Bakterier vänner eller fiender Flashcards
Hur får vi normalfloran?
Människan föds egentligen steril men börjar omedelbart att koloniseras med bakterier efter förlossning – denna naturliga kolonisering är det som benämns som vår normalflora.
Vad innebär binär fission?
Till skillnad från våra eukaryota celler förökar sig bakterierna genom binär fission (en bakterie delas i två, vilka i sin tur delas i två osv.) – så länge denna process inte aktivt förhindras så skulle bakterier teoretiskt sett vara odödliga.
En aktiv metod för elimineringen av bakterier är användningen av antibiotika, som finns i två olika typer. Vilka?
-
Bakteriostatiska antibiotika
- Ej bakteriedödande, utan förhindrar endast bakterierna från att dela sig för att de så småningom istället ska tas omhand av immunsystemet (OBS! Hanterar endast lagom stora bakteriedoser).
-
Baktericida antibiotika
- Medierar aktivt bakteriedödande, t.ex. genom angrepp på cellmembranet.
Vad tros normalfloran har för nackdel?
Det faktum att vi är koloniserade med bakterier, dvs. har en normalflora, tros förkorta våra liv detta baserat på observationen av bakteriefria råttor som visat sig ha betydligt längre livslängd än vanliga råttor i laboratoriet.
Huruvida bakterien utgör en ”vän eller fiende” beror huvudsakligen på tre faktorer. Vilka?
-
Bakteriens geografiska läge
- T.ex. om bakterien förekommer på hud eller inuti kroppen, samt hur den är beskaffad.
-
Bakteriens virulens
- Hur sjukdomsalstrande bakterien är.
-
Värdens infektionsförsvar
- I sin tur beroende av om värden är ung eller gammal, sjuk eller frisk osv.
Vad innebär mikrobiota?
- Det innebär vår normalflora. Dvs samling av mikrober som normalt finns i kroppen eller i en del av kroppen.
- Många bakterier i normalfloran kan hos vissa individer och utefter förutsättningar orsaka sjukdom.
Vad innebär mikrobiomet?
Samling mikrobiella genom som tillhör mikrobiotan eller också fysiokemiska och metabola aktiviteter hos mikrobiotan.
Hur utmärks strikta patogener?
- Bakterier som i princip alltid är sjukdomsalstrande, dvs. tillhör aldrig normalfloran – dessa ska således vid upptäckt alltid tas på allvar.
- Vidare utmärks de även av att de i princip alltid ger upphov till samma typ av infektion och sjukdomssymptom hos alla infekterade individer. Exempel på dessa innefattar:
- Mycobacterium tuberculosis
- Neisseria gonnorheae
Hur utmärks opprotunister?
- Bakterier som är sjukdomsalstrande när de förekommer i en kroppsdel som normalt är steril - exempel på dessa innefattar:
-
E.coli
- Kolon => urinblåsan
-
Neisseria meningitidis
- Farynx => hjärnhinnorna
-
E.coli
- En vanligare beskrivning av dessa bakterier är att de egentligen är lågvirulenta men kan ge infektioner hos folk med nedsatt immunförsvar – exempel på dessa innefattar:
-
Staphylococcus epidermis
- A.k.a. (also known as) koagulasnegativ stafylokock
- Acinetobacter spp.
-
Staphylococcus epidermis
Hur utmärks kolonisatorer?
- Orsakar per definition inte sjukdom – t.ex. om en Salmonella-bakterie upptäckts i tarmen hos en frisk patient utgör den en kolonisatör.
- Dessa kan både vara övergående (”transient”) och permanenta (”resident”).
Hur utmärks patogener?
- Utgör motsatsen till kolonisatörer då dessa orsakar sjukdom (=infektion), vilket kan ske på två sätt:
-
Direkt sjukdomsalstrande
- Via virulensfaktorer.
-
Indirekt sjukdomsalstrande
- Via inflammation, dvs. genom de symptom som uppkommer av immunförsvarets bekämpning av bakterien.
-
Direkt sjukdomsalstrande
- Många gånger kan de också orsaka sjukdom både direkt och indirekt, dvs. både genom deras virulens och det inducerade inflammationspådraget.
Koloniseringsmotstand hos människa. Hur går det till?
- Normalfloran försvårar för nya bakteriearter (särskilt patogena bakteriearter) att etablera sig i kroppen (”colonization resistance”).
- Särskilt anaeroberna, som huvudsakligen förekommer i tjocktarmen, utgör koloniseringshinder – ett av våra många viktiga försvar mot patogena bakterier.
- Som illustration på detta har man genom försök visat att det hos bakteriefria råttor räcker med endast 10 Salmonella-bakterier för att orsaka sjukdom, jämfört med 109 för vanliga råttor.
- Vidare har det även gjorts försök på människan, där det visade sig vara svårt att få en ny E.coli-stam att etablera sig hos en vuxen frisk människa - lite lättare var det dock om E.coli isolerats från en annan människa jämfört med från ett annat djurslag (beror på att bakterierna är anpassade efter värden och således lättare smittar från organismer av samma art).
- Laktobaciller, Bifidobakterier, etc. som berikats i mat/dryck visade sig ha svårt att persistera (finnas kvar) i människans tarm.
- Lactobacillus plantarum 299 från human tarm kunde däremot persistera 11 dagar hos 11/13 volontärer (>2 dagar krävdes dock, vilket innebar att volontärerna fick inta mat/dryck med bakterien väldigt ofta)
- Lactobacillus rhamnosus GG också från human tarm kunde persistera i tarm hos 1/3 i låga tal en vecka - användes för behandling av:
- Rotavirus-diarré
- Clostridium difficile-diarré
- Kunskapen om koloniseringsmotstånd har bl.a. tillämpats för behandling av behandlingsresistent C.difficile-enterit, vilket då sker genom faecestransplantation.
Vilken mikrobiota (normalflora) finns i huden samt vilken sjukdom orsakar respektive agens?

Vilken mikrobiota (normalflora) finns i ögat samt vilka patogener orsakar infektion i ögat?

Örats mikrobiota (normalflora)?

Öroninfektionens orsak och uppdelning?
- Öroninfektioner orsakas vanligen av patogener från andra normalfloror – vilka typer av patogener beror på vilken del av örat som är infekterat:
-
Externotit: Huvudsakligen orsakad av patogener från hudflora eller vatten (t.ex. om man simmar mycket), exempelvis:
- Pseudomonas aeruginosa
- Staphylococcus aureus
-
Mediaotit: Drabbar fr.a. barn och är huvudsakligen orsakad av luftvägspatogener (genom spridning via trumhinnan), exempelvis:
- Pneumokocker
- Haemophilus influenzae
- Moraxella catharralis
- Infektion i innerörat: I princip alltid virusorsakat – drabbar då balansorganet.
-
Externotit: Huvudsakligen orsakad av patogener från hudflora eller vatten (t.ex. om man simmar mycket), exempelvis:
Normalflora och patogener i mun, svalg och övre luftväggar?

Hur utmärks normalfloran i mun, svalg och övre luftväggar?
- Den största delen av normalfloran i mun, svalg och övre luftvägar utgörs av anaerober.
- Infektioner här utmärks av att de vanligen uppstår lokalt i luftvägarna, varifrån de sedan sprider sig utåt.
Hur utmärsk potentiella (att döma) patogener samt vilka sjukdomar orsakar dessa bakterier?
- Potentiella patogener trots förekomst kan vara helt ofarliga sålänge värden inte har några besvär av detta. Om de däremot ger upphov till symptom bör behandling inledas.
- Vanliga sjukdomar orsakade av bakterier härifrån innefattar:
- Karies
- Tonsillit
- Sinuit (bihålleinflammation)
- Epiglottit
- Faryngitn (halskatarr)
- Mediaotit
- Pneumoni
- Meningit (hjärnhinneinflammation)
- Sepsis
Hur utmärks alfa-streptokocker?
- Ingår i gruppen viridans streptokocker och tillhör normalfloran i mellanöra och mun.
- Det finns en utvecklad spray med ”snälla alfa-streptokocker” som används för att i skyddande syfte kolonisera mellanörat hos barn med recidiverande bakteriella mediaotiter.
- Kan ge upphov till en rad olika infektioner, däribland karies, men även allvarligare
- infektioner i form av:
- Endokardit (hjärtsäcksinfektion)
-
”Viridans septikemi”
- Livshotande sepsis med respiratorisk insufficiens hos äldre patienter under cellgiftsbehandling för akut myeloisk leukemi.
Nedre luftväggar:
- Hur utmärks den?
- Vilka patogener är involverade?
- Typ av infektio som är vanligast här?
- Innefattar lungorna och huvudbronkerna, som normalt är sterila – eventuell upptäckt av patogener här är således ett viktigt tecken på att något är fel.
- Vanliga patogener inkluderar:
- Pneumokocker
- H.influenzae
- S.aureus
-
Enterobacteriaceae
- Innefattar bl.a. E.coli-släktet och sprids hit genom kräkning.
- Mycoplasma pneumoniae
- Chlamydophila
- Den vanligaste typen av infektion i de nedre luftvägarna är pneumoni (lunginflammation)
Pneumoni (lunginflammation) förekommer i flera olika typer beroende på uppkomstorsak. Vilka?
-
Aspirationspneumoni
- Vid felsväljning eller kräkning, och då ofta orsakad av gramnegativa bakterier.
-
Ventilator-associerad pneumoni
- Till följd av infektion av nosokomiala bakterier (sjukhus-knutet).
-
Atypisk pneumoni
- Mindre allvarlig form av pneumoni med atypisk symptombild som orsakas av andra bakterier än de som orsakar ”typisk lunginflammation”, exempelvis:
- Mycoplasma pneumoniae
- Chlamydophila
- Mindre allvarlig form av pneumoni med atypisk symptombild som orsakas av andra bakterier än de som orsakar ”typisk lunginflammation”, exempelvis:
-
Pneumokockorsakad pneumoni
- Börjar som en kolonisation av nasopharynx som hos t.ex. en väldigt ung eller gammal person pga nedsatt immunförsvar sprider sig ned till lungorna.
-
Aerosolorsakad pneumoni
- Exempelvis orsakad av Mycoplasma pneumoniae som spridits med luften genom t.ex. hosta.
Hur utmärks nedre urethras (urinrör) mikrobiota (normalflora) samt vilka patogenr orsakar infektion här?
- I den nedre delen av urinröret utgörs normalfloran av:
- Lactobacillus spp.
- Streptokocker
- KNS
- Vidare är det även vanligt med fekal (avföring) kolonisering av tarmbakterier i form av enterobacteriaceae och enterokocker.
- Två typexempel på infektionsorsakande patogener i denna region är gonokocker och chlamydia trachomatis.
Hur utmärks vaginans mikrobiota (normalflora)?
- Här varierar floran beroende på ålder, där spädbarn och kvinnor i menopaus har lägst diversitet av bakterier, medan kvinnor i tonåren fram till fertila år har störst diversitet (se tabell).
- Det gäller således att värdera fynden beroende på åldern hos kvinnan om man exempelvis misstänker störd flora.


