Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Infektion > Vacciniologi > Flashcards

Vacciniologi Flashcards

1
Q

Immunisering kan ske:

  1. Endast passivt
  2. Endast aktiv
  3. Passivt eller aktivt
  4. Passivt och aktivt samtidigt
A

Passivt eller aktivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur sker passiv immunisering?

  • Både naturligt och syntetiskt
  • Endast naturligt
  • Naturligt eller syntetiskt
  • Endast syntetisk
A

Naturligt eller syntetiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur sker syntetisk passiv immunisering?

  • genom tillförsen av antikroppar, immunceller, eller deras produkter
  • kan ske via placenta (IgG) och bröstmjölk (IgA)
  • genom tillförsen av antigener, immunceller, eller deras produkter
  • kan ske via placenta (IgA) och bröstmjölk (IgG)
A

genom tillförsen av antikroppar, immunceller, eller deras produkter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur sker naurligt passiv immunisering?

  • genom tillförsen av antikroppar, immunceller, eller deras produkter
  • kan ske via placenta (IgG) och bröstmjölk (IgA)
  • genom tillförsen av antigener, immunceller, eller deras produkter
  • kan ske via placenta (IgA) och bröstmjölk (IgG)
A

kan ske via placenta (IgG) och bröstmjölk (IgA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innbär aktiv immunisering?

  • Att det är vårt eget immunförsvar som skapar en immunitet, då det varit i kontakt med mikroorganism
  • Att man syntetiskt tillför antikroppar, immunceller, eller deras produkter för att skydda organismen
  • Att man naturligt tillför antikroppar, immunceller, eller deras produkter för att skydda organismen
  • Att man immuniseras via placenta (IgG) och bröstmjölk (IgA)
A

Att det är vårt eget immunförsvar som skapar en immunitet, då det varit i kontakt med mikroorganism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När sker aktiv immunisering?

  • Vid infektion och inflammation
  • Vid endast infektion
  • Vid vaccination och inflammation
  • Vid infektion, men också vid vaccination
A

Vid infektion, men också vid vaccination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med vaccin samt vad är målet med vaccinerig?

  • Vaccin är en läkemdel som botar pågående sjukdom och förstärker immunförsvar. Målet är att ge individen ett långvarigt skyd mot sjukdomen, samt att förhindra spridning i samhället.
  • Vaccin är en cancerläkemedel för beredning av antimikrobiella komponenter, som ges till en individ för att inducera ett immunsvar. Målet är att ge individen ett långvarigt skyd mot sjukdomen, samt att förhindra spridning i samhället.
  • Vaccin är en beredning av antimikrobiella komponenter, som ges till en individ för att inducera ett immunsvar. Målet är att ge individen ett kortvarig skyd mot sjukdomen, samt att förhindra återsjukande hos individen
  • Vaccin är en förberedning av antimikrobiella komponenter, som ges till en individ för att inducera ett immunsvar. Målet är att ge individen ett långvarigt skyd mot sjukdomen, samt att förhindra spridning i samhället.
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Med utveckling av vacciner har vi sett 100%-ig reduktion av?

  • smittkoppor, polio och difteri
  • mässling, röda hund och stelkramp
  • polio och difteri
  • röda hund och stelkramp
A

smittkoppor, polio och difteri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Med utveckling av vacciner har vi sett nästan fullkomlig eradikering (bortrensning) av:

  • smittkoppor, polio och difteri
  • mässling, röda hund och stelkramp
  • polio och difteri
  • röda hund och stelkramp
A

mässling, röda hund och stelkramp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många procent av dödsfallen hos barn under 5 år kan förebyggas med vaccination?

  • 10%
  • 20%
  • 17%
  • 18%
A

17%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vaccinationens koncept bygger inte på att:

  • inducera en konstant antikroppsproduktion i en person, utan snarare att inducera specifika minnesceller
  • inducera konstant specifika minnesceller i en person, utan snarare att inducera antikroppsproduktion.
  • inducera konstant T- dödarceller i en person, utan snarare att inducera antikroppsproduktion.
  • inducera konstant T-hjälparceller i en person, utan snarare att inducera B-celler.
A

Vaccinationens koncept bygger inte på att inducera en konstant antikroppsproduktion i en person, utan snarare att inducera specifika minnesceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilket alternativ är rätt om vaccination?

  • Genom att ha specifika hemoglobiner mot ett visst antigen (vilket induceras genom vaccination), blir vår ”lag phase” kortare då sedan infekteras.
  • Genom att ha specifika antikroppar mot ett visst antigen (vilket injiceras via vaccination), blir vår ”lag phase” kortare då sedan infekteras.
  • Genom att ha specifika minnesceller mot ett visst antigen (vilket induceras genom vaccination), blir vår ”lag phase” kortare då sedan infekteras.
  • Genom att ha specifika minnesceller mot ett visst antigen (vilket induceras genom vaccination), blir vår ”lag phase” längre då sedan infekteras.
A

Genom att ha specifika minnesceller mot ett visst antigen (vilket induceras genom vaccination), blir vår ”lag phase” kortare då sedan infekteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilket alternativ är rätt om vaccineringsconcept?

  • De specifika leukocyter mot ett visst antigen multipliceras snabbt, och ger på kort tid upphov till en stor antikroppsproduktion.
  • De specifika antikroppar mot ett visst antigen multipliceras snabbt, och ger på kort tid upphov till en stor antikroppsproduktion.
  • De specifika neutrofiller mot ett visst antigen multipliceras snabbt, och ger på kort tid upphov till en stor antikroppsproduktion.
  • De specifika minnescellerna mot ett visst antigen multipliceras snabbt, och ger på kort tid upphov till en stor antikroppsproduktion.
A

De specifika minnescellerna mot ett visst antigen multipliceras snabbt, och ger på kort tid upphov till en stor antikroppsproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Skillnad mellan antrikroppar som produceras av minnesceller jämfört med antikroppar som produceras vid en tidigt primärinfektion?

  • Antikropparna som produceras vid en tidig primärinfektion har högre kvalitet än atikroppar som produceas av minnesceller då minnesceller har ine hunnit genomgå mognadsfas
  • Antikropparna som produceras har högre kvalitet än antikropparna vid en tidig primärinfektion, då minnescellerna redan genomgått mognad.
  • Antikroppar från minnesceller produceras bara i mjälte och antikroppar vid en tidigt primärinfektion produceras i periferin
  • Antikroppar från minnesceller produceras bara i lever och antikroppar vid en tidigt primärinfektion produceras i mjälte
A

Antikropparna som produceras har högre kvalitet än antikropparna vid en tidig primärinfektion, då minnescellerna redan genomgått mognad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vaccination inducerar en så kallad..

  • Enstaksimmunitet
  • Folkimmunitet
  • Flockimmunitet
  • Falckimmunitet
A

Flockimmunitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Flockimmuntet är beroende av att:

  • minoriteten i en grupp är vaccinerade (kallas kritisk vaccinationströskel), och försvårar spridning av sjukdomar, då sjukdomarna ej kan ”få fäste”
  • minst 50% i en grupp är vaccinerade (kallas kritisk vaccinationströskel), och försvårar spridning av sjukdomar, då sjukdomarna ej kan ”få fäste”
  • minst 60% i en grupp är vaccinerade (kallas kritisk vaccinationströskel), och försvårar spridning av sjukdomar, då sjukdomarna ej kan ”få fäste”
  • de flesta i en grupp är vaccinerade (kallas kritisk vaccinationströskel), och försvårar spridning av sjukdomar, då sjukdomarna ej kan ”få fäste”
A

de flesta i en grupp är vaccinerade (kallas kritisk vaccinationströskel), och försvårar spridning av sjukdomar, då sjukdomarna ej kan ”få fäste”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Flockimmunitet skyddar:

  • bara de som är vaccinerade
  • även de som inte är vaccinerade, förutsatt att de är få i jämförelse till hur många som är vaccinerade.
  • bara barn under 5år som inte är vaccinerade, förutsatt att de är få i jämförelse till hur många som är vaccinerade.
  • bara vuxna som inte är vaccinerade, förutsatt att de är få i jämförelse till hur många som är vaccinerade.
A

även de som inte är vaccinerade, förutsatt att de är få i jämförelse till hur många som är vaccinerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Det finns tillfällen då vacciner ej kan ges till vissa, exempelvis vilka?

  • glutenallergiker, eftersom att många vacciner innehåller gluten pga hur de tillverkas.
  • mjölkprotein allergiker, eftersom att många vacciner innehåller mjölkprotein pga hur de tillverkas.
  • äggallergiker, eftersom att många vacciner innehåller ägg pga hur de tillverkas, eller immunsupprimerade pga de inte kan ges attenuerade vacciner
  • Laktosintolleranta, eftersom att många vacciner innehåller laktos pga hur de tillverkas.
A

äggallergiker, eftersom att många vacciner innehåller ägg pga hur de tillverkas, eller immunsupprimerade pga de inte kan ges attenuerade vacciner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Den kritiska vaccinationströskeln påverkas av:

  • bara vaccinets design
  • bara vaccinets effekt
  • bara täckning och patogenens spridningsförmåga
  • vaccinets design, effekt och täckning, samt patogenens spridningsförmåga
A

Den kritiska vaccinationströskeln påverkas av vaccinets design, effekt och täckning, samt patogenens spridningsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken alternativ om flockimmunitet är rätt?

  • Ju högre R0 ett smittämne har, ju högre andel av populationen måste vara vaccinerade, för att flockimmunitet skall uppstås.
  • Ju lägre R1 ett smittämne har, ju högre andel av populationen måste vara vaccinerade, för att flockimmunitet skall uppstås.
  • Ju högre R1 ett smittämne har, ju högre andel av populationen måste vara vaccinerade, för att flockimmunitet skall uppstås.
  • Ju lägre R0 ett smittämne har, ju högre andel av populationen måste vara vaccinerade, för att flockimmunitet skall uppstås.
A

Ju högre R0 ett smittämne har, ju högre andel av populationen måste vara vaccinerade, för att flockimmunitet skall uppstås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Man vill hålla sig över den kritiska vaccinationströskeln. Vad är gränsen till den kritiska vaccinationströskeln?

  • 30%
  • 60%
  • 90%
  • 50%
A

90%

22
Q

Vaccin består av:

  • bara antigen
  • adjuvans och antikroppar
  • antikroppar och antigen
  • antigen och adjuvans
A

Antigen och Adjuvans

23
Q

Hur känner kroppen vaccinets antigen?

  • Antigen känns igen av receptorer inom det förvärvade immunförsvaret. T-cellsreceptorer känner bara igen peptider, men B-cellsreceptorer har bredare specificitet.
  • Antigen: känns igen av receptorer inom det förvärvade immunförsvaret. B-cellsreceptorer känner bara igen peptider, men T-cellsreceptorer har bredare specificitet.
  • Antigen: känns igen av receptorer inom det förvärvade immunförsvaret. Både T- och B - cellsreceptorer känner bara igen peptider som finnns på vaccinets antigen.
  • Antigen: känns igen av receptorer inom det förvärvade immunförsvaret. Bara B-cellsreceptorer känner igen peptider som finnns på vaccinets antigen.
A

Antigen känns igen av receptorer inom det förvärvade immunförsvaret. T-cellsreceptorer känner bara igen peptider, men B-cellsreceptorer har bredare specificitet.

24
Q

Vad menas med adjuvans som finns i vaccinet?

  • Adjuvans förlångsammar immunsvaret
  • Adjuvans påskyndar / potentierar / förlänger immunsvaret
  • Adjuvans förkortar immunsvaret
  • Adjuvans försämrar immunsvaret
A

Adjuvans påskyndar / potentierar / förlänger immunsvaret

25
Q

Vad menas med levande attenuerade vaccin?

  • bakterier som förstärkts under flera generationer, och därmed fått kraftigt ökad virulens.
  • bakterier som förstärkts under flera generationer, men har fått kraftigt reducerad virulens.
  • bakterier som försvagats under flera generationer, och därmed fått kraftigt reducerad virulens.
  • bakterier som försvagats under flera generationer, men har fått kraftigt ökad virulens.
A

bakterier som försvagats under flera generationer, och därmed fått kraftigt reducerad virulens.

26
Q

Vilka bör inte vaccineras med levande attenuerade vaccin samt varför?

  • individer med ökad immunförsvar, eftersom att virulensen kan leda till autoimmunsjukdom
  • individer med normalt immunförsvar, eftersom att virulensen här bara är nedsatt, men inte helt utslagen.
  • individer med försämrad immunförsvar, eftersom att virulensen kan leda till autoimmunsjukdom
  • individer med försämrat immunförsvar, eftersom att virulensen här bara är nedsatt, men inte helt utslagen.
A

individer med försämrat immunförsvar, eftersom att virulensen här bara är nedsatt, men inte helt utslagen.

27
Q

Patienter som är transplanterade, cytostatikabehandlade, HIV-behandlade, eller gravida bör ej få:

  • Levande vacciner
  • Icke-levande vacciner
  • Antigen innehållande vacciner
  • Antikropp innehållande vacciner
A

Levande vacciner

28
Q

Levande vacciner delas i:

  • Levande och icke-levande bakterier
  • Bakteriella och virala
  • Levende och icke-levande virus
  • Gram+ och gram– bakterier
A

Bakteriella och virala

29
Q

Vilken typ av levande vaccin är Bacillus Calmette-Guérin (BCG) samt vilken sjukdom är vaccinet mot?

  • Ingår i levande vaccinets virala del och är mot tuberkulos
  • Ingår i levande vaccinets bakteriella del och är mot magsjuka
  • Ingår i levande vaccinets bakteriella del och är mot tuberkulos
  • Ingår i levande vaccinets virala del och är mot mässling
A

Ingår i levande vaccinets bakteriella del och är mot tuberkulos

30
Q

Vilken typ av levande vaccin är Tyfoidvaccin?

  • Viral
  • Både viral och bakteriel
  • helcells typ
  • Bakteriell
A

Bakteriell

31
Q

Hur fick man fram Bacillus Calmette-Guérin (BCG) vaccin?

  • Bacillus Calmette-Guérin (BCG) togs fram genom att man tog M. bovis från ko, och odlade den i suboptimala medier över 200 gånger, vilket gjorde att den förlorade sin virulens.
  • Bacillus Calmette-Guérin (BCG) togs fram genom att man tog M. bovis från hund, och odlade den i suboptimala medier över 200 gånger, vilket gjorde att den förlorade sin virulens.
  • Bacillus Calmette-Guérin (BCG) togs fram genom att man tog M. bovis från katt, och odlade den i suboptimala medier över 200 gånger, vilket gjorde att den förlorade sin virulens.
  • Bacillus Calmette-Guérin (BCG) togs fram genom att man tog M. bovis från jet, och odlade den i suboptimala medier över 200 gånger, vilket gjorde att den förlorade sin virulens.
A

Bacillus Calmette-Guérin (BCG) togs fram genom att man tog M. bovis från ko, och odlade den i suboptimala medier över 200 gånger, vilket gjorde att den förlorade sin virulens.

32
Q

Det finns virala levande vaccin mot?

  • mässling, påssjuka, tyfoidfeber, Gula febern, Rotavirus, Influenzavirus
  • mässling, påssjuka, röda hund, Gula febern, Rotavirus, Influenzavirus
  • mässling, tuberkulos, röda hund, Gula febern, Rotavirus, Influenzavirus
  • tuberkulos och tyfoidfeber
A

mässling, påssjuka, röda hund, Gula febern, Rotavirus, Influenzavirus

33
Q

Icke-levande vaccin delas:

  • bara i helcellspreparationer
  • bara i subkomponentsvaccin
  • i helcellspreparationer och subkomponentsvaccin
  • i halvcellspreparationer och subkomponentsvaccin
A

i helcellspreparationer och subkomponentsvaccin

34
Q

Hur utför man hellcellspreparation vaccinering som är en del av icke levande vaccin samt mot vilka sjukdomar använder man denna typ av vaccinering?

