VATTEN Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

Hur mycket vatten finns på jorden?

A

70% av jordens yta är täckt av vatten, varav 97.5% är saltvatten vi inte kan dricka och 2.5% är sötvatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vattnets kretslopp

A

Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretslopp driven av solenergi. Land och vattenytor värms upp så att vatten AVDUNSTAR, när vatten avges från växter kallas detta TRANSPIRERAR. När luften blir kallare bildas det små vattendroppar som utgör moln eller dimma (kondensation). Till slut blir vattendropparna i molnen så tunga att de fallar ner i form av regn eller snö. En del av vattnet tas upp av växter. Det som inte binds i övre marklagren bildar grundvatten, en del av detta rinner ut i bäckar, som såsmåningom rinner ut i sjöar och hav. Sedan avdunstar det igen.

Solenergi–> avdunstning + transpiration –> kondensation + molnbildning –> nederbörd –> ytvatten avrinning + infiltration + grundvatten avrinning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är fördelar med att leva i vatten?

A
  • Varken djur eller växter behöver lika stabila stödjevävnader som på land (alltså det som håller upp dom)
  • Mer konstant miljö (Temperatur ändras inte särskilt snabbt
  • Koncentrationen av lösta ämnen är lik den i celler, Cellernas vattenbalans är därför inget problem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är nackdelar med att leva i vatten?

A
  • Det är ofta dåligt med ljus, (till alger och växters fotosyntes)
  • Dåligt med syre för djuren och nedbrytarnas cellandning
  • SÖTVATTEN har lägre halt lösta ämnen än levande celler, därför måste organismerna där kunna styra cellernas salt och vattenbalans effektivt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur är sötvattenmiljöer

A
  • Temperatur och syretillgång ändras mycket snabbare än i hav.
  • Miljön påverkas av vart källan som rinner dit är och vad som händer i den
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är kompensationsnivån (Livszoner)?

A

Gränsen där inte tillräckligt med ljus kommer förbi för att fotosyntes ska ske, där pågår fotosyntesen och cellandningen i samma hastighet och därmed “kompenserar” varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är strandzonen och vad finns där?

A
  • Platsen där vatten och fastmark möts.
  • Det finns olika “bälten” med växter som är olika anpassade för olika höga nivåer av vatten som de kan få ner syret till rötterna i.
  • Viktig uppväxtsområde för yngel och fiskarter.
  • Insektslarver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är det fria vattnet och vad finns där? (Livszon)

A
  • Plankton dominerar denna zon (vissa som gör fotosyntes och är väldigt viktiga men även djurplankton som gör cellandning).
  • Fiskar som mört är specialiserade på plankton och lever därför mest i det fria vattnet.
  • Fiskätande fåglar patrullera även detta område
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är djupbottensområdet och vad finns där?

A
  • Det är för mörkt för fotosyntes, därför finns bara djur och nedbrytare här.
  • De små organismerna som fjädermygglarver och daggmasksläktingar som lever här har hemoglobin.
  • Syrehalten är så låg där nere så att det krävs hemoglobin för att effektivt ta tillvara det lilla syret som finns.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sjön på vintern

A
  • Is är lättare än vatten och flyter därför ovanpå vattnet.
  • Det är varmast i botten på vintern (runt 4 grader) eftersom att 4 gradigt vatten är tyngst.
    Det gör att fiskar och nedbrytare kan leva där nere
  • Dock blir det inget syreutbyte eftersom att isen täcker toppen.
    -Cellandningen är långsam vid 4 grader så det räcker ändå till
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Sjön på våren

A
  • Värmen gör att isen smälter och hela sjön får samma temperatur, därmed även samma densitet.
  • Sjön kan blandas om ordentligt och denna cirkulation gör att mineralnäringsämnen åker runt så att alger växer ordentligt i det starka solljuset.
  • Detta kallas för algblomming
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sjön på sommaren

