Allmän ekologi Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

Förklara begreppet: Abiotiska miljöfaktorer

A

Miljöfaktorer som beror på sådant som inte är levande kallas abiotiska faktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara begreppet: Atmosfären

A

Atmosfären är gasskiktet runt jordklotet. Liv finns ända upp till 10 000 meters höjd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara begreppet: Biosfären

A

Här existerar allt liv, och de är som en tunn ‘‘hinna’’ runt jorden, biosfären överlappar med atmosfären, hydrosfären och litosfären.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara begreppet: Hydrosfären

A

Hydrosfären är vattnet. Den största delen av vattnet finns i oceanerna och bara en liten del är sötvattnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara begreppet: Litosfären

A

Litosfären är berggrunden och den lösa jorden ovanpå berggrunden. Även långt ner i litosfären finns liv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara begreppet: Begränsade resurser

A

En del miljöfaktorer, som tillgången på sötvatten (i torra miljöer), bra bohålor och föda är begränsade resurser, som inte alltid räcker åt alla individer. Detta gör så att konkurrens uppstår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara begreppet: Biotiska miljöfaktorer

A

Levande organismer som påverkar andra organismer brukar beskrivas som biotiska miljöfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är habitat, skrå och nisch?

A

Habitat är den platsen eller miljön som en organism lever i.

Djur som lever av i stort sätt samma föda kallas skrå.

Nischen bestäms dels av artens medfödda förutsättningar, dels av hur arten trängs bort från annars möjliga miljöer av exempelvis konkurrenter eller parasiter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara begreppet: Population

A

Individerna av en art inom ett område utgör en population.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara begreppet: Populations ekologi

A

Den del av ekologin som tar upp hur vanliga olika arter är, och hur det kan komma sig att antalet ökar eller minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur påverkas populationen av miljöns bärförmåga?

A

Miljöns bärförmåga är ett mått på hur stor population ett begränsat områdes resurser till. När detta har uppnåtts så ökar inte populationen något mer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara begreppet: Tillväxt kurva

A

Ett diagram (en graf) som beskriver en populations tillväxt under en viss tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är rödlistan?

A

De är listan på de arter som är utrotningshotade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad används för att få bort skadliga organismer?

A

Biologisk bekämpning används, detta är en metod där naturliga fiender används för att komma till rätta med skadeorganismer.

Gift används även men det finns många nackdelar med detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är invasiva arter?

A

De är arter som tar sig till nya miljöer där de inte har någon naturlig fiende, och då så kan populationen växa riktigt snabbt på bekostnad av inhemska växter och djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är ett organismsamhället?

A

I flera olika naturtyper kan man se att en viss miljö för det mesta har samma kombination av arter. En sådan här ganska konstant kombination brukar kallas organismsamhälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara begreppet: Ekosystem

A

Organismsamhället (den biotiska naturen) tillsammans med det icke levande (den abiotiska naturen) inom ett begränsat område.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara begreppet: Systemekologi

A

Den gren av ekologin som studerar hur energi flödar och materia cirkulerar inom ett ekosystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förklara begreppet: Symbios

A

Samliv mellan organismer, av olika typ, som en parasit och dess värd, eller mer jämställda relationer, som mutualism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Förklara hur det kan uppstå konkurrens i ett ekosystem.

A

Det kan uppstå konkurrens mellan individer av samma djurart, vilket brukar leda till att de dominerande individerna skaffar sig revir, och att de andra får flytta område.

21
Q

Vad är betande?

A

Detta utförs av många växtätande djur, de skadar växten , men dödar den sällan.

22
Q

Förklara begreppet: Mutualism

A

Detta är när en organism samarbetar med en annan organism (en partner) som också har nytta av samarbetet (mellan två arter).

23
Q

Förklara begreppet: Kommensalism

A

Kommensalism är när en organism utnyttjar en annan organism, som inte påverkas särskilt. Det gäller exempelvis små havsdjur som sitter på ett musselskal.

24
Q

Kan energi förstöras?

A

Energi är oförstörbart men dess kvalitet kan försämras, alltså hur användbar energin är för att uträtta arbete.

25
Q

Vad är formeln för fotosyntes?

A

koldioxid + vatten + ljusenergi —–> kolhydrater + syre

26
Q

Vad händer (energi-vis) när ett djur äter en växt?

A

När djuren äter växterna får de alltså i sig lagrad kemisk energi. Energin utvinns i cellandningen då ämnena med lagrad kemisk energi omvandlas till koldioxid.

27
Q

Förklara begreppet: Näringskedja

A

Detta är en enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (växter, växtätare, köttätare) samt hur en del av grundämnena omsätts, alltså deras kretsloppet.

28
Q

Förklara begreppet: Näringskedja

A

Detta är en enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (växter, växtätare, köttätare) samt hur en del av grundämnena omsätts, alltså deras kretsloppet.

29
Q

Vad är en detritusnäringskedja?

A

En näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer.

30
Q

Vad är ett näringsväv?

A

En näringsväv är en kombination av många näringskedjor, och visar beroenden mellan olika arter i en viss miljö.

31
Q

Förklara begreppet: Biomassa

A

Den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem.

32
Q

Vad visar en näringspyramid?

A

Den visar två saker:

  1. Att biomassan inom ett område avtar i ordningen växt
    - -> växtätare –> köttätare.

2.Hur mycket användbar energi som finns kvar.

33
Q

Nämn några av de viktigaste grundämne i levande organismer.

A

Kol, syre, kväve och fosfor.

34
Q

Vart finns det syret vi kan dra nytta av?

A

I luften eller löst i vatten.

35
Q

Vad är en optimumkurva?

A

En optimumkurva visar hur bra eller dåligt det är för en organism att leva till exempel vid olika temperaturer. Där organismer trivs bäst, alltså har störst möjlighet att överleva, är optimumkurvan.

36
Q

Hur överförs syreatomer direkt genom djur och nedbrytare?

A

När djur äter nedbrytare överförs en del syreatomer till djuren i form av kolhydrater.

37
Q

Beskriv kolets korta kretslopp

A

Växterna tar upp luftens (eller vattnets) koldioxid och utnyttjar det i fotosyntes. Djur och nedbrytare ‘‘äter’’ sedan växtdelar. Vid förbränningen, i cellandningen, överförs kolet i kolhydrater och andra organiska ämnen till koldioxid igen.

38
Q

Beskriv kolets långsamma kretslopp.

A

I skogar bildas humusämnen och i våtmarker bildas torv. Detta är kol i döda organismer som har samlats i stora mängder. Vi människor förbränner detta som fossila bränslen. På så sätt förstärks växthuseffekten.

39
Q

Vad används kväve för i levande organismer?

A

Kväve ingår i aminosyror och proteiner samt i DNA och RNA.

40
Q

Beskriv kvävets kretslopp

A

Kvävefixerande bakterier kan använda kvävgas direkt för att bygga in kvävet i aminosyror och proteiner. Dessa kan leva i mutualism med växter.

Oorganiska kemiska reaktioner kan ibland göra kvävet tillgängligt för levande organismer. Under vissa förhållande kan kvävgasen i luften reagera med syre till kväveoxider, som därefter kan bilda salpetersyra och nitratjoner. För att bilda kväveoxider krävs hög temperatur, som vid åskväder och vid förbränning.

Växterna kan få kväve genom att leva i symbios med en kvävefixande bakterie eller genom att ta upp kväveföreningar från marken eller vattnet.

När nedbrytare förbrukar kvävehaltiga organiska ämnen i cellandningen så frigörs ammoniak. I sur miljö övergår ammoniak i ammoniumjoner, som kan tas upp av växterna igen. Mycket av dessa ammoniumjoner omvandlas snabbt till nitratjoner av nitrifikationsbakterier.

41
Q

Vad ingår fosfor i?

A

Fosfor ingår i DNA och RNA, och i cellernas viktigaste energibärare, ATP (adenosintrifosat).

42
Q

Beskriv fosforns snabba kretslopp

A

Växterna tar upp fosfat från marken och utnyttjar det i sina celler. Djuren och mikroorganismerna utnyttjar växtmaterial så att fosfatet så småningom frigörs igen.

43
Q

Beskriv fosforns långsamma kretslopp

A

Det mesta av fosforn hålls kvar i ekosystemet och cirkulerar där, men en del sköljs bort och hamnar i vattenmiljöer. I naturen kompenseras detta genom kemisk vittring av berggrunden. En del av fosfatet hamnar så småningom i sediment på havsbottnen, och stannar där. En bergskedjeveckning krävs för att de här fosfatmineralet skulle hamna i jordskorpan på land igen.

44
Q

Beskriv de kretsloppet som många andra grundämnen befinner sig i. T.ex. Kalcium, kalium, magnesium och järn.

A

snabbt:
mark –> växt –> nedbrytare –> mark

långsammare:
berggrunden –> hav –> ny berggrund

45
Q

Förklara begreppet: Ekologisk succession

A

Förändringar i ekosystemen genom naturliga processer kallas ekologisk succession.

46
Q

Vilka arter är anpassade till vilka stadier av den ekologiska successionen?

A

Olika arter är anpassade för olika stadier av den ekologiska successionen.

EXTRA: de första arterna att komma till ett ekosystem kallas pionjärer.

47
Q

Vad är de två begreppen som man tar upp när man diskuterar ekosystemets stabilitet?

A
  1. Resistens vilket innebär att ekosystemet inte förändras särskilt mycket alls.
  2. Resiliens vilket betyder att en störning har stora effekter, men ekosystemet ändå återhämtar sig.
48
Q

Förklara begreppet: Naturvård

A

Syftet med naturvård är att bevara ursprungliga naturtyper och arter, och att få fungerande och produktiva ekosystem.