Cirkulation och blodet Flashcards

1
Q

vad är blodcirkulationens uppgift?

A
  • Transporterar syre från lungorna till cellerna.
  • Transporterar koldioxid från cellerna till lungorna.
  • Transporterar näringsämnen och hormoner.
  • Bidrar med värme
  • Skyddar mot infektion med cirkulerande antikroppar och stoppa blödningar genom sin förmåga att levra sig (koagulera)
  • Bidrar till homeostas (jämvikt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vart bildas blodkropparna (blodceller)?

A

I den röda benmärgen ur stamceller, som finns i bröstben och höfter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är blodets egenskaper?

A
  • 7-8% av kroppsvikten
  • Transport of O2, Co2, energikällor och byggstenar för kroppens celler samt avfallsprodukter (urea)
  • Bidrar till värme/transporterar hormoner
  • Typ av bindväv. Innehåller mer än 50% av grundsubstansen plastma.
  • Om blodet får stå och behandlas så att det inte koagulerar kommer blodkropparna att sjunka och separeras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är plasma?

A
  • Blodets grundsubstans. 82% är vatten. Finns olika blodproteiner; albuminer och globuliner
  • Transport av organiska/oorganiska substanser
  • 7% proteiner - de flesta bildas i levern.
  • Finns antikroppar. Om man har blodgrupp A har man antikroppar mot B.
  • Plasma ges till patienter med brännskador eller som behöver specifika antikroppar, men även till läkemedelsindustrin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är erytrocyter - röda blodkropparnas uppgift?

A
  • Transporterar syre från lungorna och sen koldioxid från cellerna till lungorna.
  • Mogna från benmärgen saknar mitokondrier och cellkärna
  • Anaerob metabolism
  • Kort livstid (120 dgr)
  • Mycket elastiskt membran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vita blodkroppar

A
  • Bygger upp/utgör immunförsvaret och deras viktigaste uppgift är att skydda oss mot infektioner.
    -Dirigeras dit inkräktande mikrober har tagit sig in i kroppen.
    Lager i benmärgen som frisätts vid infektion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hemoglobin

A

Hemoglobin är ett protein som innehåller järn. Hemoglobinet bildas i de röda blodkropparna och ger blodet dess röda färg. För att bilda hemoglobin behöver kroppen bland annat järn och vitaminerna B12 och folsyra. Hemoglobin behövs för att blodet ska kunna föra syre från lungorna till kroppens alla organ och vävnader.

I slutet av livslängden blir de stela och går lätt sönder när de passerar mjältens kapillärer, där de brys ned.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med insekternas öppna system?

A

Det betyder att blodet flödar fritt i kärl och utanför, cellerna badar i vävnadsvätska (plasman). Syre transporteras inte med blodet. Istället för hemoglobin har de hemocyanin som är blått. De har extra hjärtan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har maskar för blodcirkulation?

A

De har ett slutet cirkulationssystem med blodkärl. Syret diffunderar in i blodet via huden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför är venblodet mörkare än artärblodet?

A

Venblodet är mörkare eftersom ca 25% av dess syre avges. Artärblodet är mättad med syre, och därför är det ljusrött.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka leukocyter finns det?

A
  • Granulocyter (gryniga)
  • Monocyter
  • Lymfocyter (mognar i den lymfatiska vävnaden. Specifika immunförsvaret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka granulocyter finns det?

A
  • Neutrofiler (äter bakterier)
  • Eusinofila (allergiska reaktioner, parasiter)
  • Basofila (frigör histamin vid inflammationer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka monocyter finns det?

A

Makrofager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka lymfocyter finns det?

A
  • T-lymfocyter; mördarceller, minnesceller, hjälpar-celler
    B-lymfocyter; bildar antigener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är trombocyter?

A

Blodplättar. Cellfragment som täpper till skadade blodkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är tromocyternas egenskaper?

A
  • Kort livstid, några dagar
  • Inga egentliga celler utan delar av en jättecell “megakaryocyt”
  • Bildar ämnen som får blodet att koagulera.
  • Koaguleringskedja. K-vitamin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Myoglobin

A

Ett protein i muskler som lagrar syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förmak

A

Hjärtats två rum för inkommande blodflöde. Höger förmak från kroppen, vänster förmak från lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kammare

A

Hjärtats två rum för utgående blod. Från höger till lungorna, från vänster ut i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lungartären

A

Artären från häger kammare till lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Aorta (stora kropspulsådern)

A

Det stora kärl som lämnar hjärtat från vänster kammare.

22
Q

Kranskärlens uppgift

A

Försörjer näringsämnen och syre för att hjärtmuskeln ska kunna kontrahera.

23
Q

Varför är det omöjligt att trötta ut hjärtmuskeln?

A

Eftersom den innehåller stora mängder myoglobin och en stor mängd mitokondrier.

24
Q

Vem sköter flödet i lungkretsloppet?

A

Hjärtats högra halva

25
Q

Vem sköter flödet i kroppskretsloppet?

A

Hjärtats vänstra halva.

26
Q

Hur börjar ett hjärtslag?

A

Genom att båda förmaken kontraherar samtidigt. Efter en kort fördröjning kontraherarar sedan de två kamrarna.

27
Q

Beskriv blodets väg genom hjärtat.

A

Först fylls förmaken. Det högra förmaket tar emot blod från övre och nedre hålvenen och vänstra förmaket tar emot blod från de två lungvenerna. När förmaken kontraherar, pumpas blodet ner i kamrarna. Därefter kontraherar kamrarna. Höger kammare pumpar blod till lungorna via lungartären och vänster kammare pumpar blod ut i kroppen genom aorta, den stora kroppspulsådern.

28
Q

Klaff

A

Hindrar blodet att rinna baklänges genom att de stängs när blodtrycket kommer från “fel” håll. Hindrar att blodet rinner baklänges i hjärtat.

29
Q

Segelklaffar

A

Klaff mellan förmak och kammare. Öppnas bara när blodet är på väg mot kamrarna.

30
Q

Fickklaff

A

Klaff mellan kammare och aorta respektive lungartär. Automatiskt stängs om blodet skulle rinna åt fel håll.

31
Q

Hjärtcykel

A

Förlopp när hjärtat fylls med blod och blodet sedan pumpas ut till lungor och kropp. Delas in i olika faser; två kontraktions- och två vilofaser. När kamrarna kontraherar och blod pressas ut o de två blodomloppen vilar förmaken, samtidigt som de fylls med blod. När förmaken sedan kontraherar vilar kamrarna medan blodet flödar in. När blodflödet måste åka, som vid fysisk aktivitet, är det nerver som höjer hjärtats kontraktionsfrekvens

32
Q

Hur startar kontraktionsförloppet? (SA- och AV-noden)

A

Startas av impulsgivaren pacemaker, kallad SA-noden (sinoatrialnoden). Det är hjärtats signalgivare i höger förmaks vägg; får förmaken att kontrahera. Har inbyggd rytm på 70 slag/min, vilopuls. AV-noden tar emot signalen från SA-noden och för den vidare till hjärtspetsen; startar kamrarnas kontraktion.

33
Q

Förklara kontraktionsförloppet.

A

Hjärtats kontraktions startas i högra förmaksväggens, i SA-noden, och sprids snabbt genom hjärtmusklerna i båda förmaken. Signalen fångas därefter upp av AV-noden som för den ner till hjärtspetsen där kamrarnas kontraktion startar. Det är en kort fördröjning mellan förmakskontraktion och kammarkontraktion.

34
Q

Vad händer när människan utsätts för fysiskt arbete?

A

Cellernas metabolism ökar och mer koldioxid bildas, vilket sänker pH-värdet i blodet som receptorer i halsregionen känner av. Receptorerna skickar meddelande om detta till hjärnan som i sin tur skickar signaler till hjärtat med order om att öka slagfrekvensen.

35
Q

Vilka är blodkärlen?

A
  • Artärer (leder blod från hjärtat)
  • Vener (leder blod till hjärtat)
  • Tunna kapillärer (nätverk mellan artärer och vener)
36
Q

Artärer uppgift

A

Blodkärl som transporterar blod från hjärtat. Tjock och elastiska väggar för att motstå ett högt blodtryck från hjärtat. Har tjocka väggar med glatt muskulatur som hjälper blodet vidare när de kontraherar.