A
  • Här ges generellt en viktig del av patogenen (som man vill skapa antikroppar mot) tillsammans med avdödade patogener av samma slag.
    • Bakteriella: kolera, pest, mjältbrand
    • Virala: Polio, TBEV, Rabies, HAV, Japansk encephalit
35
Q

Kolera

  • Typ av sjukdom?
  • Hur orsakas sjukdomen?
  • Hur bygger man vaccin samt vilken antikropp bildas mot detta vaccin?
  • Vad heter läkemedlet?
A
  • Är en tarmsjukdom
  • Orsakas vid intag av mat eller vatten som är förorenad av kolera (vibro cholerae) bakterien.
  • Man blandar V.cholerae bakterien tsm med rCTB (recombinant cholera toxin B subunit) => s-IgA (sekretoriska lokalaproducerad IgA antikroppar i tarmen) som är en antitoxin mot bakteriens toxin.
  • Dukoral.
  • Övergående effekt – behövs ta vart annat år
36
Q

Avdödade helcellsvaccinering, ex Havrix vaccin:

A
  • Mot Hepatit A
    • Barn à diarré
    • Vuxna à akut hepatit (ikterus)
    • Oralsmitta
  • Attenuering av virus: Lysering –> filtrering –> formalinbehandling (medel som man blandar för att virus odling)
  • Immunologiskt svar: s-IgG -
37
Q

Vad innebär immunogenicitet samt ange exempel på immunogenicitet?

A
  • Hur bra är vaccinet på att skapa immunsvar hos oss?
    • Ju högre ju bättre skydd!
  • Attenuerade vacciner – ”infektion” à robust B-, T-cellssvar
  • Helcellsvacciner –> låggradig infektion via PAMPs (pathogen associated molecular pattern – är mollekyler som kommer från olika patogena organismer, så som virus och bakterier)
  • Subkomponentvacciner –> mindre immunogena
38
Q

Hur förstärker man immunsystemet via vaccination?

A
  • Adjuvans:
    • Leveranssystem för antigenet
    • Immunförstärkare – ex. påverkar det medfödda försvaret (TLR-antagonist)
  • Booster – upprepade doser
39
Q

Adjuvans vacciner

  • Nämn några stycken?
  • Ange deras aktiv komponent?
  • Beskriv vad som aktiveras i kroppen av respektive adjuvans vaccin?
A
40
Q

Subkomponentvacciner delas i?

A
41
Q

Beskriv utförligt en ut av toxidvacciner!

A

Toxoidvacciner: ex. tetanus (stelkramp)

  • Agens: Clostridium tetani => bildar tetanus-toxin.
    • Finns överallt – bildar tetanus-toxin (neurotoxin) i anaeroba förhållanden
      • Blockerar GABA-erga impulser (inhibitoriska impulser) => kramp
  • Vaccin:
    • Tetanus-toxin behandlas med formaldehyd => tetanus-toxoid
    • Tetanu-toxoid + alum
    • => s-IgG
  • OBS! – ingen flockimmunitet (för det finns överallt)
42
Q

Beskriv utförligt en ut av ytproteinvacciner!

A

Ytproteinvacciner: ex. HPV (livmoderhalscancer m.m.)

  • Agens: HPV – Humant Papillom Virus
    • Onkogent virus, vissa subtyper.
  • Vaccin:
    • VPL = Virus-Like Perticles
      • Inget virus men ”virkuskapsel” med ytproteiner (som kan bygga ihop sig själv) => känns igen av immunförsvaret
      • Inget genetisk material i sig
  • VPL + adjuvans (AS04)
  • => s-IgG
    • Transduktion av s-IgG sker normalt i nedre luftvägar + cervix = ger skydd (IgG – normalt bara i blod)
  • Preparat namn:
    • Cevarix
    • Gardasil
43
Q

Beskriv utförligt en ut av polysackaridvacciner!

A

Polysakaridvacciner: ex. PPV (lunginfammation) – ganska ”dåliga” vacciner.

  • Agens: S. pneumonie (92+ subtyper)
    • Kan ge meningit m.m.
  • Vaccin: (PPV = pneumokock-polysakaridVaccin)
    • Bara sockermolekyler => kan aktivera B-cellsreceptorer (om tillräckligt hög koncentration utan T-cells-hjälp) MEN EJ TCR.
    • T-cellsoberoende antigen
      • T-celler aktiveras endast av peptider – om vaccinet endast har ”sockermolekyler” à endast B-cellsaktivering (måste dock vara stark för att kunna aktiveras utan Th-celler)
      • Inget minnessvar!!
    • Problem:
      • Ingen boostereffekt
      • Inget immunsvar hos barn <2år
    • Preparatnamn:
      • Pneumovax 23 ®
44
Q

Beskriv utförligt en ut av konjugatvacciner!

A

Konjugatvacciner: ex. PCV (pneumoni)

  • Agens: S. pneumonie
  • Vaccin: PCV (Pneumokock-KonjugatVaccin)
    • Polysakarid + bärarprotein = T-cellsberoende!
      • Lurar T-celler att aktivera B-celler à T-cellshjälp och ökad utvecklinga av B-celler till Plasmaceller och Minnes B-celler
      • MEN INGA minnes-T-celler.
  • Preparatnamn:
    • Prevnar 7 ® - intramuskulärt
      • (tog 7-serotyper [grupp av mikroorganismer] av s. pneumonie (streptococcus pneumoniae) som är mest invasiva – övriga 85+? är ”serotype repalcement”)
      • => Prevnar, 13, 15 osv.
45
Q

Icke-levande vs levande vacciner:

  • Skyddseffekt?
  • Antal doser?
  • Duration?
  • Biverkningar?
A
46
Q

Sätt att utveckla vacciner?

A
  • Epidiemologi och patogenes
  • Vilken typ av immunitet ger bästa skydd
  • Identifiera skyddande antigen
  • Preklinisk utvärdering – betecknar sjukdomsnivå innan symptom uppstår som möjliggör en diagnos
  • Klinisk utvärdering
  • Implementering – ny kunskap, grundad på såväl erfarenhet som forskning, medför vaccinutveckling
47
Q

Hur kan epidemiologi och patogenes bidra till vaccinutveckling?

A
  • Genom att ha koll på patogenen:
    • Hur den smitar oss?
    • Var finns den?
    • Virulensfaktorer?
    • Mm.
48
Q

Hur kan typ av immunitet bidra till vaccinutveckling?

A
  • Genom att ha koll på:
    • Vad kommer ge skydd i kroppen (vad ska vi aktivera?)
    • Bakterier:
      • Neutraliserng
      • Fagocytos
    • Virus:
      • CTL – Cytotoxiska T-lymfocyter
49
Q

Hur kan “skyddande” antigen bidra till vaccinuveckling?

A
  • Genom att ta reda på:
    • Hur “skyddar sig” agenset mot immunförsrsvaret?
    • Tixiner
    • Ahesiner / kolonisationsfaktorer
    • Kapsel-polysakarider
    • Etc,..
50
Q

Preklinisk utvärdering kan bidra till utveckling av vacciner, hur?

A
  • Genom att ta reda på:
    • Toxicitet
    • Immunogenicitet (närvaro av neutraliserade antikroppar)
    • Optimalt administrationssätt
    • Andvändning av adjuvans
51
Q

Klinisk utvärdering kan också bidra till vaccinutvekling, hur?

A
  • Fas 1 :
    • Små studier på friska vuxna
    • Fokus på: Säkerhet + immunsvar
  • Fas 2 :
    • Tittar på målpopulatin (där man drabbas – de man vill skydda)
    • Vuxna + barn
    • Fokus på: Säkerhet + dosering
  • Fas 3 – registrering av vaccin
    • Enorma studier – mycket dyra
  • Fas 4 – klinisk verksamhet rapporterar in
    • Fokus på: säkerhet, ovanliga biverkningar!!
    • Extremt många selekteras bort
52
Q

Hur kan man utveckla vacciner via implementering (genomförande)?

A
  • Man utvecklar vacciner genom:
    • Mål?
    • Hälsovinst?
    • Vem skall vaccineras
      • Barn, riskgrupper, alla?
    • Infrastruktur
      • Cold chain – syftet med vaccinet ”kall kedja” är att bibehålla produktkvalitet från tillverkningstillfället till administreringspunkten genom att säkerställa att vacciner lagras och transporteras inom WHO-rekommenderade temperaturintervall.
    • Information – folkhälsomyndigheten har ansvar för detta i Sverige

Infektion (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions