Matspjälkningen kap. 16 Flashcards

1
Q

Vilka enzymer medverkar i matspjälkningen?

A
  • Amylas
  • Lipas
  • Pepsin
  • Laktas, sackaras, maltas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör amylas?

A
  • Bryter ned kolhydrater (glukogen och stärkrelse) till mindre sockermolekyler, maltos och glukos.
  • Produceras i bukspottskörtlen och salivkörtlarna. Aktiv i munnen (salivet) och tunntarmen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör lipas?

A

bryter ned fetter (lipider) till fria fettsyror och monoglycerider. Det produceras huvudsakligen i bukspottkörteln och är aktivt i tunntarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör pepsin?

A

Bryter ned proteiner till kortare peptider i magsäcken. Det produceras i sin inaktiva form, pepsinogen, av huvudceller i magslemhinnan och aktiveras av det sura pH:et i magsaften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör sackars, maltas och laktas?

A

Bryter ned disackarider (laktos, sackaros och maltos) till sina monosackarider (glukos, galaktos och fruktos) för absorption i tunntarmen. De produceras av celler på tarmslemhinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vart är diafragman?

A

Fäst i lungsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör bägarceller och var finns dem?

A

Utsöndrar slem för att skydda och smörja slemhinnorna och för att underlätta passage av mat och andra ämnen genom matsmältningskanalen.

Finns i magsäcken (skyddar magsäcken från sura miljön), tunntarmen och luftvägarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör parietala celler?

A

Finns i magsäckens slemhinna. Producerar saltsyra som bidrar till sur miljö. Då kan pepsinogen aktiveras till pepsin. Bidrar även till att döda bakterier som kommit in genom maten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad gör huvudcellen?

A
  • Finns i magsäcken
  • Producera och utsöndra pepsinogen, vilket blir till pepsin när det kommer i kontakt med en sur miljö. Bryter ned proteiner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka tre viktiga celler finns i matspjälkningen?

A
  1. Bägarcell
  2. Patriel cell
  3. Huvudcell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken är den första delen av tunntarmen?

A

Tolvfingertarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Var finns gallsalter och vad är dess funktion?

A
  • Finns i levern och lagras i gallblåsan
  • Ger fett till mindre droppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Var finns bikarbonat och vad är dess funktion?

A
  • Finns i levern (galla och bukspottskörteln.
  • Neutralisera magsyra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Var finns trypsinogen och vad är dess funktion?

A
  • Finns i bukspottskörteln (pankreas)
  • Konverteras till trypsin i tolvfingertarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör gallan?

A

Underlättas för lipas att spjälka fett till fettsyror och glycerol som tas upp av epitelceller i tunntarmen. Gallblåsen finns i leverns undersida och lagrar gallvätska, som utsöndras till tolvfingertarmen vid behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är epitelceller?

A

typ av celler som utgör epitelvävnaden, som är en av de fyra huvudtyperna av vävnad i kroppen (de andra tre är bindväv, muskelvävnad och nervvävnad).

Dess funktioner är
- Täckande
- Skyddande
- Absorberar näringsämnen
- Transportera gaser och näringsämnen mellan blodet och omgivande vävnader
- Uppfattar sensorisk information

17
Q

Ge exempel på vattenlösliga vitaminer, dess funktion och källa

A
  • C, frukt/grönt, antioxidant, viktig för Fe-upptag, dåliga tänder/immunförsvar
  • B1, Fisk/lever/ägg, co-enzym i cellandning, dålig koord. sn rubbning, nervskador
  • B2, nästan all mat, NAD/FAD cellandningen, torr hud, ljuskänsklighet
18
Q

Ge exempel på fettlösliga vitaminer, dess källa, funktion och bristsymptom

A
  • A vitamin (retinol), karotener/kött/fisk, synreceptorer, huden, nattblindhet, tårr hud/hår
  • D vitamin, bildas i huden av UV/mjölkprodukter, höjer kalciumnivån, svagt skelett
  • E vitamin (grovt mjöl/nötter, skyddar cellmembran, muskelsvaghet, infertilitet

-K vitamin, bakerier i tjocktarmen, grönsaker/kött, goagulering, andningskedjan, sämre koaguleringsförmåga

19
Q

Vilka delar ingår i matspjälkningskanalen?

A
  • Munnen
  • Svalget
  • Matstrupen
  • Magsäcken
  • Levern
  • Tunntarmen
  • Tolvfingertarmen
  • Bukspottskörteln
  • Tjocktarmen
  • Ändtarmen
20
Q

Vad händer i munnen vid matspjälkningen?

A

I munnen sönderdelas och mals maten av tänderna samtidigt som det blandas med saliv. Det innehåller:

  • Mucin: slemämne som gör maten enklare att svälja
  • Amylas: hydrolyserar stärkelse till enklare polysackarider
  • Lysozymer: bakteriedödande
  • Antikroppar: protein som binder specifikt till smittämnen
  • Vätekarbonatjoner: stabiliserar pH-värdet vid 7, så inte tandemaljen fräts sönder.
21
Q

Vad händer i svalgen och matstrupen vid matspjälkningen?

A

Den översta delen av matstrupen är omgiven av skelettmuskler som kontrolleras av viljan. Övriga delar omges av glatt muskulatur och kan därför inte kontrolleras av viljan.

Tuggan som du svalt kramas av glatt muskulatur nedåt mot magsäcken med rytmiska (peristaltiska) rörelser. Om du inte tuggar maten ordentligt kan tuggan bli för stor och då kan man känna hur de glatta musklerna arbetar hårt, krampar, för att pressa maten vidare.

22
Q

Vad är stängningsreflex?

A

När du sväljer stängs öppningen till luftstrupen automatiskt. Dock kan maten hamna i fel strupe ändå.

23
Q

Vad händer i magsäcken vid matspjälkningen?

A
  • i magsäckens väggar finns körtlar som utsöndrar en magvätska som blandas med maten i knådande rörelser.
  • Surt pH-värde (2) i magvätskan, innehåller pepsin, saltsyra och buffrande slem. Behövs för att döda bakterier, denaturera protein, för att pepsin ska fungera, tillgängliggöra näringsämnen för fortsatt spjälkning.
  • Den övre och undre magmunnen hålls stängd när vi inte sväljer och när maten inte slussas vidare till tolvfingertarmen för att så lite magvätska som möjligt ska komma ut i matstrupen respektive tunntarmen.
  • Magvätskan måste hållas inom magsäcken, skyddar sig själv genom att pepsinogen utsöndras i inaktiv form längst ner i körtlarna i magsäckens vägg. På vägen mot körtelöppningen möter det inaktiva pepsinogenet saltsyran och blir aktivt pepsin som är lättflytande och duschas in i magsäckens inre. Nära körtelns mynning utsöndrar halsceller samtidigt ett trögrörligt och buffrande slem som skyddar magsäckens väggar.
24
Q

Vad händer i tolvfingertarmen vid matspjälkningen?

A

Utgår från nedre magmunnen och är de övre två decimetrarna av tunntarmen. Här töms bukspottskörteln och leverns gallblåsa sitt innehåll. Även celler i tolvfingertarmens vägg är aktiva och utsöndrar sekret med enzymer och buffrande ämnen. Första delen av tunntarmen.

25
Q

Vad är leverns egenskaper?

A
  • Reningscentral och lagring av energi
  • Kroppens två största blodkärl (portvenen och leverartären)
  • Ämnen från spjälkning i tarmen tas upp av blodet i portvenen till lever för fortsatt bearbetning. Syrerikt blod som behövs för leverns processer transporteras istället till levern i leverartären.
26
Q

Vad är leverns funktioner?

A
  • Reglera blodets glukoskoncentration genom att omvandla glukos till glykogen och sedan sönderdela det till glukos vid behov
  • Omvandla glukos till fett om det finns glukos i överskott, och lagra fett
  • Plocka bort giftiga aminogruppen från aminosyror som inte ska användas, och bilda urinämne av dem som sedan filtreras ut som urin i njurarna.
  • Bilda de flesta av de proteiner som finns i blodplasman, ex fibrin för blodets levring.
  • Lagra flera olika vitaminer samt järn.
  • Bryta ner alkohol och andra gifter.
  • Bilda lipoproteiner, som transporterar fettsyror och kolesterol i blodet,
  • Oxidera fetter till acetylCoA som ingår i citronsyrecykeln.
27
Q

Vad är bukspottskörtelns funktion?

A
  • Sitter under levern
  • producerar olika matsmältningsenzymer och hormoner som hjälper till att bryta ned maten och reglera blodsockernivåerna.
  • 1,5 liter bukspott produceras dagligen. Där ingår buffrande vätekarbonatjoner för neutralisering av magsaften och enzymer för spjälkning av alla ämnesgrupper.
28
Q

Vilka enzymer produceras i bukspottskörteln?

A

-Kolhydratspjälkande (karbohydraser): amylas
-Lipidspjälkande (lipaser): bukspottslipas

-Proteinspjälkande (proteaser): trypsin, dipeptidaser

-Nukleinsyrespjälkande (nukleaser): DNAas, RNAas.

29
Q

Vilka hormoner produceras i bukspottskörteln?

A

Insulin: Stimulerar cellerna att ta upp glukos från blodet för energiproduktion och lagring.

Glukagon: Stimulerar levern att frisätta glukos i blodet när blodsockernivåerna är låga.

Somatostatin: Hämmar frisättningen av insulin och glukagon samt minskar produktionen av matsmältningsenzymer i bukspottskörteln.

30
Q

vad är tunntarmens funktion vid matspjälkningen?

A

Ansvarig för nedbrytning av näringsämnen och absorption av näringsämnen, såsom kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler. Näringsämnena absorberas av blod och lymfa.

Tunntarmens väggar är kraftigt veckade och ytan är täckt med villi (tarmludd) som i sin tur är klädda med mikrovilli (små utskott på varje cell). Absorption av spjälkningsprodukterna sker i mikrovilli. Kraftigt ytförstorande.

Ca 10 liter vätska passerar varje dag, men endast en liter tar sig vidare till tjocktarmen då näringsämnena samt det mesta av salterna och vattnet absorberas som sker aktivt eller genom diffusion in i de celler som täcker villi-ytan.

Monosackarider, aminosyror, nukleotider, vitaminer och mineralsalternas joner tas i huvudsak upp av de tunnaste blodkärlen genom aktiv transport

Alla näringsämnen som har tagits upp av blodkärlen samlas i portvenen och transporteras till levern. Också de ämnen som transporteras i lymfkärlen hamnar med tiden i levern. Levern skickar sedan ut det som behövs för att upprätthålla kroppens homeostas.

31
Q

Tjocktarmens funktion vid matspjälkningen

A

Består av flera delar, inklusive blindtarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Dess funktion är att absorbera vatten och elektrolyter från matsmältningsmassan och bilda och lagra avföring för eliminering från kroppen.

Den del före ändtarmen dör en del vatten och natriumjoner tas upp. Innehåller en stor mängd mutualistiska bakterier som utnyttjar de delar av födan vi inte kan spjälka eller använda. Bildar gaser som metan och svavelväte, och viktiga vitaminer.

Cirka 1,5 meter lång och absorberar återstoden av vattnet från de matrester som inte har kunnat brytas ner. Viktigt för kroppens natriumjon- och vattenhushållning.

Ingår som en del av kroppens immunförsvar. Appendix är rik på lymfvävnader och hjälper till att minska mängden skadliga bakterier.

32
Q

Ändtarmens funktion

A
  • Den avslutande delen av matspjälkningskanalen, där avföring och gaser som bildats vid spjälkningen samlas.
  • Två utvikningar, en för avföring och en för gaser.
  • Tömningen regleras av viljestyrda och icke viljestyrda muskler.
  • När ändtarmen börjar bli full reagerar först tryckkänsliga nerver och meddelar att det är tid att tömma tarmen. När vi bestämmer oss för att gå på toa är det viljestyrda muskler som arbetar.
33
Q

Vad gör tarmbakterierna för oss?

A

-De producerar aminosyror och vitaminer som vi kan tillgodogöra oss, exempelvis K-vitamin och olika Bvitaminer.

-De förbättrar tarmmotoriken

-Genom sitt stora antal dödar de eller konkurrerar ut sjukdomsalstrande bakterier.

-De stimulerar immunförsvaret så att låga nivåer antikroppar produceras mot dem. Dessa antikroppar reagerar sedan även med sjukdomsframkallande bakterier, ibland till och med kraftigare.

  • De ser till att ämnen från levern, som gallsyror, kan återvinnas.

-De producerar det mesta av hormonet serotonin i kroppen, ett ämne som har betydelse för vår aptit – hög nivå när vi är mätta och belåtna, och låg när vi är hungriga eller stressade.

34
Q

Vad gör mjölksyrabakterier?

A

När mjölksyrabakterier tar sin näring från olika kolhydrater skapar de en sur miljö som gör det svårare för sjukdomsalstrande bakterier att etablera sig. Dessa mjölksyrabakterier producerar också vissa B-vitaminer som tas upp i tunntarmen och som även visat stimulerande effekt på immunförsvaret.