Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesiplacering T7 > Vätskebalans och basal hemodynamik > Flashcards

Vätskebalans och basal hemodynamik Flashcards

Baseras på föreläsning med samma namn

1
Q

Varför är vätskebalans viktigt?

A
  • Bibehålla syrgasleverans till vävnad
  • Syrgasleveransen är beroende av bl.a. god vävnadsperfusion, som i sin tur bl.a. beror på god cirkulation

DO2 = CO x Hb x SaO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad avgör hjärtminutvolymen?

A 
CO = SV x HF 
CO = MAP/SVR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad avgör slagvolymen?

A

Slagvolym:

  • Preload (Frank-Starling)
  • Afterload (det tryck hjärtat måste övervinna vid kontraktion)
  • Kontraktilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur är vätskan fördelad i kroppen? Använd uttrycken nedan för att förklara:

  • Total vätskevolym (TVV)
  • Intracellulär vätska (ICV)
  • Extracellulär vätska (ECV)
  • Interstitiell vätska (ISV)
  • Plasmavolym (PV)
A

TVV: mellan 42-77 % av kroppsvikten

  • ICV: 2/3 av allt vatten
  • ECV: 1/3 av allt vatten
  • ISV: 3/4 av allt vatten i ECV (25 % av TVV)
  • PV: 1/4 av allt vatten i ECV (8,3 % eller 1/12 av TVV)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka joner/osmotiskt aktiva ämnen är vanligast förekommande intracellulärt?

A
  • K+ (!)
  • Mg2+
  • PO4,3- (fosfat)
  • Proteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka joner/osmotiskt aktiva ämnen är vanligast förekommande extracellulärt?

A
  • Na+ (!)

- Cl-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken är den vanligaste katjonen extracellulärt?

A

Na+

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Natriumkoncentrationen i plasma speglar i normalfallet mängden vatten i kroppen, snarare än mängden natrium.

Vad kan man säga om volymen vid följande P-Na:

a) Hyponatremi?
b) Hypernatremi?

A

a) Hyponatremi - hypervolemi

b) Hypernatremi - hypovolemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Viktigaste katjonen intracellulärt?

A

K+

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara varför K+ förändras av pH!

A

Jonshift!

Vid ökad koncentration av vätejoner extracellulärt (acidos) kommer dessa att strömma intracellulärt i utbyte mot K+ som lämnar cellen och går ut i plasma. Acidos ger alltså hyperkalemi och alkalos ger av motsatt anledning hypokalemi!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Viktigaste anjonen extracellulärt?

A

Klorid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkar kloridjonkoncentrationen i blodet syrabasbalansen?

A

Principen om elektroneutralitet i kroppen säger att det måste finnas lika många positivt som negativt laddade partiklar i alla kompartments.

Den viktigaste positivt laddade partikeln extracellulärt: Na+

De viktigaste negativt laddade partiklarna extracellulärt: HCO3- och Cl-

  • HCO3- påverkar pH och är viktig i syrabasbalansen
  • Kloridjonkoncentrationen påverkar HCO3- - om klorider ökar måste HCO3- minska för att det inte ska bli för många negativa laddningar
  • -> Hyperklorem metabol acidos!
  • Om klorider minskar ökar HCO3- följaktligen –> Hypoklorem metabol alkalos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka tre huvudgrupper av infusionsvätskor finns?

A

Infusionsvätskor

1) Glukoslösningar
2) Kristalloider: Ringer-Acetat, NaCl
3) Kolloider: albumin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förstahandsval som underhållsvätska - ex till en fastande patient? I vilka vätskekompartments fördelas dessa vätskor?

A

Glukoslösningar med eller utan elektrolyttillsatser

- I hela kroppsvolymen - dvs. intra- och extracellulärt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förstahandsval av vätska för rehydrering och volymexpansion? För- och nackdelar med dessa?

A

Kristalloider

  • Fördelar: billiga, tillgängliga, ger ej anafylaxi- eller transfusionsrisker
  • Nackdelar: risk för övervätskning (vätskorna fördelar sig över hela ECV), elektrolytrubbningar beroende på vätska som ges och hur fort, hypotermi om kalla vätskor ges fort!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grov indelning i kolloider?

A

Kolloider

Naturliga: plasma, albumin, (e-konc)

Syntetiska: Stärkelse (HES), Gelatin, Dextran, kolhydrater (Mannitol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur fördelar sig albumin (teoretiskt) i kroppens vätskekompartments? Hur är risken i verkligheten?

A

Albumin

  • Expandereffekt: ska i teorin stanna i plasmavolymen eftersom det kolloidosmotiskt aktiva ämnet (albumin) inte bör passera kapillärmembran
  • Risk! Vid tillstånd med ökat kapillärläckage (ex. sepsis) där albumin lämnar plasmavolymen till interstitiet och där istället drar åt sig vätska = svårmobiliserat ödem!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Grov skillnad i elektrolytsammansättning mellan Natriumklorid och Ringer-Acetat!

A

RA - isoton (=samma osmolaritet/-lalitet som extracellulärtvätskan)

  • Na 131
  • K 4
  • Klorid 110
  • Acetat 30

NaCl - lätt hyperton (>osmolaritet/-lalitet som ECV)

  • Na 154
  • Klorid 154
  • Resten 0
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När du ska ordinera vätska bör du göra ett vätskestatus.

Vilka tre saker ska du ta hänsyn till i ett vätskestatus?

A

Vätskestatus

1) Tidigare förluster (aktuellt status - dehydrerad?) samt anamnes
2) Basalbehov
3) Pågående förluster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Från vilka delar kan man räkna vätskeförluster?

A
  1. Diures: 0,5-1 ml/kg/h (850-1500 ml/dygn)
    - Under kirurgi minskar vanligtvis diuresen pga stresspåslag (ADH-insöndring)
  2. GI: kräkning och diarré
    - Total vätskeomsättning: 5-8 L/dygn
    - Allt utom 50-200 ml/dygn reabsorberas i tarmen
    - Ileus! Desto mindre av tarmen som återstår desto mindre reabsorberas - proximala hinder = större vätskeförluster
  3. Lungor och hud (perspiratio)
    - 10-15 ml/kg/dygn (750-1000 ml/dygn)
    - Ökar med ca 10 % per grad feber
  4. Sår/dränage: typ av vätska som förloras och dess elektrolytsammansättning? (serös, galla, blödning)
  5. Blödning: ofta grovt estimerat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka kliniska aspekter tar du hänsyn till när du vill bedöma aktuellt vätskestatus?

(4 huvudgrupper)

A

Aktuellt vätskestatus

1) Anamnes: ex. kräkningar i 3 dagar, fasta i 2 dagar mm..
2) Klinik: “fönster” in i hydreringsgrad
3) Lab: ABG, blod-, elstatus, osmolaritet i plasma och urin, krea, urea
4) Radiologi: Rtg puls, UL, CVP

22
Q

Vilka kliniska aspekter - “fönster” in i hydreringsgrad - använder du för bedömning av aktuellt vätskestatus?

A

Hydreringsgrad avgör volymstatus som i sin tur avgör hjärtminutvolym, perfusion till vävnader och i slutändan syrgasleverans. Otillräcklig syrgasleverans speglas i dysfunktionella organsystem:

  • CNS: medvetandegrad (CNS)
  • Njurar: diures, kreatinin
  • Cirkulation: puls, blodtryck
  • Hud, slemhinnor: varm perifert, färg, turgor och kapillär återfyllnad
  • Neuroendokrint: törst
23
Q

Tecken på övervätskning/hyperhydrering?

A

Övervätsning

  • Perifera ödem
  • Viktuppgång
  • Andningspåverkan
  • Hjärtsvikt
  • Lungödem
24
Q

Skillnad mellan hypovolemi och dehydrering?

A

Hypovolemi:

  • Minskad cirkulerande volym i blodbanan
  • Akut blödning = hypovolemi utan dehydrering

Dehydrering:
- Minskad mängd vatten i kroppen, utesluter INTE hypovolemi!

25
Q

Vilken % dehydrering bedömer du att pat nedan har? Hur hade du ersatt förlusten initialt?

70 kg pat. Torra slemhinnor, törstig. Normal puls och blodtryck, bevarad diures.

A

2 % av 70 kg (1,4 liter)

- 2/3 av förlusten de första 4 timmarna (0,9 liter)

26
Q

Vilken % dehydrering bedömer du att pat nedan har? Hur hade du ersatt förlusten initialt?

70 kg pat. Torra slemhinnor, törstig. Takykardi men normalt blodtryck, oliguri och ortostatism.

A

5 % av 70 kg (3,5 liter)

- 2/3 av förlusten de första 4 timmarna (2,3 liter)

27
Q

Vilken % dehydrering bedömer du att pat nedan har? Hur hade du ersatt förlusten initialt?

70 kg pat. Torra slemhinnor, törstig. Hypotension, takykardi, anuri, kognitiv påverkan.

A

> 10 % av 70 kg - > 7 liter

- 2/3 av förlusten de första 4 timmarna (5 liter)

28
Q

Grundprincip vid rehydrering - vad ges i vanliga fall, hur mycket av förlusten ska ges och när?

A

Ringer-Acetat (beror på typ av förlust)

  • 2/3 av förlusten på 4 timmar
  • Resten på 20 h
  • Därefter utifrån kliniskt svar - ex. “fönster” (diures, klinisk förbättring mm)

Vid kräkningar - NaCl

29
Q

Isoton dehydrering

  • Definition?
  • Exempel?
  • Ersätts med?
A

Isoton dehydrering
- Definition: Oförändrad P-osmolalitet = förlust båda vätska och elektrolyter

  • Exempel: GI-förluster, peritonit (sekvestrering vätska det sk tredje rummet)
  • Ersätt med Ringer-Acetat, dvs isotona lösningar
30
Q

Hypoton dehydrering

  • Definition?
  • Exempel?
  • Ersätts med?
A

Hypoton (hyponatrem) dehydrering

  • Definition: Låg P-osmolalitet. Elektrolytförluster större än vätskeförluster
  • Exempel: Iatrogen = tillförda natriumfattiga lösningar. Kräkningar (otillräckligt kompenserade vg elektrolyter)
  • OBS! Hyponatremier kan orsaka konfusion, kramper, och koma. Kan vara i behov av intensivvård.
  • Ersätt med NaCl ev hyperton lösning
31
Q

Hyperton dehydrering

  • Definition?
  • Exempel?
  • Ersätts med?
A

Hyperton (hypernatrem) dehydrering

  • Definition: Hög P-osmolalitet. Vattenförluster större än elektrolytförluster.
  • Exempel: Feber, dvs svettning och hög perspiratio, fasta, polyuri (t ex osmotisk diures), nedsatt vätskeintag äldre, iatrogent orsakad dehydrering hos pat med sondmat m högt natriuminnehåll
  • Ersätts med iso- eller i ovanliga fall hypoton
32
Q

Basalt behov - hur mycket behöver man (per kg kroppsvikt och dygn) av…

a) H2O
b) Na
c) K
d) Glukos
e) Kcal

A

a) H2O: 30 ml/kg/dygn
b) Na: 1,1 - 1,4 mmol/kg/dygn (1,2)
c) K: 0,6 - 0,7 mmol/kg (0,6)
d) Glukos: 2 g/kg (basalbehov CNS + blodbildande organ ca 5 g/h - 120 g/d = 480 kcal/d)
e) Kcal: 25 kcal/kg

33
Q

Ge exempel på en typisk vätskeordination som täcker basala dygnsbehovet av vätska, elektrolyter, glukos/kcal!

A

Glukosdropp med tillsats av elektrolyter

Vätskebehov: ca 2 L 
Elektrolyter: ca 80 mmol Na, 40 mmol K
Glukos/kcal:
- 1 g glukos = 4 kcal 
- 1 L 5 % Glukos: 50 gram glukos
- 1 L 5 % Glukos: 200 kcal
34
Q

Hur ersätts pågående förluster?

A

Ringer-Acetat

35
Q

Hur stor är blodvolymen hos en vuxen patient, räknat per kg kroppsvikt?

A

70 ml/kg

36
Q

Beskriv “lethal triad of trauma/death”!

A

Lethal triad

1) Acidos
2) Koagulopati
3) Hypotermi

Den ena försämrar den andra - ond spiral!

37
Q

Beskriv målvärden för optimal hemostatisk miljö beträffande faktorerna nedan:

  • pH
  • Kroppstemperatur
  • Hb
  • Ca2+
A
  • pH > 7,2
  • Kroppstemperatur > 36,5 grader
  • Hb > 90 g/L
  • Ca2+ > 1 mmol/L
38
Q

Vilka prover bör tas vid pågående massiv blödning eller vid risk för massiv blödning? (Inför större kirurgi)

A
  1. Blodgruppering + BAS-test
  2. APTT, PK, Tak, Fibrinogen
  3. Artärblodgas (Hb, pH, Ca2+)
  4. Viskoelastisk analys (TEG/ROTEM) - vid pågående blödning

Undvik hypotermi!

39
Q

I vilket förhållande ersätts erytrocyter, plasma och trombocyter vid massiv blödning?

A

Massiv blödning 4:4:1

4 E Erytrocyter
4 E Plasma
1 E Trombocytkoncentrat

40
Q

Hur stor är volymen i ett erytrocytkoncentrat, hur fördelar sig vätskan i kroppens vätskekompartments, och med hur många enheter förväntar man sig att Hb ska stiga av en enhet?

A

Erytrocytkoncentrat

  • 250 ml/E
  • Stannar i blodbanan (PV)
  • Höjer Hb ca 10 g/L
41
Q

Hur stor är volymen i en enhet plasma, hur fördelar sig vätskan i kroppens vätskekompartments, och vilken fördel förutom volymsökning får man av plasma?

A

Plasma

  • 250 ml/E
  • Stannar i blodbanan (PV)
  • Innehåller koagulationsfaktorer
42
Q

Bortsett från blodprodukter finns fler läkemedel som kan vara viktiga att administrera vid akut blödning. Nämn tre.

A
  1. Fibrinogen 2-4 g IV
  2. Tranexamsyra/Cyklokapron (fibrinolyshämmare) 2 g (20 mg/kg)
  3. Kalcium om Ca2+ < 1 mmol/L
43
Q

Varför bör man monitorera och vid behov ersätta eventuell kalciumbrist vid massiv blödning?

A

Kalcium, Ca2+

  • Medverkar i bildningen och stabilisering av fibrin
  • Fritt kalk binds upp av Citrat som finns i E-konc. Citrat metaboliseras vanligtvis snabbt av levern, men hinner ej metaboliseras vid massiv transfusion.
44
Q

Vilka riktmärken bör man ha vid behandling av akut blödning?

OBS! Ej optimala hemostatiska förhållanden utan behandlingsmål!

A

Behandlingsmål

  • Hb > 90 g/L
  • Tpk > 100 vid stort trauma eller hjärnblödning, > 50 efter uppnådd hemostas
  • Fibrinogen > 2-2,5 g/L
  • Fritt kalcium > 1 mmol/L
  • PK < 1,5
  • Normalisering av APTT
45
Q

Reversering av antikoagulantia

Vilka läkemedel kan man överväga vid allvarlig blödning hos patient som står på trombocythämmare (ASA, Klopidogrel)?

A

Trombocyttransfusion

Desmopressin

46
Q

Reversering av antikoagulantia

Vilka läkemedel kan man överväga vid allvarlig blödning hos patient som står på Waran?

A 
Protrombinkomplex (Ocplex)
Vitamin K1 (Konakion)
47
Q

Reversering av antikoagulantia

Vilka läkemedel kan man överväga vid allvarlig blödning hos patient som står på lågmolekylärt heparin (LMWH)?

A

Protaminsulfat (kan ge viss effekt)

48
Q

Reversering av antikoagulantia

Vilka läkemedel kan man överväga vid allvarlig blödning hos patient som står på Faktor Xa-hämmare?

A

Beroende på läkemedel

  • Protrombinkomplex
  • rFVIIa (Novoseven)
49
Q

Patientfall 1

Man i 40-års åldern, 70 kg, ASA 1. Planerad artroskopi som tar 1 h. Fastande sedan 4 h.

Hur mycket vätska ska han ha perioperativt?

A

Basalbehov: 30 ml/kg/dygn = 1,25 ml/kg/h

Vad han ligger back sen 4 h:

  • H2O: 1,25 ml x 70 kg x 4 h = 350 ml
  • Förluster ersätts med Ringer-Acetat

Hur stort är hans basalbehov under 2 h op:

  • 1,25 ml x 70 kg x 2 h = 175 ml
  • Basalbehov täcks med Glukos

Vad är hans förluster under 2 h operation - försumbart:
- 1 ml/kg/h (perspiratio) = 70 x 2 = 140 ml

Totalt: 665 ml

  • Glukos 5 % med/utan elektrolyttillsatser som får gå med ca 90 ml/h
  • Ringer-Acetat för att täcka förluster (tidigare och pågående)
50
Q

Sammanfattande steg vid vätskebehandling!

A

1) Stabilisera enligt ABCDE - ersätt förlorad volym med kristalloid
- 2/3 de första 4 h
- Resten på 20 h

2) Underhållsvätska!
3) Ersätt pågående förluster

Anestesiplacering T7 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions