V Finlands politiska system Flashcards
1
Q
Den tredelade makten
A
- Lagstiftande - riksdagen/parlamentet. Beslutar även om statsbudgeten
- Verkställande - regeringen/statsrådet + presidenten på ett hörn.
- Dömande - oberoende domstolar
(4. Medierna kallas ofta för den fjärde statsmakten)
Denna definieras i grundlagen.
2
Q
Parlamentarism
A
Regeringen måste ha riksdagens förtroende. Regeringen bildas utgående från riksdagen och riksdagen bevakar regeringen. Ifall missnöjda kan denna upplösas.
3
Q
Domstolarna
A
Oberoende och opartiska. Ingen utomstående instans får ingripa i deras arbete.
4
Q
Riksmöte
A
Ett verksamhetsår i riksdagen. Presidenten inleder detta första veckan i februari.
5
Q
Talmannen
A
Leder tillsammans med talmanskonferensen beståendes av vicetalmän och utskottens ordföranden. Leder ordet i plenum, deltar inte själv i omröstning.
6
Q
Riksdagsgrupper
A
Bildas av riksdagsledamöterna enligt parti. Delas in i de som hör till regeringen och de som hör till oppositionen.
7
Q
Partidisciplin
A
Alla inom riksdagsgruppen håller sig till partiprogrammet och röstar enligt partiets beslut. I vissa värderingsladdade samhällsfrågor kan det förekomma undantag, tex samkönade äktenskap. Svårt för enskilda ledamöter att uttrycka sin åsikt, men garanterar riksdagens arbete långsiktigt.
8
Q
Oppositionen
A
De partigrupper som inte tillhör regeringen, har en viktig demokratisk roll. Granskar regeringens arbete kritiskt och lägger fram alternativa förslag.
9
Q
Plenum
A
Fyra gånger per vecka. Här sker riksdagens viktigaste uppgift, lagstiftningsarbetet. Även beslut om statsbudgeten, regeringens svar på spörsmål, interpellationer, redogörelser och godkänner internationella avtal. Debatterar även aktuella frågor och för dialog med regeringen.
10
Q
Torsdagens plenum
A
Ordnas muntlig frågestund. Då kan riksdagen ställa frågor till regeringen. Dessa ges inte på förhand så det går inte att förbereda svar. Regeringen kan även ta initiativ till att ordna debatt eller ge redogörelse. Fattas inga beslut då och riksdagens förtroende för regeringen prövas ej.
11
Q
Riksdagens utskott
A
Väljs vanligen för en hel mandatperiod, stora delar av lagstiftningsarbetet sker här. Varje består av minst 11 ledamöter, varje ledamot medlem i minst 2 utskott. Som regel ett utskott/ministerium och utskottet behandlar de frågor som tillhör ministeriets förvaltningsområde. Utskotten förbereder inför plenum, dessa dokument och protokoll offentliga. 15 permanenta fackutsott.
12
Q
Viktigaste utskotten (5)
A
- Stora utskottet
- Finansutskottet
- Grundlagsutskottet
- Utrikesutskottet
- Revisionsutskottet
13
Q
Stora utskottet
A
Behandlar alla EU-ärenden. 25 medlemmar som kommer överens om Finlands riktlinjer gällande alla lagförslag inom EU, finansiella lösningar och EU:s yttre förbindelser. Avgörs sedan vilket fackutskott som ska fortsätta behandla ärendet.
14
Q
Grundlagsutskottet
A
Ger uttalanden huruvida lagförslagen är i enlighet med grundlagen och internationella människorättsavtal.
15
Q
Finansutskottet
A
Behandlar bla regeringens budgetpropositioner
16
Q
Utrikesutskottet
A
Behandlar viktiga fördrag med andra stater, och allmänna frågor om Finlands säkerhets- och utrikespolitik.
17
Q
Revisionsutskottet
A
Bevakar statens ekonomi
18
Q
- På vilka sätt kan en lag bli till?
