Bakterier vänner eller fiender Flashcards

Question 1

Q

Hur får vi normalfloran?

Answer

A

Människan föds egentligen steril men börjar omedelbart att koloniseras med bakterier efter förlossning – denna naturliga kolonisering är det som benämns som vår normalflora.

Question 2

Q

Vad innebär binär fission?

Answer

A

Till skillnad från våra eukaryota celler förökar sig bakterierna genom binär fission (en bakterie delas i två, vilka i sin tur delas i två osv.) – så länge denna process inte aktivt förhindras så skulle bakterier teoretiskt sett vara odödliga.

Question 3

Q

En aktiv metod för elimineringen av bakterier är användningen av antibiotika, som finns i två olika typer. Vilka?

Answer

A

Bakteriostatiska antibiotika
- Ej bakteriedödande, utan förhindrar endast bakterierna från att dela sig för att de så småningom istället ska tas omhand av immunsystemet (OBS! Hanterar endast lagom stora bakteriedoser).
Baktericida antibiotika
- Medierar aktivt bakteriedödande, t.ex. genom angrepp på cellmembranet.

Question 4

Q

Vad tros normalfloran har för nackdel?

Answer

A

Det faktum att vi är koloniserade med bakterier, dvs. har en normalflora, tros förkorta våra liv detta baserat på observationen av bakteriefria råttor som visat sig ha betydligt längre livslängd än vanliga råttor i laboratoriet.

Question 5

Q

Huruvida bakterien utgör en ”vän eller fiende” beror huvudsakligen på tre faktorer. Vilka?

Answer

A

Bakteriens geografiska läge
- T.ex. om bakterien förekommer på hud eller inuti kroppen, samt hur den är beskaffad.
Bakteriens virulens
- Hur sjukdomsalstrande bakterien är.
Värdens infektionsförsvar
- I sin tur beroende av om värden är ung eller gammal, sjuk eller frisk osv.

Question 6

Q

Vad innebär mikrobiota?

Answer

A

Det innebär vår normalflora. Dvs samling av mikrober som normalt finns i kroppen eller i en del av kroppen.
Många bakterier i normalfloran kan hos vissa individer och utefter förutsättningar orsaka sjukdom.

Question 7

Q

Vad innebär mikrobiomet?

Answer

A

Samling mikrobiella genom som tillhör mikrobiotan eller också fysiokemiska och metabola aktiviteter hos mikrobiotan.

Question 8

Q

Hur utmärks strikta patogener?

Answer

A

Bakterier som i princip alltid är sjukdomsalstrande, dvs. tillhör aldrig normalfloran – dessa ska således vid upptäckt alltid tas på allvar.
Vidare utmärks de även av att de i princip alltid ger upphov till samma typ av infektion och sjukdomssymptom hos alla infekterade individer. Exempel på dessa innefattar:
- Mycobacterium tuberculosis
- Neisseria gonnorheae

Question 9

Q

Hur utmärks opprotunister?

Answer

A

Bakterier som är sjukdomsalstrande när de förekommer i en kroppsdel som normalt är steril - exempel på dessa innefattar:
- E.coli
  - Kolon => urinblåsan
- Neisseria meningitidis
  - Farynx => hjärnhinnorna
En vanligare beskrivning av dessa bakterier är att de egentligen är lågvirulenta men kan ge infektioner hos folk med nedsatt immunförsvar – exempel på dessa innefattar:
- Staphylococcus epidermis
  - A.k.a. (also known as) koagulasnegativ stafylokock
- Acinetobacter spp.

Question 10

Q

Hur utmärks kolonisatorer?

Answer

A

Orsakar per definition inte sjukdom – t.ex. om en Salmonella-bakterie upptäckts i tarmen hos en frisk patient utgör den en kolonisatör.
Dessa kan både vara övergående (”transient”) och permanenta (”resident”).

Question 11

Q

Hur utmärks patogener?

Answer

A

Utgör motsatsen till kolonisatörer då dessa orsakar sjukdom (=infektion), vilket kan ske på två sätt:
- Direkt sjukdomsalstrande
  - Via virulensfaktorer.
- Indirekt sjukdomsalstrande
  - Via inflammation, dvs. genom de symptom som uppkommer av immunförsvarets bekämpning av bakterien.
Många gånger kan de också orsaka sjukdom både direkt och indirekt, dvs. både genom deras virulens och det inducerade inflammationspådraget.

Question 12

Q

Koloniseringsmotstand hos människa. Hur går det till?

Answer

A

Normalfloran försvårar för nya bakteriearter (särskilt patogena bakteriearter) att etablera sig i kroppen (”colonization resistance”).
Särskilt anaeroberna, som huvudsakligen förekommer i tjocktarmen, utgör koloniseringshinder – ett av våra många viktiga försvar mot patogena bakterier.
Som illustration på detta har man genom försök visat att det hos bakteriefria råttor räcker med endast 10 Salmonella-bakterier för att orsaka sjukdom, jämfört med 109 för vanliga råttor.
Vidare har det även gjorts försök på människan, där det visade sig vara svårt att få en ny E.coli-stam att etablera sig hos en vuxen frisk människa - lite lättare var det dock om E.coli isolerats från en annan människa jämfört med från ett annat djurslag (beror på att bakterierna är anpassade efter värden och således lättare smittar från organismer av samma art).
Laktobaciller, Bifidobakterier, etc. som berikats i mat/dryck visade sig ha svårt att persistera (finnas kvar) i människans tarm.
Lactobacillus plantarum 299 från human tarm kunde däremot persistera 11 dagar hos 11/13 volontärer (>2 dagar krävdes dock, vilket innebar att volontärerna fick inta mat/dryck med bakterien väldigt ofta)
Lactobacillus rhamnosus GG också från human tarm kunde persistera i tarm hos 1/3 i låga tal en vecka - användes för behandling av:
- Rotavirus-diarré
- Clostridium difficile-diarré
Kunskapen om koloniseringsmotstånd har bl.a. tillämpats för behandling av behandlingsresistent C.difficile-enterit, vilket då sker genom faecestransplantation.

Question 13

Q

Vilken mikrobiota (normalflora) finns i huden samt vilken sjukdom orsakar respektive agens?

Question 14

Q

Vilken mikrobiota (normalflora) finns i ögat samt vilka patogener orsakar infektion i ögat?

Question 15

Q

Örats mikrobiota (normalflora)?

Question 16

Q

Öroninfektionens orsak och uppdelning?

Answer

A

Öroninfektioner orsakas vanligen av patogener från andra normalfloror – vilka typer av patogener beror på vilken del av örat som är infekterat:
- Externotit: Huvudsakligen orsakad av patogener från hudflora eller vatten (t.ex. om man simmar mycket), exempelvis:
  - Pseudomonas aeruginosa
  - Staphylococcus aureus
- Mediaotit: Drabbar fr.a. barn och är huvudsakligen orsakad av luftvägspatogener (genom spridning via trumhinnan), exempelvis:
  - Pneumokocker
  - Haemophilus influenzae
  - Moraxella catharralis
- Infektion i innerörat: I princip alltid virusorsakat – drabbar då balansorganet.

Question 17

Q

Normalflora och patogener i mun, svalg och övre luftväggar?

Question 18

Q

Hur utmärks normalfloran i mun, svalg och övre luftväggar?

Answer

A

Den största delen av normalfloran i mun, svalg och övre luftvägar utgörs av anaerober.
Infektioner här utmärks av att de vanligen uppstår lokalt i luftvägarna, varifrån de sedan sprider sig utåt.

Question 19

Q

Hur utmärsk potentiella (att döma) patogener samt vilka sjukdomar orsakar dessa bakterier?

Answer

A

Potentiella patogener trots förekomst kan vara helt ofarliga sålänge värden inte har några besvär av detta. Om de däremot ger upphov till symptom bör behandling inledas.
Vanliga sjukdomar orsakade av bakterier härifrån innefattar:
- Karies
- Tonsillit
- Sinuit (bihålleinflammation)
- Epiglottit
- Faryngitn (halskatarr)
- Mediaotit
- Pneumoni
- Meningit (hjärnhinneinflammation)
- Sepsis

Question 20

Q

Hur utmärks alfa-streptokocker?

Answer

A

Ingår i gruppen viridans streptokocker och tillhör normalfloran i mellanöra och mun.
Det finns en utvecklad spray med ”snälla alfa-streptokocker” som används för att i skyddande syfte kolonisera mellanörat hos barn med recidiverande bakteriella mediaotiter.
Kan ge upphov till en rad olika infektioner, däribland karies, men även allvarligare
infektioner i form av:
- Endokardit (hjärtsäcksinfektion)
- ”Viridans septikemi”
  - Livshotande sepsis med respiratorisk insufficiens hos äldre patienter under cellgiftsbehandling för akut myeloisk leukemi.

Question 21

Q

Nedre luftväggar:

Hur utmärks den?
Vilka patogener är involverade?
Typ av infektio som är vanligast här?

Answer

A

Innefattar lungorna och huvudbronkerna, som normalt är sterila – eventuell upptäckt av patogener här är således ett viktigt tecken på att något är fel.
Vanliga patogener inkluderar:
- Pneumokocker
- H.influenzae
- S.aureus
- Enterobacteriaceae
  - Innefattar bl.a. E.coli-släktet och sprids hit genom kräkning.
- Mycoplasma pneumoniae
- Chlamydophila
Den vanligaste typen av infektion i de nedre luftvägarna är pneumoni (lunginflammation)

Question 22

Q

Pneumoni (lunginflammation) förekommer i flera olika typer beroende på uppkomstorsak. Vilka?

Answer

A

Aspirationspneumoni
- Vid felsväljning eller kräkning, och då ofta orsakad av gramnegativa bakterier.
Ventilator-associerad pneumoni
- Till följd av infektion av nosokomiala bakterier (sjukhus-knutet).
Atypisk pneumoni
- Mindre allvarlig form av pneumoni med atypisk symptombild som orsakas av andra bakterier än de som orsakar ”typisk lunginflammation”, exempelvis:
  - Mycoplasma pneumoniae
  - Chlamydophila
Pneumokockorsakad pneumoni
- Börjar som en kolonisation av nasopharynx som hos t.ex. en väldigt ung eller gammal person pga nedsatt immunförsvar sprider sig ned till lungorna.
Aerosolorsakad pneumoni
- Exempelvis orsakad av Mycoplasma pneumoniae som spridits med luften genom t.ex. hosta.

Question 23

Q

Hur utmärks nedre urethras (urinrör) mikrobiota (normalflora) samt vilka patogenr orsakar infektion här?

Answer

A

I den nedre delen av urinröret utgörs normalfloran av:
- Lactobacillus spp.
- Streptokocker
- KNS
Vidare är det även vanligt med fekal (avföring) kolonisering av tarmbakterier i form av enterobacteriaceae och enterokocker.
Två typexempel på infektionsorsakande patogener i denna region är gonokocker och chlamydia trachomatis.

Question 24

Q

Hur utmärks vaginans mikrobiota (normalflora)?

Answer

A

Här varierar floran beroende på ålder, där spädbarn och kvinnor i menopaus har lägst diversitet av bakterier, medan kvinnor i tonåren fram till fertila år har störst diversitet (se tabell).
Det gäller således att värdera fynden beroende på åldern hos kvinnan om man exempelvis misstänker störd flora.

Question 25

Q

Hur utmärks tarmens mikrobiota (normalflora)?

Answer

A

Tarmen är det organ hos människan som innehåller mest bakterier – i våtvikt ca. 1 kg bakterier.
Består utav 10¹⁴ prokaryota celler, vilket är ett större antal än våra egna eukaryota celler som endast uppgår till 10¹³st – man kan således säga att vi är ”utkonkurrerade av bakterier”.
Utgörs av 500 bakteriearter, varav de flesta är anaerober.

Question 26

Q

Esofagus mikrobiota (normalflora)?

Answer

A

Den enda delen av mag-tarmkanalen som normalt är steril – det är således väldigt ovanligt med bakteriell esofagit.
Kan däremot ha en övergående kolonisation med munhålans bakterier och Candida spp. (svampinfektion vanligare än bakteriell infektion).

Question 27

Q

Magsäckens mikrobiotika (normalflora):

Hur utmärks den?
Orsak till olika sjukdomstillstånd?
Behandling och konsekvenser till behnadling?

Answer

A

Bakteriefloran här utgörs av syratoleranta bakterier i form av:
- Laktobaciller
- Streptokocker
- Helicobacter pylori
Av de syratoleranta bakterierna är det Helicobacter pylori som utgör den absolut viktigaste patogenen då den kan ge upphov till flera olika sjukdomstillstånd:
- Magsår
  - Kan både sätta sig i själva magsäcken och längre ned i tunntarmen.
- Malign utveckling
  - Lymfvävnad => lymfom
  - Epitel => cancer
- Gastrit (magkatarr)
Användning av protonpumpshämmare kan rubba denna bakterieflora då det medför att det saltsyrespärren, som ju utgör ett viktigt försvarssystem i magsäcken, tas bort, vilket ger följande konsekvenser:
- Ökade bakterietal och mer varierad flora
- Ökad risk för tarmpatogener

Question 28

Q

Tunntarmens mikrobiota (normalflora)?

Answer

A

Innehåller fler bakterier ju mer distalt man kommer – proximala ileum innehåller 10³-10⁴ bakterier/ml medan distala ileum innehåller 10¹¹ – 10¹² bakterier/ml.
De bakterier som ingår i tunntarmens bakterieflora kan ses i tabellen nedan.
Vid ileus – tillväxt grovtarmsflora => malabsorption.

Question 29

Q

Tjocktarmens mikrobiota samt infektioner som kan orsakas av bakterier härifrån?

Answer

A

Innehåller den absolut största delen av mikrobiotan – antalet bakterier här uppgår till 10^11-12 /gram faeces och utgörs huvudsakligen av två typer av anaerober (se tabellen).
Infektioner som kan orsakas av bakterier härifrån innefattar:
- Enterokolit – inflammation i både tunn- och tjocktarmen
  - Clostridium difficile
- Sepsis
  - E.coli
- Peritonit
  - Bacteriodes fragilis
- UVI
  - E.coli
  - Enterokocker

Question 30

Q

Hur utmärks E.coli samt vilken infektion orsakar denna bakterie?

Answer

A

Prototyp–tarmbakterie som finns hos alla däggdjur. I vattentäkt utgör den en indikation på fekal kontaminering, dvs E.coli i vatten är teken på att vattnet har blandats ihop med avföring
Utgör den vanligaste orsaken till:
- UVI
- Gramnegativ sepsis hos nyfödda och vuxna
- OBS!!! Sjudomsalstrande stammar härrör oftast från patientens egen tarm

Question 31

Q

Fördelar med tarmens normalflora?

Answer

A

Utgör ekologisk barriär mot patogener.
Är nödvändig för immunsystemets utmognad och toleransutveckling.
Bidrar till energiupptaget genom nedbrytning av födoämnen (täcker 3-10% av vårt
energibehov).
Bildar vitamin K, biotin och riboflavin i kolon (absorberas dock inte).
Jäser kolhydrater och bidrar på så sätt till frisättning av korta fettsyror i form av ättiksyra, smörsyra och propionsyra.
- De korta fettsyrorna utgör i sin tur viktig näring för kolonepitelet.
- Vidare bidrar fettsyrorna till styrning av glukos-/och insulinregleringen samt påverkar fettomsättningen.
Bidrar till skydd mot cancer
- Laktobaciler har visat sig kunna bryta ned pro-crcinogena enzym i faeces såsom β-glukoronidas, azoreduktas och nitroreduktas.
Gör anticancer lkm mer effektiva
- Bl.a. genom stimulering av T-celler till ökad berdeskap mot immunberoende maligniteter t.ex. maligna melanom.

Question 32

Q

Nackdelar med tarmens normalflora?

Answer

A

Bildar carcinogener och mutogena ämnen som bidrar till koloncancer
- Dock frotfarande inte helt klartlagt
Har visat sig har koppling till:
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
- Irritabel kolon
Andra tillstånd där man har diskuterat normalfloras betydelse innefattar:
- Astma och allergi
- Celiaki
- Autoimmun artrit
- Hjärtkärlsjukdom
- Fetma
- Typ 1 och 2 diabetes mellitus
- Psykiatriska diagnoser
  - Autism, depression, schizofreni, etc. - dock fortfarande tveksam koppling.

Question 33

Q

Faktorer som påverakar normalfloran?

Answer

A

U-land vs I-land

Fler gramnegativer och fler sorter, samt även bärarskap av diarrébakterier i tarmen har påvisats hos nyfödda i Pakistan jämfört med nyfödda hos Sverige som har ”fattigare flora”.

Antibiotika (läkemedel och i mat)

Beroende på i vilken omfattning och hur exponeringen för antibiotika sker kan det ge upphov till
- Hämning av anaerober
  - Drabbar fr.a. tarmfloran, som ju till största del utgörs av anaerober därmed kan detta leda till att:
    - E.coli hämmas till fördel för Klebsiella, Enterobacter, Citrobacter och Pseudomonas.
    - Clostridium difficile gynnas och bildar toxiner, vilket i sin tur kan leda till enterit eller kolit.
- Antibiotikaresistens
  - Kost
    - Vegetarianer har visat sig ha fler laktobaciller och fler anaerober än köttätare.
    - Oavsett om man är köttätare eller vegetarian utsätts man dock för ungefär lika mycket antibiotika.
- Ålder
- Hormoner

Question 34

Q

Hur utför man faeces–transplantation?

Answer

A

Faeces-transplantation, eller fekal transplantation (FMT) är en metod där friska bakterier från tarmfloran hos en individ överförs till en mottagare för att återställa tarmfloran.
Genom att samla de friska bakterierna från donerad avföring kan dessa återskapa balansen - metoden utgör således ett alternativ till antibiotika.
Transplantationen används fr.a. för att motverka Clostridium difficile-enteriter, men kan även användas mot IBS, förstoppning, kolit och andra tarmsjukdomar.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Bakterier vänner eller fiender Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM