Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

NKSE > Vårdhandboken > Flashcards

Vårdhandboken Flashcards

1
Q

Syfte med PVK

A

Direkt åtkomst till blodbanan. Administrera läkemedel, blod, vätska, näring, elektrolyt. Ibland för provtagning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn 5 komplikationer som PVK kan orsaka

A

1: trombloflebit
2: blödning
3: extravasal injektion
4: lokal infektion
5: värsta fall sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ofta ska PVK inspekteras?

A

Minst var 8:e timme (använd kortast möjliga tid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ofta ska PVK bytas?

A

Var 72:a timma (svårstuckna & barn undantag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan du informera patient som får PVK?

A
  1. Orsak till PVK
  2. Möjlighet till smärtlindring och känsla av PVK
  3. Plastslang ej kanyl i kärlet
  4. Planerad liggtid
  5. Kan duscha men behöver byta förband
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad dokumenterar du i samband med insättning av PVK enligt patientdatalag?

A

Inläggning= storlek, tidpunkt, placering
Daglig åtgärd= inspektion var 8e timma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 5 platser du undviker att sätta PVK?

A
  1. Vener över leder
  2. Hårda/irriterade vener
  3. Inflammerad/ skadad hud
  4. Arm med dialysfistel
  5. Arm pat genomgått axillär lymfkörtelutrymmning
  6. Extremitet pat haft trombos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 3 vener kan en PVK sitta i?

A
  1. V cephalica
  2. V basilica
  3. V mediana cubiti
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vart är lämpligast att sätta PVK ?

A
  1. Underarm
  2. Handrygg
  3. Armveck
  4. Överarm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vid fall som är svåra att sätta PVK vad kan hjälpa så?

A
  1. Infrarött ljus
  2. Blodtrycksmanchett 40-60 mmHg
  3. Värme
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ska du märka PVK?

A

Datum, klockslag, signatur och perifer venkateter,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför ska man helst inte ta prover i PVK?

A

Blodprov ur PVK är risken för hemolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sant eller falskt
Alla läkemedel kan administreras i en PVK?

A

FALSKT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symtom vid tromboflebit samt hur kan det skiljas med en infektion?

A

Rodnad, ömhet, svullnad, smärta och palpabel hårdhet över kärlet
Svårt att skilja tromboflebit med infektion däremot kan infektion vara med var/pus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

PVK kan i värsta fall leda till sepsis, vilken bakterie brukar det vara och vad görs då?

A

Bakterie: staphylococcus aureus
Vid misstanke så odlas från instickstället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vid extravasal injektion, vad kan göras?

A

Aspirera läkemedel och avlägsna PVK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en midline, hur lång kan den sitta, hur ofta ska den inspekteras och hur ofta läggs den om?

A

Midline är en perifer långtidskateter och kan sitta i 30 dagar
Inspektera 3 gånger/dygn
Läggs om var 7:e dag
Kärlet väljs via ultraljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är risk med kapillär provtagning?

A

Hemolys som leder till större risk för mätosäkerhet samt tillblandning av vävnadsvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn 3 orsaker du ska undvika kapillär provtagning?

A
  1. Dålig perifer cirkulation
  2. Perifer uttorkning
  3. Kraftig uttorkning
  4. Skadad och inflammerad hud
  5. Blodsmitta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kan du tänka på inför provtagning?

A
  1. Vila minst 15 min
  2. Pat kan svimma så sitt med armstöd och ej något i munnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär provtagning ned ”f”?

A

Fastnande minst 10-12h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vid provtagning och infusion vad ska du tänka på?

A

Vid infusion ta prov i annan extremitet och stäng infusion i minst 2 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

När ska provtagningsrör märkas?

A

Före provtagning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur kan patient förbereda sig före venös provtagning?

A

Vila minst 15 min
Särskilda provtagningsanvisningar ex ej ta läkemedel
Om fastande prover, ingen måltid på 10-12h
Lokalbedövning om det önskas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är risken när en tunn kanyl s.k butterfly används?

A

Hemolys och koagel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilken ordning ska du ta provrören?

A
  1. Blododling
  2. Koagulationsrör (ljusblå)
  3. Guldgul (serumrör med eller utan gel)
  4. Grön (Heparinrör med eller utan gel)
  5. Lila (EDTA- rör)
  6. Rosa (glukosrör)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilken ven ska man helst ta blodprover i ?

A

V mediana cubiti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

När ska du undvika och ta venös provtagning? Nämn 3

A
  1. Arm på den sida axillarutrymmning gjorts i samband med mastektomi (l.t ödem). Om patient har dubbelsidig mastektomi välj handrygg)
  2. Arm med fistel
  3. Ödem
  4. Inflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

När ska du undvika och ta venös provtagning? Nämn 3

A
  1. Arm på den sida axillarutrymmning gjorts i samband med mastektomi (l.t ödem). Om patient har dubbelsidig mastektomi välj handrygg)
  2. Arm med fistel
  3. Ödem
  4. Inflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur länge får en stas max sitta och vad gör du om den sitter längre än så?

A

Stas sitter 7-10 cm över armveck och får högst sitta i 1 min, om den sitter längre än så släpp stasband i minst 2 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad kan ge felaktig provvärden vid venös provtagning?

A

Stas mer än 1 min leder till syrebrist och kalium frisätts i blodbanan
Muskelarbete ex pumpning
Klappning av en ven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad kan vara komplikationer vid venös provtagning? Nämn 3 st

A
  1. Nervpåverkan
  2. Hematom (undviks genom att ha hela kanyl i kärlet och stilla samt att stas släpps innan kanyl dras ut)
  3. Svimning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Varför ska provtagning ur PVK undvikas?

A

Risk för hemolys och tillblandning av läkemedel osv. Helst prover ur nyinlagd PVK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nämn tillvägagångssätt vid blododling

A
  1. Desinfektera membran till blododlingsflaskor
  2. Butterfly rekommenderas
  3. Slasktratt ca 3-5 ml där korken är spritad
  4. Börja med aerob flaska före anaerob
  5. Minst 40 ml blod (10 ml/flaska)
  6. Snabbt till inkubator helst inom 2h, sålänge i rumstemp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

SANT ELLER FALSKT: Tjockleken på epidermis och dermis är olika beroende på person

A

FALSKT
Epidermis och dermis 3 mm hos alla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vart kan du ge en subkutan injektion? Nämn 4 st

A
  1. Yttersida av lår (ej insida r.t stora kärl och nerver)
  2. Sätesregion (övre yttre kvadrant)
  3. Överarm (2-3 fingrar nedan akromion)
  4. Buk (ett par cm från navel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka muskler kan du ge en i.m injektion? Nämn 3

A
  1. M. Gluteus maximus
  2. M vastus lateralis
  3. M deltoideus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur kan du se till att allt läkemedel hamnar i muskeln? Vad skiljer sig åt när du sticker m.deltoideus?

A

Genom z-track metod och för in nål 90 grader med pengrepp däremot vid injektion i m. Deltoideus lyfts muskeln för att undvika stick i axilarisnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är en CVK och var kan den sitta?

A

Central venkateter är en kärlkateter som sitter i en central ven vanligtvis v. Cava superior. Den kan även sitta i:
V subclavia
V jugularis interna
V femoralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Nämn 4 indikationer för CVK

A
  1. Svårstucken patient
  2. Infusion av kärlretande läkemedel
  3. Långvarig behov av venös infart
  4. Snabb stor mängd infusion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hur ofta ska en CVK och PICC line inspekteras?

A

Slutenvård: dagligen
Öppenvård: vid omläggning + vb
Informera patient varningssignaler vid CVK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Varför ska patient vara i planläge vid handhavandet av en CVK?

A

Risk för luftemboli minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

När tas blododling ur CVK?

A

När patient är svårstucken eller misstanke för kateterrelaterad infektion då tas parad blododling
Parad blododling= blododling som tas både perifert och i CVK inom 15 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur kan du se till att du är i blodkärl?

A

Genom att aspirera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur ofta ska CVK och PICC line läggas om?

A

Var 7e dag då ska även trevägskranar och injektionsmembran läggas om

46
Q

Hur länge kan en CVK sitta?

A

3-4 veckor

47
Q

Vad kan komplikationer vara vid CVK? Nämn 4 st

A
  1. Pneumothorax (kan ske vid insättande)
  2. Luftemboli
  3. Infektion
  4. Ocklusion (stopp i CVK) (ändra ställning då och se om klämman är öppen, be patient hosta eller lyfta arm)
  5. Extravasal injektion
48
Q

Vad kan symtom vid luftemboli vara och vilka åtgärder görs?

A

Symtom: dyspne, andnöd, bröstsmärta, illamående
Åtgärder: Stäng CVK, 10-15 L syrgas, sänk huvudända, sätt pat på vänster sida, tillkalla läkare

49
Q

Vad är en PICC Linke och vart sitter den?

A

Perifert insatt central kateter som sitter i någon av överarmens vener:
V basilica
V brachialis
V cephalica

50
Q

Vad bör göras innan picc line används för första gång?

A

Se till att läget är på rätt plats genom lungröntgen eller EKG

51
Q

Kontraindikation picc line?

A
  1. Pat ej samtycker
  2. Nedsatt blodcirkulation, nedsatt känsel
  3. Svullnad i arm (byt arm)
  4. Sår/infektion i arm
  5. Eksem vid planerat instick
52
Q

Kan patient duscha och ta antikoagulantia före insättning av picc line?

A

JA

53
Q

Risk med att ha långvarig hypertoni?

A

Stroke och hjärtinfarkt

54
Q

Vad är systoliskt och diastoliskt blodtryck?

A

Det cirkulerande blodets tryck mot artärvägggarna
Systoliskt= högsta tryck som uppstår i centrala kärlen när hjärtat drar sig samman och blodet pumpas från vänster hjärnhalva
Diastoliskt blodtryck= när hjärtat vilar och fylls med blod

55
Q

När sätts hypertonidiagnos?

A

När blodtrycket är över eller likamed 140/90 mmHg vid 2-3 mättillfällen

56
Q

Spelar tiden när man tar blodtryck?

A

Ja eftersom blodtrycket varierar över dygnet
Lägst natt, högre morgon, lägre dagtid, sjunker kvällen

57
Q

Vilket läge ska blodtrycket helst mätas

A

Sittande

58
Q

Spelar storlek på blodtrycksmanchett roll?

A

Ja, felstorlek ger felvärde

59
Q

Hur kan patient förbereda sig inför blodtrycksmätning? Nämn 3 st

A
  1. Tömt urinblåsan
  2. Undvika koffein, tobak, träning minst 30 min innan
  3. Vila minst 5 min
60
Q

Hur ska nivån vara när blodtryck mäts både i liggande och sittande

A

Liggande= i höjd med hjärtats höger förmak
Sittande= mitten av sternum och handflata upp

61
Q

Viktigt att tänka på vid blodtrycksmätnings tillvägagångssätt?

A

Total tystnad och börja med palpatoriskt blodtryck för att inte missa ”silent gap” därefter ausultatorisk

62
Q

När blodtryck tas vid ett första tillfälle, vad ska du tänka på?

A

Vid första mättillfälle mät båda armar när det är mindre än 10 mmHg bör höger arm användas om det är mer tas arm med högst blodtryck
Skillnad över 20 mmHg ska utredas för ateroskleros
Vänta minst 1 min innan nästa mätning

63
Q

Vilken arm ska du helst ta blodtryck om båda armar är lika i trycket?

A

Höger arm

64
Q

Vilka artärer känns vid blodtryckmätning

A

A. Brachialis vid ausulkatorisk blodtrycksmätning
A. Radialis vid palpatoriskt blodtrycksmätning alt a. Brachialis

65
Q

Hur definieras ortostatiskt blodtryck?

A

Faller minst 20 mmHg systoliskt eller diastoliskt minst 10 mmHg efter person reser sig och står stilla 3 min

66
Q

Vad ska man tänka på vid blodtrycksmätning så det inte blir felvärden?

A

Tryck inte stetoskop för hårt mot artär och ta silent gap

67
Q

Orsak till förstoppning?

A
  1. Slog-transit= för långsam passage genom mat-tarmkanalen
  2. Viserad hyposensivitet= nedsatt känsel i rektum
  3. Neurologisk sjukdom
  4. Läkemedelsbiverkan av ex opioider, NSAID, järntab, antihistamin
68
Q

Varför är det vanligt med förstoppning hos äldre?

A

Immobilitet
Svagare bukmuskulatur för att krysta
Minskad sensibilitet
Fler sjukdomar och läkemedel

69
Q

Vad är fekalom?

A

Vid långvarig förstoppning kan fekaom bildas. Fekalom är en stor avföringsklumpen som spänner ut ändtarmen vilket gör att omgivande muskler och känsel inte fungerar normalt. Fekalom förvärrar förstoppningen vilket skapar en ond cirkel där pat inte tömmer tarmen
Behandling: makroevolution, tarmsköljning och förebyggande behandling

70
Q

Vad är vanligast symtom vid fekalom

A

Diarré
Äldre med diarré ska alltid fekalom finnas i åtanke

71
Q

Åtgärder vid förstoppning?

A

Gastronomisk reflex= stimulering av tarmrörelse ex fysisk aktiv
Ta anamnes:
- Toavanor
- Kostvanor: vätska och fibrer (mycket fibrer negativt vid långsam passage)
- Medicin
- Stress
- Sjukdom

72
Q

Vad är dysfagi?

A

Nedsatt förmåga eller oförmåga att äta eller svälja

73
Q

Vad är afasi och vad är en vanlig orsak till det?

A

Nedsatt förmåga eller oförmåga att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva
Stroke vanligast orsak till afasi
Språkförmåga lokaliserad i vänster hjärnhalva, skada här l.t afasi

74
Q

Vad är talapraxi och dysartri?

A

Talapraxi= nedsatt förmåga att artikulera (oftast i samband med afasi)
Dysartri= nedsatt rörlighet i musklerna som används vid tal

75
Q

Vanligast orsak vid andningssvikt?

A

KOL
Vid andningssvikt kan det vara svårt att vädra koldioxid och få tillräckligt syre

76
Q

Kliniska tecken vid otillräcklig andning?

A
  • Hög puls
  • Snabb andning
  • Oro
  • Andning med hjälpmuskulatur
  • Ökat bltr
  • Cyanos
77
Q

Spelar munvård vid andningsvård roll?

A

JA, god munvård är en mycket viktig del i andningsvården ex om patient är slemmig eller torr

78
Q

Vad är PEP?

A

Positive expiratory pressure är motståndshandling och är en teknik för att öppna luftvägarna. PEP kan skapas med läppar eller redskap, det ger minskad postop komplikationer

79
Q

Vad är CPAP?

A

Continous positive airway pressure som upprätthåller positivt luftvägstryck genom hela andningscykel, både in och ut. CPAP motverkar atelektas

80
Q

Indikation och kontraindikation med PEP

A

Indikation
- Efter om i buk/thorax
- Problem med slem
- Dålig syresättning
- Långvarigt sängläge

Kontraindikation
- Odränerad pneumothorax
- Svårt lungemfysem

81
Q

När kan hostmaskin användas

A

Används för personer med låg hoststöt eller neurologisk tillstånd

82
Q

Risk med CPAP om patient inte kan ta bort den?

A

Stor aspirationers vid illamående/kräkning

83
Q

Ge minst 5 andningsfrämjande åtgärder?

A
  1. Avlägsna sekret, blod i munhålan
  2. Lyft käken framåt uppåt så att tungan ej faller bakåt
  3. Lossa åtsittande kläder runt hals, bröst och midja
  4. Öppna fönster
  5. Undvik starka dofter
  6. Andas med magen och med patient
  7. Skapa trygghet
84
Q

S-XABCDE vad står det för?

A

S-safety
X- katastrofblödning
A-airway
B- breathing
C- circulation
D-disability
E- exposure

85
Q

Ge 3 orsak till ofria luftvägar

A
  1. Sänkt vakenhetsgrad så tungan faller bakåt
  2. Främmande kropp
  3. Svullna slemhinnor r.t allergi
86
Q

Hur undersöker du om patient har fria luftvägar?

A

Om patient vaken= prata med patient
Sänkt medvetande= se lyssna känn
Se i munhålan
Lyssna på andning låter det snarkande?
Känn på luftström

87
Q

Åtgärd vid ofria luftvägar?

A

Haklyft eller käklyft
Nästub eller svalgtub (svalgtub enbart om patient är medvetslös)
Främmande kropp= avlägsnas
Kroppsvätska= rensug
Svullnad:
- Larma
2. 15 L o2 på reservoarmask
3. Läkemedel ex adrenalin

(Om patient måste lämnas ensam så skapa stabilt sidoläge)

88
Q

Vad kan du göra observera i andningen (B i ABCDE) och åtgärda akut?

A

Se- lyssna-känn
Se:
Påverkad AF första tecken på att pat tillstånd försämras se därför AF (normalt 12-20/min)
Höjer bröstkorg? Liksidig? Regelbunden?
Används hjälpmuskulatur?
Cyanos?

Lyssna
Med stetoskop, pipande? Rosslande? Låter andningen ens?

Känn
Känn luftström genom mun och näsa
Höjer bröstkorg

Omedelbara åtgärder
- Optimal sängläge
Högflöde syrgas 12-15L

89
Q

Tidiga tecken på cirkulationssvikt?

A

Ökad AF
Svag eller hög puls
Oro och/eller sänkt
Perifer kyla
(Lågt blodtryck sent tecken på cirkulationssvikt)

90
Q

Vad är chock?

A

När cirkulationssvikten leder till otillräcklig syreförsörjning i vävnaderna kallas tillståndet chock. Tecken kan vara att patient blir blek, kallsvettig och sänkt medvetande

91
Q

Vad kan du göra för observationer vid cirkulation (C i ABCDE)

A

Perifer cirkulation: om huden är varm eller kall, torr, svettig eller kallsvettig, kalla, bleka. Blåa händer och fötter tyder på att de perifera kärlen är sammandragna
Undersök kapillär återfyllnad (Tryck 5 sek nagelbädd och släpp mindre än 3 sek bör färgen komma tillbaka)

Puls: fylld eller tunn? snabb eller långsam? Regelbunden?
När BT sjunker är det svårt att känna i a. radialis och a. femoralis därför ta a.carotis

92
Q

Omedelbara åtgärder vid cirkulationssvikt?

A

Höj fotända
Ge i.v vätska
Ge syrgas 10-15L

93
Q

Vad är en viktig kontroll vid D i ABCDE?

A

Ta ALLTID glukos

94
Q

Vad ingår i NEWS kontroll?

A
  1. Andningsfrekvens
  2. Puls
  3. Systoliskt blodtryck
  4. Syremättnad
  5. Medvetandegrad (ACVPU)
  6. Temp
95
Q

Vilka faktorer påverkar riskbedömningen?

A
  1. Mängd syrgastillförsel
  2. Smärtpåverkan
  3. Urinproduktion
  4. Försämrat neurologiskt status
96
Q

Vad är ACVPU och hur skattas det?

A

Skattningsskala på medvetenhet
A= Alert
Patient vaken och reagerar på tilltal

C=confusion
Ej adekvat, förvirrad

V=Voice
Reagerar på tilltal med medvetandesänkt

P=Pain
Innebär medvetandesänk som reagerar på smärtstimuli med ej tilltal

U=Unresponsive
Patient medvetandesänk och reagerar varken på smärtstimuli eller tilltal

97
Q

Vad är blodgruppering och BAS test?

A

Blodgruppering undersökning av antikroppar för att ta reda på gruppering enligt ABO systemet samt D antigen
BAS test- blodgruppkontroll och antikroppscreening. Giltig 5 dygn
MG test giltigt 3 dygn

98
Q

Hur lång tid tar det för erytrocyter och trombocyter att infudera?

A

Vanligtvis bestämmer läkare r.t patientens hälsotillstånd
Erytrocyter brukar infudera på 4 timmar
Trombocyter inom 30 min

99
Q

Förenlighetsprövning förs inför transfusion, vad ska tänkas på när det tas?

A

Tas på två olika tillfällen (förutom akut situation)
Blodgruppskontroll EFTER att BAS test gjorts

100
Q

Du har fått erytrocytkoncentrat, hur kontrollerar du påsen? Nämn 3 st

A

Hemolys
Koagel
Grumlighet
Läckage

101
Q

Vilka kan ge till vilka när det kommer till plasmakoncentrat och erytrocyter?

A

Så jag kunde inte infoga bild:) kolla google på foto om du fick rätt!

102
Q

Kontroller under infusion?

A

Observera reaktioner
Mät bltr och puls vid obehag
Vid chocksymtom kontrollera urinfärg och möngd
Kontrollera transfusionshastighet och att det ej går extravasalt

103
Q

Patienten får blod men upplever svårt att andas, vad gör du?

A

Reaktionssymtom kan vara: frossa, klåda, feber, oro, takykardi

AKUT
Avbryt omedelbart transfusion men låt infart sitta kvar
NEWS
Larma!
Kontakta därefter transfusionsmedicin
Eftersom påse ska vara sparad minst 4h så kontrollera med ordination och förenlighetstestet

104
Q

Vilka smittor kan överföras via blodet?

A

Hepatit B & C
Humant immunbrist virus (HIV)

105
Q

Beskriv kort om hepatit b och c, vilka blodprover kan tas?

A

Hepatit b är ett virus som infekterar levern och smittar via blod och sex. Vaccin finns.
Prover= HBsAg

Hepatit C är virus som infekterar lever och smittar via blod. I första hand bland i.v missbrukare, från mor till barn samt via homosexuellt sex.
Prov= anti-hcv-test eller PCR test

106
Q

Beskriv kort om humant immunbrist virus s.k HIV

A

Sprids via blod eller sex, innebär livslång kronisk infektion och på sikt utveckla AIDS om det ej behandlas. Finns ej vaccin men läkemedel

107
Q

Nämn de 4 olika former av urininkontinens?

A

Ansträngningsinkontinens- vanligast kvinnor, ovanligt män

Trängningsinkontinens- överaktiv blåsa

Blandinkontinens= kombination av trängning- samt ansträgningsinkontinens

Överaktiv blåsa

108
Q

Vad är nokturi?

A

Behov av att tömma blåsa nattetid

109
Q

Vad är överrinningsinkontinens?

A

urinläckage r.t överfull blåsa s.k urinretention

110
Q

Vad är ett trycksår och vart kan det framkomma?

A

Skada hud, vanligtvis över benutskott som är relaterat av tryck även genom skjuv
Uppkommer
Sacrum
Sittbensknöl
Hälar
Höft
Insida knä
Näsvinge och bakom öron

111
Q

Riskfaktorer för trycksår och hur kan du göra riskbedömning?

A

Nedsatt rörelse
Sängliggandes eller rullstolsburen
Fuktig hud
Nedsatt cirkulation
Undernäring
Hög ålder
Lågt hb
Nedsatt känsel

Riskbedömning
Skala: Modifierat nortonskala & riskbedömning trycksår skala
Hudbedömning inom ett par timmar på sjukhus
Fingertrycktest på rodnad

NKSE (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions