Sammanfattning NKSE: sjukdomar Flashcards

1
Q

Patofysiologi vid hjärtsvikt och orsaker? Varför kan NSAID orsaka hjärtsvikt?

A

Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket orsakar att kroppens vävnader inte får tillräckligt med blod. Detta orsakar syrebrist i vävnaderna

Vanligaste orsaker är ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni
Andra:
Klaffsjukdomar
Hjärtarytmi
Myokardit
Hjärtbelastande tillstånd: anemi, infektion, diabetes, alkohol, tyroideasjukdom
Läkemedel NSAID r.t att läkemedlet försämrar njurfunktion vilket orsakar vätskeretention och förhöjt blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn minst 5 symtom vid hjärtsvikt och försämring på hjärtsvikt?

A
  1. Dyspne
  2. Viktuppgång
  3. Svullen buk r.t ascites
  4. Trötthet
  5. Yrsel
  6. Nedsatt prestationsförmåga
  7. Aptitlöshet/illamående
  8. Rosslig andning
  9. Pittingödem
  10. Halsvenstas
  11. Blåa läppar r.t cyanos
  12. Svullna ben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv patofysiologin bakom symtomen dyspne vid hjärtsvikt?

A

Vänster kammare sviktar r.t nedsatt pumpförmåga vilket l.t att blodet stockas bakåt i lungkretsloppet och orsakar förhöjt fyllnadstryck

Halsvenstas och benödem uppkommer främst vid högerkammarsvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv läkemedel vid hjärtsvikt, farmakodynamik samt biverkningar

A

Betareceptorblockerar ex metoprolol
- Blockerar betareceptorer i hjärtat, vilket minskar frekvens samt sänker blodtryck
- Selektiv betareceptorblockerare (B1 enbart)
Biverkning: Ortostatiskt hypotension, trötthet, yrsel, huvudvärk, bradykardi, kall perifert, andnöd vid ansträgning, illamående

Diuretika (loopdiuretika ex Furix)
- Ökar den renala genomblödningen och därmed glomerulära filtrationen l.t vätskedrivande effekt
- Biverkningar: elektrolytrubbning (främst kalium), dehydrering, hypovolemi, hypotoni, ökad urinvolym, hudutslag, klåda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv patofysiologi vid hjärtinfarkt samt skillnad mellan nstemi och stemi

A

Akut ST-höjningsinfarkt uppstår i de allra flesta fall på grund av
en brytning eller spricka i ett aterosklerotiskt plack i kranskärlen. Rupturen förorsakar aktivering av trombocyter och koagulationsmekanismer, vilket leder till akut trombosbildning som helt hindrar blodflödet i kärlet. Tillståndet leder snabbt till myokardischemi i det aktuella kärlområdet och inom
några minuter drabbas myokardiet av en ökande celldöd.

stemi: kärlen helt avstängda och det finns inget blodflöde i kärlet, ses som ST höjning på EKG

Patofysiologi stemi: ischemi medför nekros av alla myokardceller. Orsakas av att plackruptur och trombos inträffar i ett större kranskärl. Kärlets blodflöde stängs då av helt och de
myokardceller som är beroende av blodflödet från det skadade kranskärlet skadas och nekrotiseras.
Karaktäriseras av förhöjd ST-sträcka och ofta Q-våg

NStemi: visst blodflöde, därför visas inte ST- höjning

Patofysiologi Nstemi: orsakas av aterosklerotiska plack som utvecklas i ett kranskärl,visst blodflöde kvarstår genom kärlet. Ingen Q-våg eller ST-höjning ses på EKG. ST-sänkning kan ses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Symtom depression, nämn minst 6 st

A

● Nedstämdhet eller dyster sinnesstämning
● Minskat emotionellt engagemang
● Sömnstörningar
● Ångest
● Trötthet (fatigue)
● Brist på energi eller livskraft
● Dröjer med att svara på tilltal
● Ser ovårdad ut
● Irritation
● Brist på intresse för tidigare rofyllda saker
● Minskad sexuell lust (libido)
● Minskat självförtroende
● Känsla av hopplöshet
● Rastlöshet
● Initiativlös
● Minnes- och koncentrationssvårigheter: kognitiv påverkan
● Livsleda och suicid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Symtom och tecken hjärtinfarkt?

A

Symtom och tecken:
Smärta/tryck över bröstet
Andnöd
Illamående
Kallsvettig
Varierande intensitet
Kan stråla ut i arm, rygg och käkar
Varar i mer än 15min
Oro och ångest
Blek
Cyanos (framförallt läppar)
Svaghets känsla eller svimning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Diagnos för hjärtinfarkt?

A
  • Anamnes (tidigare hjärtinfarkt, olika riskfaktorer, heredit, ålder, utlösande faktor mm.)
  • Kliniska symtombilden (smärta, utstålning, kallsvettig, oro/ångest, lungödem)
  • EKG (ST-höjning?)
  • Blodprov (hjärtenzym - troponin)
  • Koronarangiografi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Behandling hjärtinfarkt?

A

Behandling: Akut behandling
Öppna upp kärlet
* PCI (Percutan Coronar intervention)
* Trombolys
* CABG (coronary artery bypass grafting)

Övrig medicinering:
Morfin
Trombocythämmare
Nitroglycering
Betablockerare
ACE hämmare
Lipidsänkare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är troponin?

A

hjärtenzymer som läcker till blodet från skadade myokardceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de fyra krisreaktioner och hur kan det se ut?

A

● Chockfas: inträder direkt efter kris och kan vara upp till en vecka eller längre. Personen försöker
undvika starka känslor, svårt att ta in det som hänt. En chockad person kan verka
opåverkad/känslokall. Förnekelse är vanligt förekommande
● Reaktionsfas: personen börjar förstå vad som hänt. Kan vara upp till ett år, men också kortare.
Personen uttrycker starka känslor som rädsla, ilska, sorg, ångest
● Bearbetningsfas: personen börjar acceptera det som hänt och verkligheten börjar kännas mer som
vanligt i perioder
● Nyorienteringsfas: såren är mer eller mindre läkta. Obehagliga känslor och tankar bearbetas och den
drabbade kan gå vidare. Fasen kan fortsätta livet ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Patofysiologi förmaksflimmer?

A

Vid förmaksflimmer blir det störningar i hjärtats rytm. Förmakens elektriska signal startas inte från sinusknutan. I stället kommer det elektriska signaler från förmaken. Då hinner inte
hjärtat att fyllas och pumpa blod lika effektivt som när sinusknutan styr ordentligt. Hjärtat drar ihop sig i en oregelbunden rytm och ofta snabbare än vanligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Etiologi förmaksflimmer?

A
  • Hyperthyreos/ överskott på sköldkörtelhormon
  • Hög konsumtion av tobak, kaffe och/eller alkohol, stress
  • Feber
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symtom förmaksflimmer?

A
  • Palpitationer (hjärtklappning)
  • Trötthet
  • Dyspné
  • Angina pectoris
  • Hjärtsvikt
  • Ökad diures/urin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur sätts diagnos förmaksflimmer

A
  • Anamnes
  • Vilo‐EKG
  • Esofagus‐EKG
  • 24 timmars EKG
  • Tum‐EKG
  • Blodprov: Elektrolytstatus, Hb, tyreoideaprover
  • Ultraljud hjärta (hjärt‐EKO)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Behandling förmaksflimmer?

A

Trombyl
Betablockerare
Elkonvertering: elektrisk stöt för att ändra hjärtats rytm så att det slår som vanligt. Patient sövd under elkonvertering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är lungödem ?