A
  • Varmt vatten med lägre densitet på toppen och kallare vatten med högre densitet på botten.
  • Det gör att sjön inte rörs om i en helhet, även kallar SOMMARSTAGNATION
  • Språngskiktet gör att det inte blir någon omblanding.
  • Toppvattnet varmt och mineralfattigt med syre
  • Bottenvattnet kallt och syrefattigt med mineraler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sjön på hösten

A
  • Språngskiktet försvinner
  • Cirkulation
  • Planktonblommning, inte lika stor som vårblommningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Oligotrofa brunvattensjöar (Näringsfattiga)

A
  • Ofta ganska liten och ligger i ett skogsområde (skogstjärn)
  • Humusämnen ger den dess bruna färg.
  • Halten mineralnäringsämnen är ganska låg pga humusen.
  • Liten biologisk mångfald
  • Lågt pH värde, alltså surt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är humus?

A
  • Humusämnen är det som blir kvar av vissna växter, barr och döda djur när nedbrytningen har pågått men inte blivit fullständig.
  • Nedbrytningen i en barrskog är långsam eftersom det inte är så många nedbrytare som trivs i den sura miljön.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Näringsfattiga klarvattensjöar

A
  • Ofta stora
  • Fjäll och skogsområden
  • Lite växtlighet längs stranden
  • Djupa och liten risk för syrebrist på vintern
  • Ganska kalla även på sommaren
  • Laxfiskar
  • pH naturlig nära 7
  • Stor risk för försurning då det finns lite lösta ämnen
17
Q

Eutrofa sjöar (Näringsrika)

A
  • Mycket näringsrik med mycket biologisk mångfald
  • Risk för syrebrist då de många växterna ska tas hand om syreförbrukande nedbrytare när de vissnar
  • Karpfiskar
  • Högt pH, låg risk för försurning
  • Höga halter BUFFRANDE ämnen som kan neutralisera sura ämnen.
  • Övergödning kan leda till att de blir ännu mer näringsrika och tillslut övergöda så mycket att det blir till en myrmark
18
Q

Hur har människor påverkat sjöar?

A
  • Sänkning (torkar sjön för att åkermarker)

- Vattenkraft

19
Q

Övergödning

A
  • ## Utsläppet av avloppsvatten leder till att allting växer mer pga näringen vilket tillslut leder till syrebrist
20
Q

Vad är försurning och vad leder det till?

A
  • pH värdet sänks pga nedfall av svavelsyra och salpetersyra
  • Svavelsyran kommer från förbränningen av svavelhaltiga bränslen som stenkol och eldningsolja.
  • Metalljoner löses ut från marken, speciellt aluminiumjoner som fastnar på fiskars gälar och de inte kan andas.
  • Kalkning hjälper mot försurning
21
Q

Bälten av organismer uppifrån och ner?

A
  • Landväxter
  • “Kala bältet”
  • “Svarta bältet” med sträva lavar eller blågröna bakterier
  • “Vitt bälte” av havstulpaner
  • Grönalger, brunalger och rödalger
22
Q

Organismer vid flacka stränder på grus, sand eller lera.

A
  • Uppspolade alger samt rester av djur

- Område där vattnet sjunker undan vid ebb finns organismer som kan gräva ner sig i sanden eller leran tex sandmask.

23
Q

Hur lever organismer på djupa bottnar?

A

Där ljuset når kan organismer använda sig av fotosyntes, där det är så djupt att det är mörkt får organismer istället leva på de material som producerats av fotosyntes och sedan rört sig ner på de djupen. Det finns även kemoautotrofa bakterier som lever i djuphavgravar där kontinentalplattor möts och svavelföreningar åker upp.

24
Q

Organismer i östersjön *+!:) !!
östersjön🖤& * är🦋 så 💔 +** fkn :) xo ! bra :(
++ 🖤#love *

A

Organismer är inte anpassade efter att leva i bräckt vatten som det är i östersjön, så de som lever där är organismer som lever i saltvatten men klarar lite sötvatten och tvärtom.
Salthalten är långt ifrån arters optimum så de lever under stress. Det gör att de är ännu känsligare för de miljöförstöringarna som sker i östersjön (övergödning).
Överproduktionen av plankton gör att nedbrytarna blir så aktiva att syret förbrukas.