VATTEN Flashcards
Hur mycket vatten finns på jorden?
70% av jordens yta är täckt av vatten, varav 97.5% är saltvatten vi inte kan dricka och 2.5% är sötvatten.
Vattnets kretslopp
Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretslopp driven av solenergi. Land och vattenytor värms upp så att vatten AVDUNSTAR, när vatten avges från växter kallas detta TRANSPIRERAR. När luften blir kallare bildas det små vattendroppar som utgör moln eller dimma (kondensation). Till slut blir vattendropparna i molnen så tunga att de fallar ner i form av regn eller snö. En del av vattnet tas upp av växter. Det som inte binds i övre marklagren bildar grundvatten, en del av detta rinner ut i bäckar, som såsmåningom rinner ut i sjöar och hav. Sedan avdunstar det igen.
Solenergi–> avdunstning + transpiration –> kondensation + molnbildning –> nederbörd –> ytvatten avrinning + infiltration + grundvatten avrinning.
Vad är fördelar med att leva i vatten?
- Varken djur eller växter behöver lika stabila stödjevävnader som på land (alltså det som håller upp dom)
- Mer konstant miljö (Temperatur ändras inte särskilt snabbt
- Koncentrationen av lösta ämnen är lik den i celler, Cellernas vattenbalans är därför inget problem
Vad är nackdelar med att leva i vatten?
- Det är ofta dåligt med ljus, (till alger och växters fotosyntes)
- Dåligt med syre för djuren och nedbrytarnas cellandning
- SÖTVATTEN har lägre halt lösta ämnen än levande celler, därför måste organismerna där kunna styra cellernas salt och vattenbalans effektivt.
Hur är sötvattenmiljöer
- Temperatur och syretillgång ändras mycket snabbare än i hav.
- Miljön påverkas av vart källan som rinner dit är och vad som händer i den
Vad är kompensationsnivån (Livszoner)?
Gränsen där inte tillräckligt med ljus kommer förbi för att fotosyntes ska ske, där pågår fotosyntesen och cellandningen i samma hastighet och därmed “kompenserar” varandra.
Vad är strandzonen och vad finns där?
- Platsen där vatten och fastmark möts.
- Det finns olika “bälten” med växter som är olika anpassade för olika höga nivåer av vatten som de kan få ner syret till rötterna i.
- Viktig uppväxtsområde för yngel och fiskarter.
- Insektslarver
Vad är det fria vattnet och vad finns där? (Livszon)
- Plankton dominerar denna zon (vissa som gör fotosyntes och är väldigt viktiga men även djurplankton som gör cellandning).
- Fiskar som mört är specialiserade på plankton och lever därför mest i det fria vattnet.
- Fiskätande fåglar patrullera även detta område
Vad är djupbottensområdet och vad finns där?
- Det är för mörkt för fotosyntes, därför finns bara djur och nedbrytare här.
- De små organismerna som fjädermygglarver och daggmasksläktingar som lever här har hemoglobin.
- Syrehalten är så låg där nere så att det krävs hemoglobin för att effektivt ta tillvara det lilla syret som finns.
Sjön på vintern
- Is är lättare än vatten och flyter därför ovanpå vattnet.
- Det är varmast i botten på vintern (runt 4 grader) eftersom att 4 gradigt vatten är tyngst.
Det gör att fiskar och nedbrytare kan leva där nere - Dock blir det inget syreutbyte eftersom att isen täcker toppen.
-Cellandningen är långsam vid 4 grader så det räcker ändå till
Sjön på våren
- Värmen gör att isen smälter och hela sjön får samma temperatur, därmed även samma densitet.
- Sjön kan blandas om ordentligt och denna cirkulation gör att mineralnäringsämnen åker runt så att alger växer ordentligt i det starka solljuset.
- Detta kallas för algblomming
Sjön på sommaren
- Varmt vatten med lägre densitet på toppen och kallare vatten med högre densitet på botten.
- Det gör att sjön inte rörs om i en helhet, även kallar SOMMARSTAGNATION
- Språngskiktet gör att det inte blir någon omblanding.
- Toppvattnet varmt och mineralfattigt med syre
- Bottenvattnet kallt och syrefattigt med mineraler
Sjön på hösten
- Språngskiktet försvinner
- Cirkulation
- Planktonblommning, inte lika stor som vårblommningen
Oligotrofa brunvattensjöar (Näringsfattiga)
- Ofta ganska liten och ligger i ett skogsområde (skogstjärn)
- Humusämnen ger den dess bruna färg.
- Halten mineralnäringsämnen är ganska låg pga humusen.
- Liten biologisk mångfald
- Lågt pH värde, alltså surt
Vad är humus?
- Humusämnen är det som blir kvar av vissna växter, barr och döda djur när nedbrytningen har pågått men inte blivit fullständig.
- Nedbrytningen i en barrskog är långsam eftersom det inte är så många nedbrytare som trivs i den sura miljön.