V Finlands politiska system Flashcards
Den tredelade makten
- Lagstiftande - riksdagen/parlamentet. Beslutar även om statsbudgeten
- Verkställande - regeringen/statsrådet + presidenten på ett hörn.
- Dömande - oberoende domstolar
(4. Medierna kallas ofta för den fjärde statsmakten)
Denna definieras i grundlagen.
Parlamentarism
Regeringen måste ha riksdagens förtroende. Regeringen bildas utgående från riksdagen och riksdagen bevakar regeringen. Ifall missnöjda kan denna upplösas.
Domstolarna
Oberoende och opartiska. Ingen utomstående instans får ingripa i deras arbete.
Riksmöte
Ett verksamhetsår i riksdagen. Presidenten inleder detta första veckan i februari.
Talmannen
Leder tillsammans med talmanskonferensen beståendes av vicetalmän och utskottens ordföranden. Leder ordet i plenum, deltar inte själv i omröstning.
Riksdagsgrupper
Bildas av riksdagsledamöterna enligt parti. Delas in i de som hör till regeringen och de som hör till oppositionen.
Partidisciplin
Alla inom riksdagsgruppen håller sig till partiprogrammet och röstar enligt partiets beslut. I vissa värderingsladdade samhällsfrågor kan det förekomma undantag, tex samkönade äktenskap. Svårt för enskilda ledamöter att uttrycka sin åsikt, men garanterar riksdagens arbete långsiktigt.
Oppositionen
De partigrupper som inte tillhör regeringen, har en viktig demokratisk roll. Granskar regeringens arbete kritiskt och lägger fram alternativa förslag.
Plenum
Fyra gånger per vecka. Här sker riksdagens viktigaste uppgift, lagstiftningsarbetet. Även beslut om statsbudgeten, regeringens svar på spörsmål, interpellationer, redogörelser och godkänner internationella avtal. Debatterar även aktuella frågor och för dialog med regeringen.
Torsdagens plenum
Ordnas muntlig frågestund. Då kan riksdagen ställa frågor till regeringen. Dessa ges inte på förhand så det går inte att förbereda svar. Regeringen kan även ta initiativ till att ordna debatt eller ge redogörelse. Fattas inga beslut då och riksdagens förtroende för regeringen prövas ej.
Riksdagens utskott
Väljs vanligen för en hel mandatperiod, stora delar av lagstiftningsarbetet sker här. Varje består av minst 11 ledamöter, varje ledamot medlem i minst 2 utskott. Som regel ett utskott/ministerium och utskottet behandlar de frågor som tillhör ministeriets förvaltningsområde. Utskotten förbereder inför plenum, dessa dokument och protokoll offentliga. 15 permanenta fackutsott.
Viktigaste utskotten (5)
- Stora utskottet
- Finansutskottet
- Grundlagsutskottet
- Utrikesutskottet
- Revisionsutskottet
Stora utskottet
Behandlar alla EU-ärenden. 25 medlemmar som kommer överens om Finlands riktlinjer gällande alla lagförslag inom EU, finansiella lösningar och EU:s yttre förbindelser. Avgörs sedan vilket fackutskott som ska fortsätta behandla ärendet.
Grundlagsutskottet
Ger uttalanden huruvida lagförslagen är i enlighet med grundlagen och internationella människorättsavtal.
Finansutskottet
Behandlar bla regeringens budgetpropositioner
Utrikesutskottet
Behandlar viktiga fördrag med andra stater, och allmänna frågor om Finlands säkerhets- och utrikespolitik.
Revisionsutskottet
Bevakar statens ekonomi
- På vilka sätt kan en lag bli till?
- Regeringsproposition - vanligaste, lagförslag från regering till riksdag
- Lagmotion - förslag av en eller flera riksdagsledamöter
- Medborgarinitiativ - 50 000 underskrifter
Så blir en lag till, de olika stegen
- Lagförslag (3 olika sätt)
- Remissdebatt
- Utvalda utskottets betänkande
- Första riksdagsbehandlingen
(5. Om ändringar av riksdagen –> stora utskottet) - Andra riksdagsbehandlingen
- Presidenten stadfäster
- Remissdebatt
Riksdagensledamöter ger egna synpunkter. Avslutas med beslut om vilket fackutskott som ska behandla frågan.
- Utskottets betänkande
Noterar åsikter fån riksdagen. Sakkunniga + intresse- och medborgarorganisationer inom området hörs.
- Första riksdagsbehandlingen
Behandling i plenum. Möjligt för riksdagen att i detta skede göra ändringar i lagförslaget. Ifall ändringar önskas behandlas nyare varianten i stora utskottet.
- Behandling av lagförslag i stora utskottet
Ifall ändringar gör i första riksdagsbehandlingen. Ändringsförlaget behandlas och lagförslaget ändras.
- Andra riksdagsbehandlingen
Tidigaste 3 dagar efter första. Inga ändringar får göras, antingen godkänns lagen eller så förkastas den.
Ifall vanlig lag: godkänns med enkel majoritet, minst hälften av rösterna i plenum.
Ny grundlag, ändring i grundlag, eller lagförslag som går emot grundlag: Måste först godkännas med enkel majoritet i två behandlingar. Sedan får förslaget vila tills nästa valperiod. Då måste lagen godkännas med kvalificerad majoritet –> 2/3. !! Kan
Grundlagsändring, ny grundlag, lag som går emot grundlagen
Måste först godkännas med enkel majoritet i två behandlingar. Sedan får förslaget vila tills nästa valperiod. Då måste lagen godkännas med kvalificerad majoritet –> 2/3.
!! Kan godkännas direkt ifall den förklaras brådskande med 5/6 majoritet. Isåfall kan riksdagen godkänna med kvalificerad majoritet utan att vänta på nyval.
Riksdagens budgetmakt
Beräkning av statens inkomster och utgifter inför nästa år. Utgifterna delas upp med huvudtitlar enligt förvaltningsområde, inkomsterna huvudsakligen skatter. Regeringen lämnar in en budgetproposition till riksdagen i början av hösten och finansministern redogör för de viktigaste linjedragningarna. Sedan behandlar finansutskottet budgetförslaget. Utifrån utskottets betänkande röstar riskdagen och propositionen i plenum. Lång process, innehållet kan ändras under hundratals omröstningar.
Statsrådets viktigaste uppgift
Att ta politiskt initiativ, förbereder de lagförslag som riksdagen behandlar. Efter att riksdagen godkänt ett lagförslag verkställs det av regeringen. Koordinerar och organiserar även daglig verksamhet inom de finansieringsområden som hör till staten.
Hur upplöses en regering?
Automatiskt - då mandatperioden är slut och nytt riksdagsval hålls. Avgående statsministern lämnar då in sin avskedsansökan till presidenten
Ifall intern konflikt - kan regeringen även begära avsked under en rådande riksperiod. Presidenten kan även bevilja en enskild ministers avgång om hen själv eller statsministern anhåller.
Riksdagen beslutat om misstroende för regeringen/enskild minister - kan presidenten upplösa regeringen utan dess egna initiativ.
Expeditionsministär
Den avgångna regeringen fortsätter tills en ny bildats
Hur bildas en ny regering?
Utgående från resultaten i riksdagsvalet. Partiledarna för riksdagsgrupperna träffas och kommer överens om vilka partiledare som ska bilda regeringen. Av tradition har uppdraget givits riksdagens största partis ordförande, och som därav även tilldelas rollen som statsminister. Denna, regeringssonderaren, förhandlar med den andra riksdagsgrupperna om regeringens sammansättning och regeringsprogram, vem i regeringen och vem i oppositionen? Målet är att allt detta ska ske inom några veckor efter valet, ibland kan det vara svårt att enas om vissa nyckelfrågor inom programmet.
Rödmylleregering
SDP och Centern störst, men kan ta med mindre partier som SFP eller VF.
Blåröd regering
SDP och Samlingspartiet störst.
Borgerlig regering
Endast borgerliga högerpartier i regeringen.
Regnbågsregering
Regering beståendes av flera partier från både höger- och vänsterblocket
Sixpack
Togs i bruk när Jyri Katainens regering utnämndes 2011. Sex partier från både vänster. och högerblocket.
Sannborgerlig regering
Juha Sipiläs regering 2015 med de tre största partierna: Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna
Regeringsprogram
De riksdagsgrupper som ska ingå regering måste tillsammans
Regeringsprogram
De riksdagsgrupper som ska ingå regering måste tillsammans komma överens om en verksamhetsplan för de kommande fyra åren. Gemensamma riktlinjer trots olika värderingar. Efter att det enats om programmet förhandlas det om vilka ministeruppdrag de olika partierna ska få och ministrarnas arbetsfördelning
Statsminister
Presidenten meddelar riksdagen om vem som är statsministerkandidat. Hen väljs med enkel majoritet. Går i de flest fall till regerinssonderaren, som oftast är riksdagens största partis ordförande. MEN får den föreslagna inte enkel majoritet och det finns andra kandidater hålls en öppen omröstning i riksdagen där personen som får mest röster även får uppdraget.
Ministrarna
Utnämns av regeringspartierna, oftast riksdagsledamöter. Presidenten utnämner dessa i enlighet med statsministerns förslag.
Majoritetsregering
De partier som ingår i regeringen har tillsammans mer än hälften (100) av platserna i riksdagen. Kan bestå av ett ända parti ifall detta har majoritet i riksdagen.
Koalitionsregering
Tex. i Finland, två eller flera av partierna som har majoritet i riksdagen bildar tillsammans regeringen. Form av majoritetsregering