37
Q

Kapillärernas uppgift

A

De tunna blodkärl som förser cellerna med näringsämnen och syre, och som tar upp koldioxid och det mesta av cellernas avfallsämnen. Lågt tryck för att underhålla utbyte mellan blod och celler i de vävnader som omger kapillärerna. Om man ex ätit, förs mer blod till blodkärlen runt mag-tarmkanalen så att näringsämnen kan tas upp. Om man istället joggar stängs tarmkapillärena så att mer blod förs till musklerna.

38
Q

Venernas uppgift

A

Kärl som transporterar blod mot hjärtat. Skelettmuskler och andningsmuskler pressar blodet mot hjärtat. Mycket lågt tryck, blodet påverkar ej av hjärtats slag och behöver hjälp för att få tillbaka blodet. Hjälpen består av tre delar: venklaffar som förhindrar att blodet inte rinner baklänges, skelettmuskler som pressar på från utsidan och slutligen det tryck som bröstkorgen ger upphov till varje gång man andas.

39
Q

Venklaffar

A

Klaffar i venerna som förhindrar att blodet rinner baklänges.

40
Q

Hur avgör man vilken blodkärl som är skadad?

A

Om blodet rinner stilla och jämt så är den en ven som är skadad. Om blodet pulserar är det artären som är skadad. Kan kräva tryckförband.

41
Q

Vad beror blodets tryck mot blodkärlens väggar på?

A
  1. Hjärtats slagkraft
  2. Blodvolym
  3. Motstånd mot blodströmmen
  4. Din fysiska aktivitet
  5. Hur mycket vätska man har druckit
42
Q

Hur regleras blodtrycket?

A

Mha det autonoma nervsystemet (som vi inte kan kontrollera med viljan).

Om trycket måste snabbt höjas skickas nervsignaler till hjärtat så att det börjar arbeta hårdare. Samtidigt får den glatta muskulaturen i blodkärlens väggar signaler att dra ihop sig. Deras minskade diameter ger då en höjning av blodtrycket.

Vid för högt tryck skickar hjärnan motsatta signaler, hjärtat lugnar sig ner och blodkärlen vidgas.

På halsen finns tryckreceptioner som kan återställa blodtrycket till ett normalvärde genom att skicka signaler till hjärnan som i sig skickar signaler för att motverka störningen.

Den långsiktiga regleringen av trycket sturs av hormoner som talar om för njurarna om de ska avge mer eller mindre urin.

43
Q

Albuminers uppgift

A

Viktig för blodets osmotiska egenskaper genom att hålla kvar vätskan i blodkärlen.

44
Q

Gluboliner egenskaper

A
  • Antikroppar
  • Fett transport
45
Q

Fibrinogen

A

Inblandad i blodets levring, finns i blodplasman.

46
Q

Vad händer när man tappar mycket blod?

A
  • Hjärtat pumpar snabbare för att upprätthålla trycket, samtidigt som ytliga blodkärl stryps (stängs av)
  • Njurarna tar tillbaka mer vatten så att vätskeförlusten minimeras
  • Lungorna jobbar mer aktivt för att bli av med koldioxid
  • Hjärnan kan påverkas och hamna i koma
47
Q

Stamcell

A

En ospecialiserad (omogen) cell som kan utvecklas till olika typer av celler. Om man ex har en infektion och behöver fler vita blodkroppar, så kommer då fler mogna till dessa.

48
Q

Koagluering (levring) process

A

När en skada uppkommer i kärlväggen, skickar skadade celler ut alarmsignaler som lockar blodplättar. Dessa täpper kortvarigt hålet samtidigt som det sänder proteinet protrombin som överförs till den aktiva formen, trombin, som i sin tur aktiverar proteinet fibrinogen till dess olösliga form fibrin.

49
Q

Lymfkärlssystemet

A

Uppsamlingsnamn för vävnadsvätska och transportsystem för immunförsvarets celler.

50
Q

Lymfkärlssystemets process

A

Från vävnadsvätskan tar cellerna upp och lämnar ifrån sig vad de behöver genom diffusion och aktiv transport. Resten (plasma och avfall) från cellerna tar kapillärena från venösa sidan tillbaka genom osmos. Delen av vävnadsvätskan som blir kvar, samlas upp i lymfkärl och återförs till blodet i övre hålvenen vid hjärtats högra förmak.