Välfärdsstatens utveckling: här var det borgerlig ton plötsligt Flashcards
Hur har välfärdssamhället vuxit fram i Sverige, vilka viktiga övergripande förändringar kan vi se sedan slutet av 1800-talet?
- Hur staten i samband med t.ex folkskola och ökat kommunalt ansvar fick en minskad makt över välfärdsresurser
- Övergången från filantropiska välfärdslösningar till en växande statlig välfärd genom
- Hur detta senare har lett till en minskande statlig välfärd igen genom privatiseringar, NPM-vibe, globalisering & ekonomisk påfrestning
Vilka är huvuddragen i de förändringar som skett inom välfärdsstaten sedan 1980-talet?
- Socialtjänstlagen och andra reformer flyttar ansvar för finansiering av vård från stat och landsting till enskilda kommuner
- Privata företag etablera sig på fältet
- Privat utförd men offentligt finansierad samhällsservice
- Mer intersektionellt perspektiv - och specialiserad välfärd
Kan välfärdsstaten också förstärka vissa maktordningar? Hur? Ge exempel.
- Lagstiftningar och regelverk kan påverka vilka det är som ska ha rätt till socialt stöd - och inte. Det kan i sig vara stigmatiserande, och förstärka rasistiska, funkofobiska och sexistiska maktordningar. Ex: att nyanlända eller sjukskrivna ska ha lägre föräldrapenning
Beskriv en framtida utmaning för välfärdsstaten (t.ex. migration, urbanisering, en åldrande befolkning, ekonomiska kriser…) – hur kan det sociala arbetet påverkas av detta?
- hålet i generationskontraktet: vi har fler åldrande personer än vad det födds barn. Om vi fortsätter se en välfärd inspirerad av NPM kommer detta möjligtvis leda till en större arbetsbelastning för de som jobbar inom äldrevård (både som vårdpersonal och som socialarbetare) då det kommer finnas ett intresse att vårda så många som möjligt för så lite pengar som möjligt - och så lite personal som möjligt
- migration: en mer heterogen befolkning i ett land resulterar i en socialtjänst som måste erbjuda en mer bred social hjälp. Kräver resurser, kunskap och riskerar att finnas en “mellantid” där personer faller mellan stolarna.
- ekonomisk kris: den socialdemokratiska välfärdsregimen är fett dyr. Vid ekonomisk kris kommer den säkerligen att ses över, då det är ett dyrt system som hjälper stigmatiserade grupper; alltså de som man inte anser “bidrar till samhället”. (“Varför ska mina skattepengar gå till nån knarkare”-snacket). Gör att socialarbetare arbetar i en mer infekterad arbetsmiljö, och att politiken fokuserar på att spara pengar framför att vårda ofta (som typ: nu)
Använd begreppen yttre/inre tryck för att ge exempel på utmaningar för välfärdsstaten.
Yttre tryck: globalisering, migrationsmönster, europeisering
Inre tryck: individualisering, familjemönster, demografiska förändringar, socialpolitikens legitimitet
Hur förhåller sig socialförsäkringssystemet och det sociala arbetet till varandra?
:(
Vad går inkomstbortfallsprincipen ut på? Hur kan den motiveras?
Inkomstbortfallsprincipen innebär att du får bidrag utifrån vad din lön legat på under verksam arbetsperiod. Alltså: en person med högre lön får också ut mer i t.ex sjukförsäkring. Motiveras med att en person har utgifter som matchar hens inkomst, och genom att ge försäkring utifrån inkomsten så försätter man inte den (t.ex) sjukskrivna personen i en position där hen inte kan leva sitt liv som vanligt.
Inkomstbortfallsprincipen gör exempelvis att olika grupper kan få olika höga ersättningar. Diskutera detta ur ett rättviseperspektiv – på vilket sätt kan man se detta som en rättvis princip? På vilket sätt kan man se det som orättvist?
Rättvist: Systemet finns för alla: även om man får annorlunda ersättningar utifrån lön så är det endast lönen som ses över; inte andra, personbaserade, faktorer.
Orättvist: Personer med mindre inkomst, som kanske skulle behövt mer hjälp, får “ta smällen” av att personer med högre lön också ska räknas in i systemet. Det går också att tala för att det dyra systemet “tar” resurser från mer behövande. Inkomsttak för höginkomsttagare (men de ska de FAN ha)
Hur ser den svenska välfärdspolitiken ut ur ett internationellt perspektiv? (Beskriv i stora drag.)
På många sätt som framgångsrik: ett system som bidrar till jämlikhet, låg arbetslöshet och låg kriminalitet. Dock: pacificerande? Är det ett system som funkar i en mer globaliserad, heteronom och ekonomiskt tyngd värld?
Hur samspelar ekonomiska förutsättningar med förändringar inom socialpolitiken?
Ekonomin styr välfärden: många av de regler och lagar som fattas utgår från en specifik budget. I den sortens socialdemokratiska välfärdsregim som Sverige är är det dessutom nödvändigt att diskutera systemet då det är väldigt dyrt, och behandlar personer som oftast är stigmatiserade.
Beskriv hur välfärdsstaten kan/skulle kunna vara mer effektiv genom privata aktörer samt diskutera vilka problem som kan finnas med privata aktörer i välfärdssamhället.
Sallnäs och Wiklund skriver apropå utvecklingen inom fattigvården att “avsaknaden av offentligt ansvar och skyddsnät skapade utrymme för, och behov av, olika aktörer vid sidan om den kommunala fattigvården” (s. 32). Finns tecken på en liknande utveckling inom andra områden? Fundera kring hur olika välfärdsregimer skapar mer/ mindre behov av en sådan utveckling.
Privata utförare har ofta möjlighet att själva välja sina klienter, medan offentliga tilldelas ärenden genom myndighetsbeslut. Hur skulle denna tilldelning kunna påverka kvalitén på den hjälp som kan erbjudas? Spelar det roll var finansieringen kommer ifrån (skattemedel, donationer, avgifter)?
Vilka fördelar finns med att låta kommuner lägga utförandet av tjänster hos privata aktörer? Vilka problem finns?
Fördelar:
Nackdelar:
Vilka mål finns med brukarinflytande? Är dessa förenliga med en marknadisering av socialt arbete? Resonera för och emot.
Brukarinflytande:
För:
Emot:
