bladen till
jordstammar/knölar.

65
Q

Vad händer när en växt ”reser på sig”
efter att ha fallit omkull, och hur kan
det fungera?

A

Skottet böjer sig uppåt (negativ
gravitropism), rötterna nedåt (positiv
gravitropism). Omfördelning av
stärkelsekorn gör att auxin förflyttas
nedåt i cellerna, så att cellsträckning
stimuleras i skottet men hämmas i roten

Biologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions