Sammanfattning NKSE Flashcards

1
Q

Omvårdnadsåtgärd vid akut epilepsianfall, nämn 6 st

A

1.Uppträd lugn
2. Stanna kvar i rummet
3. Skydda huvud genom att lägga en kudde
4. Skydda från omgivningen ex yttreskador
5. Stabilt sidoläge när kramperna är över för att säkra fria luftvägar
6. Ta tid på anfallet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn minst 12 preoperativa förberedelser

A
  1. Fasta minst 6h för att förhindra aspiration av maginnehåll vid narkos som l.t pneumoni
  2. Information om att ej dricka klara dryck minst 2h före operation
  3. Duscha kväll före och samma dag med hudrengöring ex tvål eller desinfektion
  4. Dubbeldusch: intvålning av kropp samt hår med klorhexidin 2 ggr
  5. Rena operationskläder och sängkläder
  6. Patient får ej gå ur sängen efter att ha tagit på operationskläder
  7. Information av operation och eftervård
  8. Kontrollera att PVK fungerar
  9. Administrera ordinerad preop medicin ex smärtlindring och sedering
  10. ID märkt patient och ID märkt säng
  11. Kontrollera att patient ej har piercing/smycken, nagellack, lösnaglar och smink (nagellack kan göra att tecken på cyanos missas)
  12. Kontrollera att patient kissat
  13. Kontrollera att ordinerade prover är tagna och att blodgrupp/BAS test finns
  14. Lås in värdesaker
  15. Opererande läkare markerar huden vid pariga organ
  16. Kontroll av hudkostym ex inga sår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Postoperativa kontroller minst 10 st

A
  1. Kontroll av förband: för att upptäcka blödning (TA EJ AV)
  2. Kontroll av PVK: infusion inte går extravasalt eller tecken på tromboflebit
  3. Vätskebalans: för att undvika över och undervätskning
  4. Andning: för att se att syremättnad upprätthålls och undvika rörelsekomplikationer såsom pneumoni
  5. Smärtskattning VAS och NRS (numerisk skala) och abbey pain scale, smärta fördröjer läkningsprocessen
  6. Gips: kontrollera känsel och cirkulation nedanför frakturen
  7. Bromageskala: kontroll av rörelseförmåga (ortopedi)
  8. Kontroll att patient kan kissa så att inte urinretention uppstår annars ta bladderscan, intermittent katerisering eller KAD
  9. Postoperativa läkemedel
  10. Kontrollera vitalparametrar
  11. Kontroll av illamående (PONV= postoperative nausea and vomiting)
  12. Kontrollera dränage, mängd?, stopp?, blod?
  13. Ta hb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn postoperativa kontroller vid blödningsmisstanke

A
  1. Känsel
  2. Svullnad
  3. Rörelse
  4. Smärta
  5. Hb
  6. Blodtryck
  7. Förband
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Postoperativa kontroller av förband första dygnet

A
  • Kontroll om det läcker från förband eller om bandaget är mättat
  • Kontrollera om rodnad runtom förekommer
  • Titta efter blödning eller sårvätska
  • Kontrollera att bandaget sitter korrekt
  • Titta efter sårglipor vid transparent bandage
  • Undvik att ta bort förband minst 48h
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Åtgärder för att minska risk för tromboflebit, nämn minst 4 st

A
  1. Basal hygien
  2. Desinfektera med klorhexidin minst 5 sek och låt lufttorka minst 30 sek
  3. Använd så liten PVK i så stor ven som möjligt
  4. Kontrollera funktion/ flödet minst 3 ggr/dygn, spola med NaCl
  5. Tätt slutet förband för att minska risk för retning
  6. Stabil fixering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn 6 st orörlighetskomplikationer

A
  1. Pneumoni
  2. Trycksår
  3. DVT
  4. Opstipation
  5. Kontrakturer (inte kunna sträcka eller böja led)
  6. Atelektaser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man förebygga en pneumoni?

A
  1. Ligga på mage eller sidoläge
  2. Kontinuerlig lägesändring
  3. Blåsa i motstånd, PEP pipa
  4. Djupandas, andningsövningar
  5. Sitta upp i säng med förhöjd huvudända
  6. Hosttekning
  7. God munvård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förebygga trycksår, ge minst 5 åtgärder

A
  1. Avlastning med ex kuddar
  2. Antidecubitimadrass
  3. Hålla lakan torra, rena och släta
  4. Hålla hud torr och ren
  5. Inspektera hud
  6. Väl nutrierad
  7. Korrekt förflyttningsteknik för att undvika risk för skjuv
  8. Lägesändring- vändschema
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn 3 åtgärder för att förebygga atelektaser

A
  1. Motståndsandning
  2. Lägesändring
  3. Hostövning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn 2 åtgärder för att förebygga DVT

A
  1. Vicka på tårna under säng
  2. Stödstrumpor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förebygga opstipation, ge 8 förslag

A
  1. God vätsketillförsel
  2. Fysisk aktivitet
  3. Avlasta under fötter vid tarmtömning
  4. Sitta upprätt vid tarmtömning
  5. Ge tid och avskildhet vid toalettbesök
  6. Intag av frukt och grönsaker
  7. Fiberrik kost ex havregrynsgröt- vid ökat fiber ska också vätskeintag ökas
  8. plommondryck eller torkad frukt
  9. Undvika stoppande livsmedel såsom blåbär
  10. Kaffe som ökar tarmmotorik
  11. Tarmmotorik mest aktiv efter frukost
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn 3 åtgärder för att förebygga kontraktur

A
  1. Rörelse och belastning
  2. Uppmuntra patient att ta ut rörlighet i knä och höfter
  3. Hjälp patient ligga plant på mage och rygg minst 20 min om dagen för att åstadkomma töjning av framförallt höftböjarna
  4. Få patient att träna och medverka vid förflyttning så snart som möjligt efter operation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Syfte med omvårdnadsepikris

A
  • Sammanfatta vården
  • Vidarebefordra information om patientens fortsatta vård till andra vårdgivare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad ska det innehålla i en omvårdnadsepikris enligt patientdatalagen, nämn ca 10 st?

A
  1. Kontaktorsak
  2. Patientdata
  3. Samtycke
  4. Information om närstående
  5. Kort bakgrund om intagning
  6. Hälsohistoria
  7. Överkänslighet och allergier
  8. Vårdtid
  9. Patientansvarig sjuksköterska och läkare
  10. Vem som skrivit epikris
  11. Utförda omvårdnadsåtgärder
  12. Aktuell läkemedelsbehandling
  13. Aktuell omvårdnadsstatus
  14. Planerade återbesök
  15. Vårdplan
  16. Fortsatt behov av omvårdnadsåtgärder efter utskrivning
  17. Insatser från andra vårdgivare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Omvårdnad för att motverka konfusion, nämn 10?

A
  1. Regelbunden urin och tarmtömning
  2. Väl nutrierad
  3. Uppträd lugn
  4. Anhöriga får vara närvarande
  5. Ha så få vårdare som möjligt
  6. Inte lämnas ensam/ofta tillsyn
  7. Samtala om bekanta saker för patient
  8. Anpassad och kontinuerlig information
  9. Se till att patient får vila och lugn & ro
  10. Var uppmärksam på symtom av urinretention eller opstipation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Åtgärder för att öka energitaget?

A
  1. Trevlig måltidsmiljö: lugn och ro vid måltid, god doft, fint upplagd
  2. Ta reda på om patient vill äta själv eller i sällskap
  3. Berika med fett såsom extra grädde och smör
  4. Undvik lättprodukter
  5. Mellanmål
  6. Minska nattfastan
  7. Kontrollera att munstatusen är god
  8. Kontrollera att patient inte har sväljsvårigheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Åtgärd vid dödsfall

A
  1. Kontakta närstående
  2. Kontakta läkare
  3. Journalför händelsen
  4. Ta bort kuddar och hjälpmedel från säng och fäll i planläge
  5. Slut den dödes ögon och mun med kudde under hakan
  6. Tvätta och klä på den döde
  7. Torka ur mun och näshåla
  8. Fukta läppar
  9. Kamma hår och raka om närstående önskar
  10. Avlägsna PVK och KAD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn 8 komponenter som kan bidra till det metalbola syndromet

A

Metabola syndrom innebär riskfaktor som ökar risk för hjärtkärlsjukdomar, diabetes typ 2 och andra folkhälsoproblem
1. Kraftig övervikt/fetma
2. Hypertoni
3. Diabeter typ 2
4. Högt blodsocker
5. Förhöjda triglycerider
6. Sänkt HDL (High density lipoprotein= bra fett)
7. Mikroalbuminuri
8. Rökning och alkohol
9. Manligt kön
10. Inaktivitet
11. Stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kan vi ge stöd till någon för att sluta röka?

A

Utgå från tidigare erfarenheter av att sluta röka
Hjälp patient sätta delmål och ha rimliga mål
Rökdagbok där patient kan dokumentera senast rökning och känslor
Erbjud att delta i sluta rökgrupp
Informera om risker med rökning
Informera om nikotinersättning
Skriv lista om personlig anledning till att sluta röka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Abstinensbesvär vid rökavvänjning?

A

Trötthet
Starkt röksug
Svettningar
Huvudvärk
Irritation
Rastlöshet
Nedstämdhet
Koncentrationssvårighet
Svårt att sova
Ökad aptit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad gör du vid stickskada?

A

Vid stickskada drabbas risken för blodöverförbara smittor som hepatit b & c eller HIV
1. Omedelbar riklig handdesinfektion för att minska risk för smitta
2. Ta venprov på dig och patient s.k nollprov
3. Skriva avvikelserapport och arbetsskadeanmälan
4. Rapportera till arbetsledare som har ansvar för att adekvata åtgärder vidtas
5. Kontakta läkare på infektionsklinik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Råd för att förbättra insomningen, nämn minst 5

A

Avrunda dagen i tid
Varva ner genom att läsa bok, lyssna lugn musik, varm bad/dusch
Skön säng och sköna sängkläder
Undvika kaffe och annat koffein sent på kvällen
Mörkt i rummet
Aktivera sig på dagen
Undvika att titta på skärmar som tv, dator och mobil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Egenvårdsråd vid fatigue

A

Spar på krafterna, prioritera olika aktiviteter
Regelbundna sömnvanor
Fördela energi
Vila under dagen
Fysisk aktivitet
Yoga och avslappningsövningar
Vistas utomhus
Främja sociala relationer
Kostråd, måltidsråd för att inte nedsatt nutritionsstatus ska påverka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ge 4 orsaker till fatigue

A
  1. Läkemedel
  2. Anemi
  3. B12 brist
  4. Järnbrist
  5. Cancer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad innebär ett brytpunktsamtal?

A

Ett samtal med patient och närstående där behandling bryts till den sena fasen ex kurativ behandling och näring avslutas och fokus på behandling är symtomlindring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur många dagar kan närstående ta ut närståendepenning?

A

max 100 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka är de 4 hörnstenar inom palliativ vård?

A
  1. Symtomlindring: behandla symtom som oro, smärta, illamående
  2. Teamarbete
  3. Kommunikation och relation: kontinuitet i vården mellan professioner samt patient och anhöriga
  4. Närståendestöd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilken är förstahands läkemedel i palliativ vård vid rosslig andning

A

Robinul (glykopyrron) injektion
Mycket vanligt med muntorrhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Egenvård vid muntorrhet, nämn minst 5

A
  1. Nogrann munhygien
  2. Dricka ofta
  3. Salivstimulerande medel
  4. Suga på isbitar
  5. Flourskölj
  6. Smörja läppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Orsak till muntorrhet?

A

Läkemedel ex antikolinergika
Andas med öppen mun
Oxygenbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Egenvårdsråd vid feber, nämn minst 5

A
  1. Antipyretika (febernedsättande) ex alvedon
  2. Dricka ordentligt
  3. Kall handduk på panna
  4. Svalt i rummet
  5. Duscha
  6. Byt svettiga kläder och sängkläder
  7. Vila
  8. Öppen fönster om patient varm och svettig
  9. Sök vård om febern håller mer än 4 dygn eller resa i tropiskt land eller samband med operation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Preventiva åtgärder mot fallrisk, nämn 8 st

A
  1. Ta bort hinder och överflödigt ex lösa sladdar
  2. Se till att larm fungerar och är lättillgänglig
  3. Se till att golvet inte är halt
  4. Lås säng och sängbord
  5. Rätt höjd på stolar
  6. Fria gångytor i korridor
  7. Resa sig långsamt
  8. Stadiga skor
  9. Antihalkstrumpor
  10. Ersätta badkar med dusch
  11. Montera handtag på vägg i badrum
  12. Höftskyddsbyxor
  13. God belysning
  14. Se till att ha bra glasögon
  15. Gånghjälpmedel
  16. Nära till toalett och nära tillgångar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nämn 4 risker med dålig munhälsa

A
  1. Karies
  2. Tandvärk
  3. Svamp i munhålan
  4. Tandlossning
  5. Krustor
  6. Blåsor och sår i mun
  7. Nedsatt nutrition
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Nämn 5 omvårdnadsåtgärder vid munvård

A
  1. Inspektera munhålan med hjälp av instrument ROAG
  2. Smörja läppar
  3. Borsta tänder med flourtandkräm
  4. Används flourskölj
  5. Fukta mun med gel/spray
  6. Avlägsna krustor (intorkat slem) med slemlösande medel
  7. Skumgummipinnar med vatten för att fukta mun
  8. Undvik söta och sura dryck
  9. Skölja mun och/eller dricka vatten efter måltid
  10. Använd tandtråd
  11. Undvik småätande

Nedsatt salivproduktion vanligast orsak till sjukdomar i munhålan
För att lösa upp krustbildning bör tvättning ske omväxlande med vatten och slemlösanded eller smörjmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Om patient har vitaktiga beläggningar eller/och stark rodnad på slemhinnan kan det typa på ____

A

Svampinfektion (candida)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur kännetecknas muntorrhet?

A

Blankhet, rodnad och krustabildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är NT proPNP

A

Blodprov som kan bedöma hjärtsvikt
Det är en peptidhormon som utsöndras från hjärtat vid ökad belastning
Avspeglar främst systoliskt dysfunktion (systoliskt pumpförmåga svag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Omvårdnadsåtgärd vid ångest, nämn 5 st

A
  1. Information om ångest
  2. Uppmuntra patient att utföra aktiviteter som hen mår bra av
  3. Avslappningsövningar
  4. Andas lugnt
  5. Informera att undvika alkohol och droger då det kan förvärra ångest
  6. Info om att nikotin och koffein kan öka ångest
  7. Uppträd lugn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är hjärtsängläge och varför använder man sig av det i vården?

A

Höjd huvudända och sänkt fotända
Reducerar det venösa återflödet till hjärtat vilket minskat blodflödet i lungkretsloppet (ex vid hjärtsvikt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hur gör du vid suturtagning?

A

Info till patient
ID kontroll
Desinfektera händer och underarmar
Handskar och plastförkläder
Inspektera sår och förband
Ta ställning till vilken suturteknik som används: Suturer eller metallclips
Ta fram material på spritad yta
Ta bort suturer
Lägg om såret med nytt förband ex desinfektera med klorhexidin
Desinfektera arbetsyta
Dokumentera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Omvårdnadsåtgärd för att underlätta andning, nämn minst 6 st

A
  1. Lossa åtsittande kläder över hals, bröst och mage
  2. Öppna fönster
  3. Höja huvudända
  4. Se till att patient sitter stadigt med stöd under armar
  5. Motståndsandning
  6. Djupandas
  7. Lugnt bemötande
  8. PEP pipa (positive expiratory pressure)
  9. Andas med patient
  10. Instruera hostteknik
  11. Syrgas (kräver ordination)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilka livsstilsförändringar kan göras för god hälsa?

A
  1. Regelbunden motion: kan motverka metabola störningar, sänker puls och bltr
  2. Viktnedgång: minska på fett och tomma kalorier ex socker
  3. Saltrestriktion: blodtryckssänkande effekt
  4. Rökstopp: rökning höjer bltr
  5. Minska alkoholintag: alkohol höjer bltr
  6. Stressreduktion: stress höjer bltr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur kan du ge stöd vid cancerbesked?

A

Svara på frågor
Öppen dialog
Ställ öppna frågor
Var närvarande
Lyhördhet se hur mycket info patient kan ta in, ge inte för mycket information
Erbjud kuratorstöd
Empati och lugnt bemötande
Inga falska löften
Stödgrupp
Stöd i att hantera närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Åtgärd vid fall hos patient

A

Sitt hos patient på golvet
Fråga vad som hänt
Prata lugnt
Fråga om patient slagit i sig någonstans
Fråga om patient har ont

46
Q

Egenvård vid ulcus (magsår)

A

Magsår orsakas oftast av bakterien helicobacter pyrori

  • Undvik mat och dryck patient får symtom av
  • Undvik rökning
  • Undvik NSAID och Acetylsalicylsyra
47
Q

Åtgärd vid måltid vid dysfagi/stroke

A

Instruera och uppmuntra
Lägg upp mat och häll dryck
Konsistensanpasswad mat/dryck
God sittställning
Skär/dela maten
Guida till att äta själv
Mata patient
Måltidshjälpmedel ex förstorat skaftgrepp eller pet-emot-kant
Servera små portioner
God miljö vid måltid
Assistera under måltid
Kolsyrad dryck (stimulerar till sväljning)
Placera mat på ickeförlamad sida

48
Q

Åtgärd för att inge trygghet vid samtal med oroliga patienter

A

Avsätt tid i enskilt rum och informera kollegor
Ögonkontakt
Stäng av telefon/ge till kollegor
Var påläst om det som ska samtalas om
Aktivt lyssna
Ge patient utrymme att ställa frågor
Bekräfta känslor och visa empati

49
Q

Hur läggs sår om enligt ren rutin

A

Sår rengörs med kranvatten alltså rena produkter ej sterila

50
Q

Tecken på sårinfektion

A

Rodnad
Svullnad
Smärta
Värmeökning
Sårsekret
Lättblödande
Ömhet
Glipande sårkanter
Illalukt

51
Q

Vilka bakterier kan orsaka postoperativa sårinfektioner?

A

Staphylococcus aureus
Staphylococcus epidermis
Koagulasnegativa stafylokocker

52
Q

Vad kan ge felkällor vid pulsoximeter

A

Nagellack/lösnaglar
Kalla fingrar
Kraftig rörelse
Elektrisk störning
Starkt ljus

53
Q

Kontroll vid hypoxi?

A

Puls, bltr, pox, AF (dyspne)
Interkostala indragningar vid andning
Fladdrande näsvingar
Tecken på cyanos
Cerebral påverkan

54
Q

Hur känns buk vid peritonit (bukhinneinflammation)?

A

Buken brädhård vid palpation

55
Q

Vilka blodprov kan tas vid kontroll av njurfunktion?

A

Kreatinin
Urea
Elektrolyter
Cystatin C

56
Q

Vad är patologisk anatomisk diagnos (PAD)?

A

Den diagnos patolog ger efter obduktion eller mikroskopisk undersökning av vävnadsprov

57
Q

Hur kan du ge överrapport enligt SBAR?

A

S- Situation: presentera ditt namn, patientens namn och personnummer. Kort om vad som hänt
B- Bakgrund: bakgrund relevant för aktuell situation, vid akut tillstånd håll kort. Allergier och smittorisker informeras
A- Aktuell: bedömning/omvårdnadsstatus, använd gärna A-E. Utförda undersökningar, givna l.m, tagna prover
R- Rekommendation: vad ska mottagare göra

58
Q

Vad kontrollerar du innan läkemedel ges i.v, s.c och i.m?

A

Patient ID, läkemedels namn, styrka, dos, administreringssätt, läkemedelform och tidpunkt mot ordinationshandling

59
Q

Hur mäter du var im injektion ges?

A

För att säkerställa att injektion hamnar i muskeln: nyp ett veck, mellan tumme och pekfinger uppskatta s.c vävnad och dela på hälften+ 6-13 mm

Kvadrant mäts genom kvadrant mellan trochanter major, cristia iliaca och sätesfåran. Dela in stora kvadrant i fyra mindre och ge inj i övre yttre kvadrant

Mät noga injektionsställe för att undvika nervskador genom att man råkar sticka ischianerven

60
Q

Hur säkerställer du att läkemedlet hamnar i.m?

A

Z track technique genom förskjutning av hud med dominanta hand och släpp när hela kanylen är utdragen efter given inj

61
Q

Hur undviker du stickskador?

A

Alltid enhandsfattning
Lägg kanyl direkt i behållare för stickande avfall
Handskar

62
Q

Om inget angivet hur snabbt injicerar du i.m inj?

A

1 ml/10 sek

63
Q

Vart kan du ge im inj?

A

m. gluteus medius
m. gluteus maximus
m. gluteus minimus
m. deltoides
m. vastus lateralis
m. rectus femoris

64
Q

Vart sätter du PVK helst?

A

i en rak stor ven i underarm
Sprita med klorhexidin 5 sek och lufttorka 30 sek

65
Q

Hur ofta inspekterar du och byter PVK?

A

Byte: var tredje dag (72:a timme)
Inspektera: var 8:e timme

66
Q

Hur mycket spolar du PVK med och vad skriver du på förbandet?

A

10 ml NaCl
Förband: klockslag, datum, signatur

67
Q

Vad kontrollerar du innan du använder PVK?

A

Infektionstecken
Datum och klockslag vid insättande
Spola med NaCl

68
Q

Anledning till att inte ta blodprov ur PVK?

A

Risk för felvärden
Risk för kateterstopp

69
Q

Vad dokumenterar du vid PVK?

A

Datum och klockslag
Signatur
Indikation
Eventuell förbehandling ex smärtlindring
Placering
Storlek
Kontroll av funktion, spolning
Ev misslyckande försök
Ev komplikation

70
Q

Komplikation vid PVK, nämn minst 3

A

Vanligast komplikation är tromboflebit (rodnad, ömhet, svullnad, palpabel hårdhet över ven) tidigast tecken är rodnad och ömhet
Infusion går extravasalt
Blödning
Lokal infektion
Sepsis (PVK avlägsnas om patient visar generella infektionstecken utan bakomliggande orsak (ODLA KATETERSPETS!)

71
Q

Åtgärder som framhäver venerna vid provtagning/PVK?

A

Stasa med stasband eller blodtrycksmanchett (40 vid venprov 40-60 vid PVK)
Värme
Ha armen ned mot golv
God belysning
Rikligt med klorhexidin

Ej att göra:
- Klappa ven
- Knyta hand

72
Q

Vilka 4 infektionsprover kan tas?

A

SR (snabbsänka)
CRP (c reaktivt protein)
LPK (leukocyter)
Blododling

73
Q

Hur tas blododling?

A

Desinfektera minst 5 sek med genomblöt klorhexidinkompress
Lufttorka minst 30 sek
Otillräcklig desinfektion kan blododling kontaminera med hudbakterier
Aerob blododling (grön, syrekrävande) före anaerob (orange, icke syrekrävande)
Desinfektera membran minst 5 sek på blododlingsflaskor, låt lufttorka
Om flaskorna inte direkt kan tas i labb, lägg märkta blododlingsrör i mörkt rumstempererad rum

74
Q

Vad står PEG för och hur ges mat i PEG?

A

Perkutan endoskopisk gastrostomi- anläggs som förbindelse genom bukväggen till magsäck genom gastroskop
Spola kateter med 20-50 ml vatten före måltid
Torka av koppling och lock på sonden med rent vatten efter varje mattillfälle
Öppnad förpackning som förvarats i rumstemp ska kasseras efter 4h
Slutna system kan hänga upp till 24h
Sondmatningsaggregat är steril engångsmaterial som ska bytas efter varje matningstillfälle
Vid kontinuerlig näringstillförsel byt sondmatningsaggregat min 1 gång/dygn
Smärta och illamående i samband med sondmatning kan bero på att sondmaten går för fort in

75
Q

Hur kan du ta en smärtanamnes?

A

Lokalisation- Vart gör det ont?
Intensitet- hur ont?
Karaktär- stickande? molande? huggande? skärande?
Debut- när gör det ont?
Duration- hur länge gör det ont?
Något som lindrar eller förvärrar smärtan?
Har patient tagit smärtstillande läkemedel?

76
Q

Hur görs en bukstatus?

A

Inspektion- titta på buk. Uppspänd? Operationsärr? Hematom? Utslag?
Palpation- känn på buken. Hård/mjuk? Brädhård buk? Defence?
Pat ska ha båda armar ned. Palpation börjas på epigastriet ned mot hö fossa och iliaca
Perkussion- knacka. Låter det ihåligt? Dämpande ljud kan vara ascites. Tympaniska ljud kan indikera gasansamling ex ileus
Auskulation- lyssna. Förekommer tarmljud? Inga ljud kan indikera paralytisk ileus

77
Q

Orsak till nutritionsutredning?

A

Kulturella, sociala och religös orsak
Obehandlad smärta
Magtarm besvär
Illamående
Muntorrhet
Ökat energibehov ex KOL
Tugg/sväljsvårigheter
Munstatus
Depression

78
Q

Hur görs demensutredning?

A

Sjukdomshistoria
Blodprov
Mini mental test (främst alzheimers)
Hjärnavbildning med datortomografi

79
Q

Vad mäter dessa BLODPROVER:
B-hb
P-fe
B-leukocyter
B-trombocyter
S- Kalium
S-kreatinin
S- cystatin
S- natrium
PK
Differentialräkning

A

B-hb mäter blodvärdet (hemoglobin). Kan vara lågt vid anemi eller blödning. Normalvärde män 130-170 g/L och kvinnor 120-155 g/L

P-fe (järn): Fe tillsammans med HB kan indikiera blödning i magtarm

B-trombocyt visar överdriven koaglulationssjukdom eller blödningssjukdom

S-kalium mäter kalium i blodet. Ingår oftast i elektrolytstatus och reglerar syrabas balans och vätskebalans. Onormala värden kan påverka hjärtrytm

S-kreatinin: mäter njurfunktion

S- cystatin: mäter njurfunktion

S- natrium: mäter mängd natrium för att se att saltbalansen är bra. Reglerar syrabas och vätskebalans

PK protrombinkomplex. Analyserar koagulationssystem. Kontrollerar effekt av antikoagulantia behandling

Differentialräkning (B-diff): ger svar på koncentrationen av de olika leukocyterna

80
Q

Vad ingår i blodstatus?

A

Hb
LPK
TPK (trombocyter=
MCH (hb massa i cell)
EPK (erytrocyter)
EVF
MCV
MCHMCH

81
Q

Du ska ge en blodtransfusion, hur gör du (nämn det viktigaste)?

A

Kontrollera ID, namn, personnummer. Jämför med transfusionsdokument
Kontrollera att patient blodgrupp och antikroppar stämmer överens med blodenhet
Kontrollera hållbarhetstid
Kontrollera ISBT- Nummer på blodenhet stämmer med transfusionsdokument
Tappningsnummer och personnummer stämmer med transfusionsdokument
Jämför med ordination samt att blodenhet har de egenskaper som ordinerats (ex leukocytreducerat)
Okulärbesiktning (Koagel, hemolys, missfärgning, läckage, grumligt?

82
Q

Vad kontrollerar du under pågående blodtransfusion?

A

Patientens reaktioner under transfusion
Stanna kvar 15 min
Kontroll infusionshastighet och infusionsväg (så transfusion ej går extravasalt)
Vitalparametrar vid obehad
Urinmängd och färg vid obehad/chocksymtom

83
Q

Vad kan vara symtom på reaktion av blodtransfusion och vad gör du isåfall?

A

Symtom på reaktion:
Frossa
Klåda
Urtikaria
Ansiktsrodnad
Feber
Oro och ångest
Bröstsmärta
Ryggsmärta
Takykardi
Bltr fall
Röd urin

Avsluta infusion
Kontrollera vitalparametrar och AT
Kontakta läkare
Kontrollera patient id, blodgrupp, blodenhets nummer, Rhd stämmer med transfusionsdokumentation
Informera transfusionsmedicin om reaktionen

84
Q

Vad är gränsvärde för hypotoni och vilka orsaker finns att du undvikera bltr i arm?

A

Gränsvärde hypotoni: 90/60 mmHg
Orsak att inte ta bltr i arm:
- Fistel för fialys
- Förlamad arm
- Arm där patient genomgått axillar lymfkörtelutrymmning

85
Q

Vad dokumenterar du vid mätt blodtryck?

A
  • Datum och tid
  • Position (sittande/liggande)
  • Val av arm
  • Värde
86
Q

Vad kan vara cirkulatoriska orsaker till att blodtryck stiger?

A
  • Ökat kärlmotstånd
  • Volym blod hjärtat pumpar ut varje minut (hjärtminutvolym)
87
Q

Vilka påverkbara samt ickepåverkbara riskfaktorer finns för hypertoni?

A

Påverkbara:
- Stress
- Nedsatt fysisk aktivitet
- Rökning
- Högt intag av mättat fett
- Hyperlipedemi
- Övervikt/bukfetma
- Diabetes typ 2
- Högt saltintag
- Hög alkohol konsumering

Icke påverkbara
- Hereditet
- Manligt kön
- Tidigt menopaus
- Ålder

88
Q

Nämn 5 observationer på koldioxidretention?

A

-AF
- Medvetandegrad
- Trötthet
- Slöhet
- Huvudvärk
- Förvirring
- Takykardi
- Rödblossig ansikte

89
Q

Vad är fP-glukos & HbA1c

A

Fp-glukos: blodsocker med fasta minst 10 h
HbA1c: mått på blodsocker senaste månaderna

90
Q

Hur ser EKG ut vid förmaksflimmer & vilken färg sätts vart på kroppen vid EKG?

A

Framkommer inga P-vågor, snabb rytm och krusig baslinje
Färg
Röd: hö arm
svart: hö ben
gul: vä arm
grön: vä ben

91
Q

Nämn 5 platser pulsen kan tas på

A

a. radialis
a. brachialis
a. femoralis
a. temporalis
a. carotis
a. dorsalis pedis
a. tibialis posterior

92
Q

Hur instruerar du vid urinprov och urinodling?

A

Tvätta händer
Tvätta underliv
Sära blygdläppar/dra tillbaka förhud
Kissa ett mittstråleprov
Rent provtagningsrör
Om möjligt inte urinerat 4h innan provtagning
Förvara urin i kylen

93
Q

Kontroll/observation vid dehydrering?

A

Kontroll diures
Kontroll blodtryck
Munhålla: torra läppar och slemhinnor
Perifer kyla
Hudturgor
Fråga om patient är törstig

94
Q

Observationer vid andning?

A
  • AF (12-20/min)
  • Andningsmönster: regelbunden/oregelbunden
  • Andningsljud: pip, rassel, ronki?
  • Dyspne?
  • Cyanos?
  • Heshet/hosta
  • Användning av hjälpmuskulatur
95
Q

Vart kan du ge s.c inj och beskriv hur du undviker lipohypertrofi

A

Lårets utsida: lägg en hand överst på lår och annan ovan knä. Dra mittlinje på yttersida av lår och injicera yttre laterala mittlinje (insida stora lår och blodkärl)

Sätesregion: mät mellan trocanter major, crista iliaca och sätesfåran en kvadrat, dela på 4 och ta yttre övre kvadrant

Överarm (m.deltoideus): 2-3 fingrar ned från akromion, gör en triangel och stick mitten (undvik helst s.c inj här r.t lite fett)

Buk: ett par cm från navel

Undvik lipohypertrofi (fettvävskada)
- Byt instickställe
- Kontrollera regelbundet förhårdnad i hud
- Kontrollera “bullar” i motljus

96
Q

Kontroll hud innan applicering av plåster?

A

Hel, ren, sval och torr hud

97
Q

Hur kontrolleras medvetandegrad?

A

Förmåga att reagera på tilltal
Reagerar på smärtstimuli/beröring
Förmåga att följa uppmaning
Orienterad i tid, rum och person
Ej fördröjd reaktion
Ögon (pupillstorlek, pupillreaktion och ögonställning

98
Q

Vad kontrolleras vid epidural?

A

Allmäntillstånd
Medvetandegrad
Smärtskattning
Vitalparametrar: bt, puls, af
Blåsfunktion
Bromageskala
Sensorisk blockad: där patient är bedövd upptäcks ej kyla. Man testar utsträckning ex mha isbit
Klåda
Illamående
Pumpinställning jämfört med ordination
Läkemedelsförbrukning
Kvarvarande mängd läkemedel
Instickställe, förband och slang
Märkt enligt anvisningar?

99
Q

Temperaturmätning

Vart uppmärksammas tempförändring snabbast?
Vad är kärntemperatur och vart mäts det?
Varför kan mätning i hörselgång ge felvärde?
Vart finns temperaturegleringscentrum?
Vad är tympanisk tempmätning?

A

Tempförändringar uppmärksammas snabbast i hörselgången

Kärntemperatur= den temperatur inuti kroppen ex rektum eller hörselgång ej axillär

Mätning i hörselgången kan ge falskt hög temp om patient lägger huvud på kudde och falskt lågt om proben riktas fel

Tympanisk tempmätning= i hörselgång

Temperaturregleringscentrum i hypotalamus

Kroppstemp lägst morgon och normal kroppstemp varierar mellan olika individer

100
Q

Vad ingår i elektrolytstatus?

A

Natrium
Kalium
Kreatinin

101
Q

Beskriv hur du kateteriserar?

A

Aseptik vid kateter: material som förvaras i steril förpackning hålls steril
Tvätta underliv
Kontroll överkänslighet av latex och lidokain
Mannens urinrör ca 25 cm och kvinnans ca 5 cm
Mängd bedövningsgel för män minst 20 gram medan för kvinnor 10 gram
Vid kateter hos män sprutas bedövningsgel i 2 steg för att urinrörets slutmuskel ska slappna av. Håll penis 90 grader från kroppen
Efter första omgång gel vänta 1 min
För att lättare lokalisera urinrörsmynning hos kvinnor ta gel från klitoris ned till slidans framvägg
När gel administrerat vänta ca 3-5 min för att verka
För in KAD och när den är inne, släpp kort stund och se om den fjädrar tillbaka för att säkerställa att KAD är inne i urinröret. FORCERA EJ vid insättning
Kontrollera att urin kommer från KAD, om det ej kommer:.
- be patient hosta
- Tryck över urinblåsan
10-50 ml steril Nacl
Fyll kateterballong med 10 ml sterilt vatten (ska ej göra ont för patient)
Hos män dra tillbaka förhud
Kontrollera att KAD sitter rätt genom att dra ut lite och sedan för in lite tillbaka igen så den inte ballongen skaver mot urinblåsans vägg
Koppla KAD till uppsamlingspåse

102
Q

Varför är intermittent KAD bra?
Vad observeras vid spoldropp kopplat till KAD?

A

Intermittent kad mer naturligt för patient och medför färre infektioner än kvarliggande KAD

Vid spoldropp kontrolleras hur mycket vätska som rinner in och ut för att säkerställa att patient inte samlar på vätska

103
Q

Hur tas urinodling via KAD?

A

Stäng KAD 30-60 min före provtagning
Desinfektera KAD med klorhexidin
Punktera KAD med steril engångsspruta och aspirera urin

104
Q

Nämn 5 komplikationer med KAD?

A

Påverkad livskvalite
UVI
Läckage
Stopp i KAD
Hematuri
Skada/ obehag i urinrör
Blåskramper
Svårighet att kateterisera ex prostataförstoring
Förstoppning

105
Q

Vad är risken att sticka v mediana cubiti vid venös provtagning?
Komplikationer vid venös provtagning?
Vart tas venprov inte?

A

Risk att sticka i v. mediana cubiti är att punktera artär

Komplikationer av provtagning:
- Hematom
- Punkterad nerv eller artär

Venprov tas inte:
På den arm mastektomi gjorts eftersom det kan leda till lymfstas som påverkar blodets sammanställning
Områden med hematom eller ödem
Svårstucken

106
Q

Ordning av provrör?

A
  1. Blododling
  2. Koagulationsrör
  3. Serumrör
  4. Heparinrör
  5. EDTA rör
  6. Glukosrör
  7. Övriga

Ordningsföljd görs för att undvika felaktiganalys. Rörens tillsatser överförs.

107
Q

Distalstatus görs för att upptäcka nervskada, nämn 5 observationer

A
  1. Känsel
  2. Hudfärg
  3. Palpabel puls nedanför skadan
  4. Rörelseförmågan
  5. Svullnad
  6. Felställning
108
Q

Nämn 5 tecken på komplikationer du kan observera vid cirkulärgips

A
  1. Trasigt, fuktigt eller för stort gips
  2. Ökad smärta
  3. Minskad känsel
  4. Värmeökat
  5. Domningskänsla
  6. Stelhet
  7. Blå/cyanos tår
109
Q

Hur mäts sonden enligt NEX- metoden?

A
  1. Utgå från nästipp till spetsen på örat, markera när du kommit till örat
  2. Från örat ned till bröstbenets nedre utskott, markera
  3. Addera 5 cm för att säkerställa att du hamnar i ventrikeln
110
Q

Hur läggs en sond in? Beskriv även hur du kontrollerar sonden

A

Basala hygienrutiner
Patient bör sitta upprätt med huvud något lutat fram, alt halvligga
Mät hur långt sonden ska ligga
Xylocain 2-3 ml per näsborre, be patient sniffa in
Fukta sond med vatten eller glidslem
För in sond genom näsborre in till svalg, uppmärksamma patientens reaktion!
När sonden når bakre svalgvägg, ta kort paus
Böj patientens huvud fram så sonden glider ned i matstrupe
Ge patienten vatten och be svälja samtidigt för sonden försiktigt in
Kontrollera läget:
- Kurrtest: spruta 10-20 ml luft genom sond och lyssna med stetoskop över epigastriet. Kurrljud ska höras tydligt. Rapliknade ljud från munnen tyder på att sonden ligger fel
- Aspiration av magsaft med spruta

111
Q

Komplikationer vid sondinläggning

A
  • Oro och ångest
  • Att sonden hamnar fel ex luftvägar
  • Kräkning om sonden kommer åt kräkreflex
  • Aspirationspneumoni
  • N. vagus retas l.t illamående och bradykardi