A

Lungödem är ett akut livshotande tillstånd som orsakas av svår vänsterkammarsvikt. När vänster
kammares pumpförmåga är kraftigt nedsatt stiger trycket bakåt till lungvenerna. Trycket stiger i
lungkapillärerna, vilket gör att vätska från blodbanan ansamlas i lungvävnaden och tränger ut i
alveolerna och därmed minskar gasutbytet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Symtom lungödem?

A

● Blekhet
● Ångest
● Svår andnöd
● Hastiga, kippande, rosslande andetag
● Skummiga upphostningar
● Kallsvettningar
● Halsvenstas
● Takykardi
● Cyanos

19
Q

Akuta åtgärder/behandling vid lungödem?

A

● Lugnt bemötande
● Hjärt-sängläge, vilket reducerar det venösa återflödet från de nedre extremiteterna. Detta minskar
lungkretsloppets blodvolym och förbättrar därmed den svåra andnöden
● Syrgas
● Morfin
● Diuretika
● Nitroglycerin
● Urinkateter för att undvika onödig ansträngning när den diuretiska effekten kommer igång
● CPAP

20
Q

Förklara om skillnad mellan diabetes typ 1 och typ 2+ symtom
Vad normala glukosvärden är+ vad HbA1c är

A

Normalvärde p-glukos: 4,0–6,0 mmol/L i fasta, 3,5–8,0 mmol/L vid icke fasta
HbA1c (visar glukoshalten under en längre period)

● Typ 1: insjuknandet sker ofta i ung ålder, orsakas av minskad mängd betaceller i pankreas.
Betacellerna producerar insulin. En kraftigt minskad mängd betaceller leder till upphörd
insulinproduktion, vilket leder till insulinbrist. Detta orsakar hyperglykemi.
● Symtom: hastigt insjuknande med stark törst, polyuri (stora urinmängder), torr hud, torra slemhinnor, trötthet, viktnedgång, huvudvärk, ketoacidos
● Behandling: insulin
● Typ 2: insjuknandet sker ofta i vuxen ålder orsakas av insulinresistens i kroppens insulinberoende
vävnader (muskel-lever- och fettväv).
● Symtom: trötthet, ökad törst, polyuri, huvudvärk, acetonliknande andedräkt, torr hud och slemhinnor, (samma symtom som vid typ 1 fast långsammare insjuknande), försämrad syn

21
Q

Råd till patient med diabetes om vad som bör tas med på resa utomlands?

A

● Intyg från läkare om tex insulinbehandlad diabetes
● Sprutor
● Vätskeersättning
● Insulin
● Blodsockermätare
● Glukagon
● Skor + badskor

22
Q

Viktiga prover att följa upp vid diabetes?

A

● P-glukos
● HbA1C
● Lipidstatus
● S-kreatinin

23
Q

Råd om kost vid diabetes?

A

● Tre måltider om dagen
● Ett par mindre mellanmål beroende på insulindos
● Kosten bör vara fiberrik, fettbalanserad och innehålla rätt kolhydrater
● Äta mindre mängd fettat fett
● Äta mer enkel- och fleromättat fett
● Mer än hälften av energiintaget bör utgöras av sammansatta kolhydrater

24
Q

Vad är hyperglykemi och risken med att ha för högt blodsocker?

A

Förhöjd blodglukoshalt. Hyperglykemi kan uppkomma vid obehandlad eller otillräckligt behandlad
diabetes. Detta försvårar glukosupptaget hos insulinberoende vävnader. Vävnaderna måste förbränna
mer fett och orsakar då att för mycket ketondroppar bildas. Därefter finns ökad mängd ketondroppar i
blodet. Kan orsaka ketoacidos som kan orsakas av:
● För låg insulintillförsel
● Ökat insulinbehov
● Ovanstående i kombination med kraftig stress orsakat av tex akut sjukdom som medför stresspåslag
● Slarv med insulintillförsel
● Problem med insulinpump

25
Q

Symtom hyperglykemi och hur det behandlas?

A

● Ökad diures (polyuri)
● Törst
● Aptitlöshet
● Illamående, kräkningar
● Torra slemhinnor och torr hud
● Trötthet/slöhet
● Huvudvärk
● Medvetandesänkning
● Dimsyn
● Ketoacidos: acetondoftande utandning, takypné, kräkning och buksmärtor

Behandling:
● Insulin
● Vid ketoacidos: intravenös vätsketillförsel

26
Q

Vad är hypoglykemi och hur kan det uppstå?

A

Låg blodglukoshalt och kan uppträda som en lättare “insulinkänning” eller djup medvetslöshet (insulinkoma).
Lågt blodsocker kan orsakas av:
● För hög dos av insulin eller tabletter
● Försenad eller felplanerad måltid
● Kraftigt ökad fysisk aktivitet
● Stort alkoholintag eller alkohol i kombination med vissa perorala antidiabetikum
● Tillfälligtvis minskat insulinbehov
● Att insulin ges i en muskel (intramuskulärt) istället för i fettväv (subkutant)

27
Q

Symtom vid hypoglykemi och hur det behandlas?

A

symtom:
● Kallsvettningar
● Darrningar
● Blekhet
● Hunger
● Hjärtklappning
● Oro/ångest
● Synförändringar
● Koncentrationssvårigheter
● Förvirring
● Sluddrigt tal
● Irritation, aggressivitet
● Kramper
● Medvetandesänkning

Behandling:
● Druvsocker (Dextrosol), juice, mjölk eller söt saft som innehåller snabbt absorberbara kolhydrater
● Därefter lite mer långverkande kolhydrater som 2 deciliter mjölk + en smörgås
● Ej vakna patienter: 300 mg/ml glukos intravenöst. Plasmaglukosnivån stiger då omedelbart och
patienten vaknar snabbt
● Glukagoninjektion, intramuskulärt eller subkutant. Bör finnas tillgängligt i hemmet för närstående i hemmet att ge

28
Q

Vad är osteoporos och vad kan det delas in i?

A

Osteoporos kännetecknas av reducerad benmassa. Detta visar sig som minskad bentäthet och sämre hållfasthet i skelettet, vilket leder till ökad frakturbenägenhet.

Primär osteoporos: ingen bakomliggande sjukdom finns. Hit räknas heriditär osteoporos, osteoporos orsakad av menopaus, naturligt åldrande, låg kroppsvikt samt lång kroppslängd och faktorer som
påverkas av livsstilen (tex. inaktivitet, rökning, alkoholmissbruk, bristande exponering av solljus och vitamin D-brist).

Sekundär osteoporos orsakas av annan sjukdom eller läkemedelsbehandling, tex. Kortison,
malnutrition, nedsatt fysisk aktivitet, malabsorption (tex. vid laktosintolerans), malignitet och hyperthyreos.

29
Q

Vad är risken med osteoporos och hur motverkas det?

A

● Radiusfraktur är vanligt vid osteoporos
● Collumfraktur i femur är också vanligt
● Kotkompression
● Vitamin D och kalcium ges för att motverka osteoporos
● Patienter med osteoporos bör få information om höftskyddsbyxor

30
Q

Egenvårdsåtgärder för att minska risken för osteoporos?

A

● Fysisk aktivitet
● Undvika undervikt
● Intag av kalcium och D-vitamin
● Undvika rökning

31
Q

Kroppsliga symtom som utlöses vid akut smärta (sympatikuspåverkan)?

A

● Ökad puls
● Ökat blodtryck
● Ökad andningsfrekvens
● Blek hud

32
Q

Beskriv kort patofysiologi prostatacancer (malign prostatahyperplasi)

A

En malign ökad celldelning i prostatakörteln. Kan vara lokal eller sprida sig till närliggande organ (metastasera). Testosteron stimulerar prostatan att växa. De flesta dödsfall i prostatacancer hos män
sker mellan 75–85 års ålder

33
Q

Symtom vid prostatacancer och prostataförstoring som är lika?

A

● Svårt att komma igång/starta urineringen
● Svag urinstråle
● Känsla av otillräcklig tömning
● Täta trängningar
● Nattliga trängningar (nokturi)

34
Q

Symtom prostatacancer?

A

● Ryggsmärtor
● Viktminskning
● Anemi
● Hematuri
● Trötthet
+ symtom som prostataförstoring

35
Q

Diagnos+behandling prostatacancer

A

Diagnos:
● PSA-prov (vanligast)
Magnetkamera
Biopsi

Behandling:
● Kurativ behandling: radikal prostatektomi eller strålbehandling när tumören enbart är begränsad till prostatan (blåshalskörteln)
Prostatacancer med spridning som inte kan botas men som kan bromsas med medicinsk behandling (cytostatika)

36
Q

Beskriv kort om parkinson, symtom + behandling

A

● Förlust av nervceller som bildar dopamin
● Symtom: vilotremor (skakningar i vila som försvinner vid viljemässiga muskelrörelser), minskad
rörelseförmåga (hypokinesi), långsamma rörelser (bradykinesi), rigiditet (stela, tröga rörelser), korta
trippande steg, framåtlutad kroppshållning, entonig röst, stirrande blick, stel mimik, balansproblem,
förstoppning, hypersalivation, sväljsvårigheter
● Behandlas bland annat med Madopark Quick (levodopa). Ökar dopaminnivåerna.

37
Q

Symtom koloncancer+ behandling & diagnos, kort

A

● Symtom: anemi, avföringsrubbningar, smärtor, blod per rektum, slem i avföringen, växlande
avföringsvanor, trängningsinkontinens för gaser eller avföring
● Diagnostiseras med koloskopi eller kolonröntgen, faeces hb
● Behandlas med kirurgi

38
Q

Vad är ileostomi och orsak till att man får det, kort

A

● Placerad på bukens högra sida och är kopplad till tunntarmen
● Tarminnehållet är tunnflytande och starkt frätande vid hudkontakt

Orsaker till ileostomi
● Inflammatoriska tarmsjukdomar
● Tumörsjukdomar

39
Q

Vad är Sigmoideostomi, beskriv kort och orsaker till det

A

● En slags kolostomi
● Placerad på bukens vänstra sida
● Tarminnehållet i tjocktarmen är halvfast till fast eftersom tjocktarmen binder vätska

Orsaker till kolostomi
● Tumör
● Inflammationer
● Avföringsinkontinens
● Divertiklar

40
Q

Symtom DVT?

A

Symtom:
● Ensidig smärta i vad/lår
● Ensidig bensvullnad
● Tyngdkänsla
● Rodnad
● Värmeökning
● Ömhet
● Ökad venteckning

41
Q

Hur diagnostiseras DVT+ behandling, kort

A

Diagnosen kan ställas med D-dimer, flebografi, ultraljud
Behandling:
● Antikoagulantia, tex. Fragmin
● Trombolys
● Heparininfusion

42
Q

Riskfaktorer för att utveckla DVT, nämn 5 st

A

● Kirurgiska ingrepp
● Immobilisering
● Graviditet
● Läkemedel – till exempel östrogen, cytostatika och steroider
● Koagulationsrubbning
● Malignitet
● Trauma
● Inflammatorisk tarmsjukdom
● Rökning
● Övervikt
● Tidigare DVT
● Långa resor med stas
● Hög ålder

43
Q

Åtgärder för att minska risken för DVT?

A

● Lägesändringar/ vändschema
● Fysisk aktivitet
● Ökat vätskeintag
● Vicka på tårna i sängen
● Läkemedelsbehandling, tex. smärtstillande och diuretika
● Böj och sträck lederna
● Ha benen i högläge: minskar svullnad och underlättar det venösa avflödet
● Kompressionsstrumpa