A
- Regeringsproposition - vanligaste, lagförslag från regering till riksdag
- Lagmotion - förslag av en eller flera riksdagsledamöter
- Medborgarinitiativ - 50 000 underskrifter
19
Q
Så blir en lag till, de olika stegen
A
- Lagförslag (3 olika sätt)
- Remissdebatt
- Utvalda utskottets betänkande
- Första riksdagsbehandlingen
(5. Om ändringar av riksdagen –> stora utskottet) - Andra riksdagsbehandlingen
- Presidenten stadfäster
20
Q
- Remissdebatt
A
Riksdagensledamöter ger egna synpunkter. Avslutas med beslut om vilket fackutskott som ska behandla frågan.
21
Q
- Utskottets betänkande
A
Noterar åsikter fån riksdagen. Sakkunniga + intresse- och medborgarorganisationer inom området hörs.
22
Q
- Första riksdagsbehandlingen
A
Behandling i plenum. Möjligt för riksdagen att i detta skede göra ändringar i lagförslaget. Ifall ändringar önskas behandlas nyare varianten i stora utskottet.
23
Q
- Behandling av lagförslag i stora utskottet
A
Ifall ändringar gör i första riksdagsbehandlingen. Ändringsförlaget behandlas och lagförslaget ändras.
24
Q
- Andra riksdagsbehandlingen
A
Tidigaste 3 dagar efter första. Inga ändringar får göras, antingen godkänns lagen eller så förkastas den.
Ifall vanlig lag: godkänns med enkel majoritet, minst hälften av rösterna i plenum.
Ny grundlag, ändring i grundlag, eller lagförslag som går emot grundlag: Måste först godkännas med enkel majoritet i två behandlingar. Sedan får förslaget vila tills nästa valperiod. Då måste lagen godkännas med kvalificerad majoritet –> 2/3. !! Kan
25
Grundlagsändring, ny grundlag, lag som går emot grundlagen
Måste först godkännas med enkel majoritet i två behandlingar. Sedan får förslaget vila tills nästa valperiod. Då måste lagen godkännas med kvalificerad majoritet --> 2/3.
!! Kan godkännas direkt ifall den förklaras brådskande med 5/6 majoritet. Isåfall kan riksdagen godkänna med kvalificerad majoritet utan att vänta på nyval.
26
Riksdagens budgetmakt
Beräkning av statens inkomster och utgifter inför nästa år. Utgifterna delas upp med huvudtitlar enligt förvaltningsområde, inkomsterna huvudsakligen skatter. Regeringen lämnar in en budgetproposition till riksdagen i början av hösten och finansministern redogör för de viktigaste linjedragningarna. Sedan behandlar finansutskottet budgetförslaget. Utifrån utskottets betänkande röstar riskdagen och propositionen i plenum. Lång process, innehållet kan ändras under hundratals omröstningar.
27
Statsrådets viktigaste uppgift
Att ta politiskt initiativ, förbereder de lagförslag som riksdagen behandlar. Efter att riksdagen godkänt ett lagförslag verkställs det av regeringen. Koordinerar och organiserar även daglig verksamhet inom de finansieringsområden som hör till staten.
28
Hur upplöses en regering?
Automatiskt - då mandatperioden är slut och nytt riksdagsval hålls. Avgående statsministern lämnar då in sin avskedsansökan till presidenten
Ifall intern konflikt - kan regeringen även begära avsked under en rådande riksperiod. Presidenten kan även bevilja en enskild ministers avgång om hen själv eller statsministern anhåller.
Riksdagen beslutat om misstroende för regeringen/enskild minister - kan presidenten upplösa regeringen utan dess egna initiativ.
29
Expeditionsministär
Den avgångna regeringen fortsätter tills en ny bildats
30
Hur bildas en ny regering?
Utgående från resultaten i riksdagsvalet. Partiledarna för riksdagsgrupperna träffas och kommer överens om vilka partiledare som ska bilda regeringen. Av tradition har uppdraget givits riksdagens största partis ordförande, och som därav även tilldelas rollen som statsminister. Denna, regeringssonderaren, förhandlar med den andra riksdagsgrupperna om regeringens sammansättning och regeringsprogram, vem i regeringen och vem i oppositionen? Målet är att allt detta ska ske inom några veckor efter valet, ibland kan det vara svårt att enas om vissa nyckelfrågor inom programmet.
31
Rödmylleregering
SDP och Centern störst, men kan ta med mindre partier som SFP eller VF.
32
Blåröd regering
SDP och Samlingspartiet störst.
33
Borgerlig regering
Endast borgerliga högerpartier i regeringen.
34
Regnbågsregering
Regering beståendes av flera partier från både höger- och vänsterblocket
35
Sixpack
Togs i bruk när Jyri Katainens regering utnämndes 2011. Sex partier från både vänster. och högerblocket.
36
Sannborgerlig regering
Juha Sipiläs regering 2015 med de tre största partierna: Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna
37
Regeringsprogram
De riksdagsgrupper som ska ingå regering måste tillsammans
38
Regeringsprogram
De riksdagsgrupper som ska ingå regering måste tillsammans komma överens om en verksamhetsplan för de kommande fyra åren. Gemensamma riktlinjer trots olika värderingar. Efter att det enats om programmet förhandlas det om vilka ministeruppdrag de olika partierna ska få och ministrarnas arbetsfördelning
39
Statsminister
Presidenten meddelar riksdagen om vem som är statsministerkandidat. Hen väljs med enkel majoritet. Går i de flest fall till regerinssonderaren, som oftast är riksdagens största partis ordförande. MEN får den föreslagna inte enkel majoritet och det finns andra kandidater hålls en öppen omröstning i riksdagen där personen som får mest röster även får uppdraget.
40
Ministrarna
Utnämns av regeringspartierna, oftast riksdagsledamöter. Presidenten utnämner dessa i enlighet med statsministerns förslag.
41
Majoritetsregering
De partier som ingår i regeringen har tillsammans mer än hälften (100) av platserna i riksdagen. Kan bestå av ett ända parti ifall detta har majoritet i riksdagen.
42
Koalitionsregering
Tex. i Finland, två eller flera av partierna som har majoritet i riksdagen bildar tillsammans regeringen. Form av majoritetsregering
43
Minoritetsregering
Partierna utgör tillsammans mindre än hälften av platserna i riksdagen. Ett/flera partier. Vanliga i norden, behöver också stöd av oppositionen för att kunna verka.
44
Samlingsregering
Består av alla eller de allra flesta partier i riksdagen. Förekommer egentligen bara om landet befinner sig i kris, tex krig
45
Interpellation
Riksdagens riktiga utövande av kontroll gentemot regeringen. Minst 20 ledamöter kan lämna in en interpellation om regeringens/ministers politik/verksamhet. Denna måste besvaras inom 15 dagar. Sen röstar riksdagen om förtroende för regeringen. I praktiken ställs de flesta interpellationer av oppositionen.
46
Sätt för riksdagen att mäta sitt förtroende gentemot regeringen
1. Interpellation
2. Muntligt/skriftligt spörsmål
3. Omröstning
4. Regeringen kan själv testa förtroendet genom att ge riksdagen meddelande i aktuell fråga eller betydande utvecklingsprojekt
47
Muntligt/skriftligt spörsmål
Kan ställas av riksdagsledamot/möter till minister. Måste besvaras
48
Justitiekanslern
Högsta nationella organet för laglighetskontroll, utses av presidenten och justitieombudsmannen som utses av riksdagen. Ansvarar för regeringen, att besluten är lagenliga osv
49
Justitieombudsmannen
Ansvarar för riksdagen, övervakar att domstolar och andra myndigheter följer god förvaltningssed och följer mänskliga rättigheterna. Alla som upplever att tex en tjänsteman brutit mot lagen kan klaga till hen.
50
Statsministern
2000 ny grundlag, statsskicket mer parlamentariskt. Presidentens befogenheter begränsades och statsministerns ökade. Riksdagen väljer statsminister. Regeringen och statsministern således ansvariga inför riksdagen, inte presidenten. Det blev vanligare med majoritetsregeringar. Statsministern leder även Finland i EU --> regeringen större roll i internationell bemärkelse. Representerar Finland i toppmötet. För ordet vid statsrådets allmänna sammanträde. Presidentens ställföreträdare.
51
Statsrådets allmänna sammanträde
Organ där regeringen fattar beslut och utfärdar meddelanden, redogörelser och skrivelser till riksdagen, varje torsdag. Statsministern leder ordet.
52
Ministerutskott
Organ inom regeringen som förbereder ärenden som ska behandlas.
53
Ministerium
Här sker största delen av det praktiska arbetet. Varje minister chef för varsitt ministerutskott. 12 i Finland. Över 4000 tjänstemän förbereder ärenden för regeringen här.
54
Statsrådets kansli
Ministerium som ansvarar för att regeringsprogrammet genomförs och samordningen av Finlands politik. Statsministern ordförande. Tar även hand om de frågor som inte ingår i de andra ministeriernas ordinarieverksamhet.
55
Kanslichef
Högsta tjänstemannen i ministerium.
56
Utrikesministeriet
Utrikes- och säkerhetspolitik, handelspolitiska intressen, utvecklingspolitik, diplomatiska och internationella förbindelser
57
Justitieministeriet
Utveckla och upprätthålla rättsordningen och säkerheten, demokratin och mänskliga fri- och rättigheter garanteras.
58
Inrikesministeriet
Allmän ordning som polis och räddningsväsendet, gränsbevakning, nödcentral, migration
59
Försvarsministeriet
Försvarspolitik och militär säkerhet. Krishantering och försvarspolitiskt samarbete med andra
60
Finansministeriet
Ekonomiska politiken, finanspolitiken, statsbudgeten, expertis i skattefrågor
61
Undervisnings- och kulturministeriet
Utbildning, vetenskap, kultur, idrott, ungdomsarbete
62
Jord- och skogsbruksministeriet
Jord- och skogsbruk, landsbygdens utveckling, fiske, livsmedel, djurens säkerhet
63
Kommunikationsministeriet
Transport, dataskydd, posten, kommunikations och trafikpolitik
64
Arbets- och näringsministeriet
Företagsamhet, innovationer, fungerande arbetsmarknad, regional utveckling
65
Social- och hälsovårdsministeriet
Social- och hälsovårdstjänster, socialskydd, social trygghet
66
Miljöministeriet
Markplanering, boende, naturens mångfald, hållbar utveckling, miljöskydd
67
Statsrådets fyra lagstadgade ministerutskott
1. Utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet - presidenten deltar i möten
2. EU-ministerutskottet
3. Finanspolitiska utskottet
4. Finansutskottet
Statsministern ordförande för dessa.
68
Regeringens aftonskola
Onsdagar, då tas det upp vad som ska behandlas på statsrådets allmänna möte på torsdag. Diskuterar möjliga politiska tvistefrågor och försöker hitta en gemensam linje inför mötet. Statsministern kan bjuda in ickepolitiska rådgivare och bilda arbetsgrupper.
69
Presidentföredragning
Varannan vecka, möte var presidenten fattar beslut i statsrådet och tex stadfäster lagar. Presidenten fattar ensam beslut, inga omröstningar trots närvarande ministrar. Justitiekanslern deltar och övervakar laglighet.
70
Presidentens uppgifter
Ska representera hela finska folket oberoende politisk bakgrund, tradition att lämna in partibok.
- Viktigaste uppgift: leda utrikespolitiken tillsammans med statsrådet
- Överbefälhavare för försvarsmakten, bestämmer om krig och fred tillsammans med riksdagen
- Ansvarar för Finlands relation till länder utanför EU
- Formell rätt att utnämna och upplösa regeringar, Finland kombinerar parlamentarism och presidentstyre
- På initiativ av statsministern och efter att ha hört talmannen och riksdagsgrupperna upplösa riksdagen och utlysa nyval
- Utnämner ministrar i statsrådet och befriar dem från uppdraget
- Stadfäster lagar och utfärdar förordningar
- Utnämner vissa höga tjänstemän, tex justitiekanslern, höga domstolen osv
- Utnämner officerare i försvaret, beslutar om mobilisering av försvarsmakten och centrala grunder för det militära försvaret
- Utfärdar utmärkelsetecken, tex Finlands vita ros
- Skänker titlar på statsministerns initiativ
- Kan benåda fångar eller mildra domar efter uttalanden av högsta domstolen
71
Kommunen
Minsta enheten inom den offentliga sektorn som har eget finansiell och administrativ beslutanderätt. Självstyre, beskattningsrätt och rätt att fatta beslut i vissa ärenden gällande kommuninvånarna. Finansieras huvudsakligen av skatter, får också stöd av staten i form av statsandelar. Ansvarar för 2/3 av välfärdstjänsterna. Skyldiga att ordna basservice inom social- och hälsovård, undervisning och kultur.
72
Kommunens lagstadgade uppgifter
Har över 500 st.
Lagstadgade subjektiva rättigheter - måste erbjudas alla som har rätt till dem. Primärvård, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning
Även frivilligt åtagna uppgifter, förvissa behövs statligt lov. Får själv bestämma hur uppgifterna ordnas.
73
Samkommun
Flera kommuner kan tillsammans bilda en sammarbetsorganisation, där de sköter uppgifter tillsammans.
74
Viktigaste samkommunerna
Landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikter, samkommuner för utbildning
75
Kommuner i ohållbar ekonomisk sits
Pga svag ekonomisk utveckling, minskade statsandelar, ökad efterfrågan på tjänster. Många har försökte effektivera servicen och minska kostnader mha kommunsammanslagningar. 2007-2019 genomfördes nästan 80 st.
76
Tvångssammanslagning
Regeringen sammanslagit såkallade kriskommuner med mycket svåra ekonomiska problem
77
Kommunens organisation
Kommunalfullmäktige
Kommunstyrelsen
Nämnder
Tjänstemän
78
Kommunfullmäktige
Högsta beslutsfattande organet i kommunen. Ledamöter väljs vart fjärde år. Representerar invånarna och måste beakta deras åsikter i beslutsfattandet. Måste godkänna alla viktiga beslut som fattas i kommunen. Fatta beslut om ekonomiska frågor och bestämma budget. Vilka tjänster ska erbjudas och vad kosta. Väljer vilka som ska sitta i kommunstyrelsen och nämnder. Väljer själv ordförande och 1-2 vice, vid behov mha omröstning.
79
Kommunstyrelsen
Förbereder beslut som fullmäktige ska fatta och verkställer godkända beslut. Representerar kommunen i offentliga sammanhang. Kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som leder kommunens ekonomi och förvaltning.
80
Nämnder
Leder och övervakar produktionen av tjänster. Representerar kommuninvånarnas syn på utvecklingen av kommunens service. Antal och ansvarsområde varierar, fullmäktige väljer. 2 obligatoriska: revisions och valnämnden. Medlemmarna fullmäktigeledamöter, suppleanter eller andra som fullmäktige utsett. Sakkunniga organ som förbereder ärenden för styrelsen.
81
Obligatoriska kommun nämnder
Revisionsnämnden och valnämnden.
82
Kommun- eller stadsdirektör
Leder kommunens förvaltning och har ett övergripande ansvar för ekonomin. Några leds även av borgmästare, står inte i tjänsteförhållande till kommunen. Ordförande i kommunstyrelsen och leder kommunen.
83
Regionalförvaltningsverken (RFV)
Ansvarar för närings- och trafikförvaltning i kommunerna. Främsta uppgift att se till att kommunerna sköter uppgifter tilldelade av statsrådet 6 st på fastlandet. Övervakar tillgången och kvalitén på basservicen
84
Miljöcentralerna (NTM)
Ansvarar för statens regionalförvaltning. Främsta uppgift att de till att kommunerna sköter uppgifter tilldelade av statsrådet
85
Centralförvaltningen
Statsrådets ministeriet, parlament, president
86
Regionalförvaltning
RFV - 6 områden
NTM - 15 områden
övervakar att myndighetsbeslut efterföljs i kommunerna inom respektive ansvarsområden
87
Lokalförvaltning
Statliga ämbetsverk på lokal nivå som tex polis, utsökning, skattebyråer, åklagarväsendet, magistratet
88
Säkerhetspolitik
Allt ett land gör för att skydda och tillvara ta sina nationella intressen. Består av utrikespolitik och försvarspolitik. Förhindra krig och konflikt, bevara självständighet. Främja säkerhet och välfärd.
89
Utrikespolitik
Den politik staten för mot andra stater och inom internationella relationer.
90
Försvarspolitik
Militära och civila delarna av landets försvar. Säkerställer landet territoriella integritet. Hela landet ska kunna försvaras, förebygga och förhindra och avvärja angrepp
91
Militär alliansfrihet
Finland, har inte ingått avtal om några ömsesidiga försvarsgarantier. Deltar dock aktivt i förvekligandet och utvecklandet av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EU har lett till att gränsen mellan inrikes och utrikespolitik luckrats upp.
92
Breda säkerhetsbegreppet
Välfärds-, ekonomi- och miljöfrågor ses som del av säkerhetspolitiken
93
Nya säkerhetshot
Öppnare marknadsekonomi har fört med sig nya ekonomiska hot. Fri rörlighet osv underlättar internationellt samarbete inom brottslighet. Även ökad då många lever socioekonomiskt dåligt.
Globala ekonomiska kriser kan leda till polarisering, vidgade inkomstklyftor
Epidemier, pandemier.
Beredskap att upprätthålla psykisk hälsa.
Naturkatastrofer, cyberattacker.
94
Försvarsplikt
Alla medborgare, skyldighet att delta i landets försvar., även fredssituationer
95
Allmän värnplikt
Gäller män 18 och uppåt, avslutas i slutet av året mannen fyller 60. Måste utföra bevärings- eller civiltjänst. Sedan 1995 kan kvinnor ansöka om frivillig beväringstjänst.
96
Reservist
Person som slutfört beväringstjänst och återgått till civillivet, men som kan kallas in för att försvara landet vid behov.
97
Kontraspionage
Olaglig underrättelseverksamhet
98
Allmänna domstolar
Behandlar brottmål, tvistemål och ansökningsärenden. Behandlas oftast i tingsrätten som första instans. Avgörandet kan överklagas till hovrätten.
99
Förvaltningsdomstolar
Behandlar besvär gällande myndigheternas beslut.
100
Marknadsdomstolen, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen och riksrätten
specialdomstolar, behandlar frågor inom deras specialområden.
101
Rättsregistreringscentralen
Verkställer bötesstraff
102
Brottpåföljdsmyndigheten
Verkställer fängelsestraff
103
Social tillit
Vi upplever att vi kan lita på andra, även sådana vi inte känner.
104
Finland största tillit till vilka institutioner?
Polis, rättsväsende, presidenten
105
Socialt kapital
Kombination av socialt nätverk, sociala resurser, stöd och förtroende, vi-anda eller gemenskap. De sammanlänkande och förebyggande faktorer som sammanlänkar samhället. Finns koppling mellan högt socialt kapital och hög ekonomisk tillväxt
