Socialpolitiska klassiker: Gubbar tänker igen Flashcards
Vad innebär det att en modell eller teori är “idealtypisk”?
Weber: en modell som är skapad specifikt för en teori, men inte nödvändigtvis behöver “fungera” i praktiken (ex: den tre meter långa basketspelaren)
Vad finns det för likheter och skillnader mellan Marshall, Titmuss och Esping-
Andersens teorier?
Likheter: alla teorier berör hur vi kan förstå & möjligtvis utveckla välfärdssystem, vilket också märks.i.o.m att de tenderar att knyta an till varandras teorier.
Skillnader: tidsmässiga faktorer; skillnad mellan t.ex Marshalls utgångspunkter och Esping-Andersens, då deras teorier kommer ur olika tidsåldrar.
Titmuss till viss del mest “extremt” i.o.m väldigt negativ syn på marknad, medan Marshall såg marknad/stat/välfärd som kompleterande
Vilka argument kan finns till att “klassikerna” idag inte är lika relevanta? Vilka
argument kan finnas för att de är det?
- det som ska “täckas in” i välfärden förändras; bland annat globaliseringen har påverkat det som välfärden behöver täcka, och genom historien går det också att se hur/varför vissa teorier inte är applicerbara (ex: Titmuss och universialismen)
- Inom välfärden så har vi fortfarande tydliga grunder kvar; rent historiskt så har inte basen för välfärdssystemen förändrats avsevärt i olika länder
Marshall gjorde skillnad på civilt, politiskt och socialt medborgarskap. Hur då?
Civilt: rätt att äga, laglig rätt, kontrakt
Politiskt: stötta politiskt, vara politiskt aktiv
Socialt: ta del av välfärden, skyddas av välfärden
Vilka rättigheter och skyldigheter kan sägas höra till det sociala medborgarskapet?
Rättigheter: skydd så som vård, ekonomisk hjälp, både hjälp till och skydd från arbetsmarknaden etc
Skyldigheter: att bidra, “gentlemannaskap”, att vara arbetsför och att bete sig så som de sociala normerna tenderar att innebära
Marshall har fått kritik för att han inte var riktigt tydlig kring vem som var medborgare. Hur tolkar du hans teori kring medborgarskap? Vem är medborgare enligt Marshall, vilka inkluderas och vilka faller utanför?
Framförallt ur en medelklass- och manlig synvinkel. Detta i sig gör att stigmatiserade grupper eller de av lägre klass rent samhällsmässigt glöms bort; det tas inte ens direkt upp att de har andra förutsättningar.
Vilka förändringar i välfärdsstaten idag kan anses påverka Marshalls teori om medborgarskap?
Globaliseringen har lett till en mer heterogen medborgarskara, som i sin tur påverkar hur välfärden behöver fungera och arbeta för att inkludera alla
Euoropisering: ett medborgarskap som sträcker sig längre än landsgränserna. Svensk medborgare OCH EU-medborgare, t.ex
Beskriv de tre välfärdsregimer som Esping-Andersen identifierade. Hur skiljer de sig åt?
Liberal: Tänk USA. Välfärden steppar in som “sista utväg”, många privata aktörer. Personer använder privata & personliga försäkringar snarare än att ha statliga välfärdsbidrag. Kvinnor på arbetsmarknaden, men framförallt i serviceyrken (Hochschild, “The Managed Heart”)
Konservativ: Tyskland. Familjen ansvarar för välfärdsfrågor, staten tar över när familjen “misslyckas”. Fortfarande privata aktörer, men de är mer öppna och liberala än i en liberal välfärdsregim. Få kvinnor på arbetsmarknaden, de gör istället obetalt arbete i hemmet
Socialdemokratisk: Sverige. Stark statlig välfärd. Få privata aktörer, även om de blivit fler sen 80-talet. Många kvinnor på arbetsmarknaden. Fett dyrt.
Sveriges välfärdssystem karaktäriseras i Esping-Andersens typologi som socialdemokratisk. Trots detta lyfts i övrig litteratur flera tecken på en svensk tendens till liberalism. Ge exempel på dessa.
Privatiseringar, fokuset på valfrihet, behovstestning
Vad innebär kommodifiering och dekommodifiering?
Kommodifiering: att marknaden gör arbetaren/arbetskraften till en vara (ex: Marxs alienerat arbete-teori).
Dekommodifiering: att välfärden ska finnas som en skyddande hinna mellan arbetaren och marknaden, och genom sitt fokus på arbetarens sociala rättigheter göra denna mer till människa än vara.
Vad menas med stratifiering?
Skiktningar, skillnader i samhället. Allt från ålder, kön, religion, klass, etnicitet… alla dessa är exempel på stratifiering. Stratifiering är alltså inte automatiskt negativt klingat, så som t.ex “stigmatisering”
Hur kan dekommodifiering relateras till klassmobilisering?
Dekommodifiering går ju lätt att knyta till klasskampen: genom att mobilisera arbetarklassen och genom detta ställa krav på både marknad och välfärdssystemet så avsäger man sig kommodifiering och kräver att ses som medborgare, inte bara en vara.
Hur har den feministiska kritiken av Esping-Andersens välfärdsregimer sett ut?
Esping-Andersen tar inte riktigt hänsyn till den feministiska kamp, och tenderar, som de flesta manliga forskare, att basera sin teori utifrån den arbetande, försörjande mannen. Det gör i sin tur att man förlorar ett kvinnligt perspektiv, och med det en diskussion om kvinnors oavlönade arbete i hemmet och dess påverkan på välfärdssystemen.
Förklara Titmuss tre typer av välfärdsmodeller. Vilken är mest gynnsam för marginaliserade grupper i längden? Resonera.
Prestationsbaserad: Välfärd baserad på ens yrke, eller arbete som bidragit till samhället. Olika möjligheter till försäkringar utifrån ens arbete, och “bättre” yrken = bättre möjlighet/mängd/kvalité på välfärd så som vård, skola etc. Svårt för personer från marginaliserade grupper att få den hjälp de behöver iom att behovstest, men också klass (och med all säkerhet andra faktorer som kön/etnicitet/sexualitet, då vi tenderar att värdera även dessa)
Residual: Bara de mest utsatta får stöd. Kan ses som något bra i vid första anblick, men om man bara får hjälp när man är på “botten”, blir det svårt att ta sig till en position som gör att man faktiskt klarar sig utan hjälp (ond cirkel). Det är också stigmatiserande att behöva hjälp om den endast finns tillgänglig när man är på “botten” - att söka hjälp blir ett erkännande att man misslyckats att ta hand om sig själv, vilket kan göra att personer inte söker hjälp för att undvika skammen.
Institutionell/omfördelande: Titmuss favvo: alla får ta del av välfärden, samtidigt som det finns hjälp för dem som behöver det som mest. Detta gör att marginaliserade grupper får hjälp, men utan skammen, och att det också finns skyddsnät även efter att man tagit sig upp från “botten”
Vad menar Titmuss att andra världskriget hade för påverkan på utvecklingen av en ny socialpolitik?
I och med att alla blev påverkade av krigets påfrestningar i England, och därmed beroende av social hjälp på ett eller annat sätt, blev också WW2 ett sätt för allmänheten att få upp ögonen för vikten av välfärd
