Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

1 Samhällslära, aktivt medborgarskap > III Aktivt medborgarskap > Flashcards

III Aktivt medborgarskap Flashcards

1
Q

Politik

A

hantering av gemensamma angelägenheter som påverkar vår vardag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ekonomisk politik

A

ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.

  • höger –> friare marknad, mindre offentlig sektor, lägre skatter, individen själv stort ansvar för sin välfärd
  • vänster –> jämlikt fördelad välfärd, små inkomstskillnader, jämnas ut genom skatter och bidrag, samhällets ansvar betonas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Regionalpolitik

A

olika uppfattningar om utvecklingen av landets olika delar.

  • försvar av glesbefolkade orter –> hela landet ska ha samma möjligheter att utvecklas, minska skillnader mellan områden, man ska kunna leva var som helst
  • försvar av tillväxtorter –> tätare samhällsstruktur fungerar bättre i tätorter och städer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Internationalisering, politiskt delområde

A

i hur hög grad ska Finland internationaliseras? obs Eu och Nato

  • ytterlighet 1 –> nära och omfattande internationellt samarbete inom alla politiska områden
  • ytterlighet 2 –> betoning av nationalstaten och dess starka roll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Språkpolitik

A

en av finlands äldsta politiska frågor. hur högt värdesätter man tvåspråkigheten?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Miljöpolitik

A

värdekonflikt mellan ökad ekonomisk tillväxt och miljöskydd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Folket och eliten

A

skillnader i tron på den egna påverkningen, hurpass stor klyfta mellan folket och den politiska eliten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värdekonservativa

A

betonar traditionella värderingar och moral som grund för samhället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Värdeliberala

A

betonar individens frihet och tolerans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Aktivt medborgarskap

A

medborgaren tar ställning till statlig verksamhet, maktstrukturer och politiska beslut. gör medvetna val i vardagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Politisk konsumtion

A

välja eller välja bort produkter pga sociala, etiska eller politiska anledningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Bojkott

A

låta bli att köpa från ett företag pga politiska, sociala eller ekologiska skäl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Buycott

A

medvetet köpa viss produkt pga politiska, sociala eller ekologiska skäl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Livstilspolitik

A

att tex sluta äta nötkött. personligt val men i större perspektiv positiv effekt på miljön. de val vi gör i vardagen. ökat under 2000-talet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Politiskt parti

A

organiserad grupp som söker eller nyttjar politisk makt, tex genom att delta i demokratiska val. Intar ståndpunkt i alla samhälleliga frågor, därav mycket kritik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur regleras partiers verksamhet i lagstiftningen?

A
  • minst 5000 röstberättigade anhängare för att ställa upp kandidater i riksdagsvalet
  • ska ha partiprogram och stadgar som säkerställer att demokratiska principer iakttas
  • om ett parti inte fått en kandidat invald i två på varandra följande val stryks det från justitieministeriets partiregister
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Partiers ungdomsorganisationer

A
  • tar ställning i ärenden och ordnar evenemang viktiga för unga
  • övre åldersgräns 29
  • får understöd av veikkaus avkastning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Social rörelse

A

grupp som strävar efter att förändra samhället, tex medborgarrörelser. strävar efter att påverka dem med makt. fokus på sakfrågor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Partistöd

A

understöd som staten betalar till partierna i proportion till partiets riksdagsmandat vid senaste riksdagsval

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Partiers finansiering

A
  • statens partistöd
  • valkampanjer finansieras huvudsakligen genom donationer från privatpersoner, företag och organisationer
  • alla donationer över 1700€ måste redovisas i korruptionsförebyggande syfte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mångpartisystem

A

flera partier har inflytande över landets politik, flera partier bildar regeringen tillsammans. bidrar till bättre valmöjligheter för väljarna, större diversitet i representation i parlamentet, dock kan beslutsfattningen bli svårare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Strukturomvandlingen efter ww2

A

på 40 år gick Finland från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Innebar bla omformning av partisystemet och utmaningar för de etablerade partierna. Partierna har inte lyckats anpassa sig till väljarnas förändrade värderingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kännetecken för Finlands politiska system

A

de fyra jämstora partierna som tävlar om makten i regeringen och förhållandevis många partier representerade i regeringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Gröna förbundet i riksdagsvalet 2019

A

stödet växte, 20 mandat och kan inte längre klassas som ett litet parti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Blå framtid
2017, 22 sannfinländare lämnade i protest mot att Jussi Halla-aho orförande.
26
Stjärnrörelsen
Paavo Väyrynen lämnade centern
27
Liike-nyt
grundad av Hjallis Harkimo(saml) och Maria Lohela (blå framtid)
28
Riksdagskandidater byte av parti
tillåtet under mandatperioden, kan orsaka maktskiften mellan de största partien
29
Partier i regeringen 2019
1. Centern 2. De gröna 3. SDP 4. Vänster förbundet 5. Svenska folkpartiet 6. Sannfinländarna 7. Samlingspartiet 8. Kristdemokraterna
30
Populistiska partier
kritiserar de etablerade partierna och delar upp samhället i två grupper som står i konflikt mot varandra, den ekonomiska och politiska eliten mot folket. förenklade lösningar på svåra problem. karismatisk ledare
31
Radikalhögern
kännetecknas ofta av konservativa och nationalistiska värderingar. strängare lagar, ordning i samhället, begränsa minoriteters rättigheter, motsätter sig invandring. försöker nå sina mål inom demokratins lagar.
32
Radikalvänstern
motsätter sig kapitalistisk ekonomisk politik, tex omfattande privatisering, konsumtion och nyliberalism. Från de rika till de fattiga. Förespråkar solidaritet över statsgränser. försöker nå sina mål inom demokratins lagar
33
Höger- och vänsterextrema
klart anti-demokratiskt och rasistiskt budskap. ersätta demokratin med ett auktoritärt styre. i östeuropa och balkanhalvön har stödet för speciellt högerextremism vuxit under 2000-talet.
34
Varför har populistiska partierna sådan framgång?
- allt osäkrare arbetsmarknad, stora samhälleliga förändringar - kritisk inställning till EU - missnöje med kompromisser i det politiska beslutsfattandet - traditionella partier allt mer lika
35
Mobil väljare
röstar på olika partier från ett val till ett annat.
36
Förändringen av det politiska språket
nya former av deltagande, globaliseringen och individualiseringen har minskat de traditionella partiernas attraktionskraft. medborgarna mindre behov att indentifiera och hålla fast sig vid ett specifikt parti. kan bero på att utbildningsnivån så hög, beroendet av partiernas förtuggande info inte likadant. hellre påverka själv via effektivare kanaler
37
Konsensuspolitik
försöka nå samförstånd inom politiken. i Finland har inget parti tillräckligt stöd för att agera ensam utan stöd från andra partier, resulterar i kompromiss av sakfrågor.
38
Påtryckningsgrupp
samhällsgrupp som använder påtryckningspolitik som maktmedel. tack vare dem kan grupper som inte finns representerade av politiska partier få sin röst hörd
39
Lobbying
professionella företrädare för olika intresseorganisationer som framför sina åsikter till beslutsfattarna i organiserad form.
40
Potentiell påtryckningsgrupp
grupp med gemensamt intresse, inte nödvändigtvis dock organiserade. då gemensamma frågor aktualiseras inom politiken kan dessa förena sina krafter
41
Organisation som kan agera som påtryckningsgrupp
organisation vars ursprungliga syfte inte att påverka, kan agera som påtryckningsgrupp
42
Intresseorganisation
bevakar sina medlemmars ideologiska och ekonomiska intressen. tex. fackförbund
43
Ideologisk påtryckningsgrupp
medlemmar med gemensamma intressen vars frågor de driver.
44
Arbetsmarknadsorganisationer
organisation som representerar arbetstagare eller arbetsgivare. synligaste intresseorganisationerna i Finland. de avtal som arbetsmarknadsorganisationerna kommer överens om sinsemellan är riktgivande för de enskilda arbetstagaren och givarens.
45
Inkomstpolitiska helhetslösningar
regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar gemensamt fram ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och sociala helhetslösningar. riksdagens roll begränsad.
46
Korporativism
intresseorganisationernas påtryckningspolitik del av statens arbetsmarknadspolitik. Intresseorganisationerna kan alltså direkt påverka besluten på statlig nivå
47
Trepartslösningar
de helhetslösningar som staten, arbetstagarna och arbetsgivarna försöker få till stånd på arbetsmarknaden. gemensamt ekonomiskt avtal mellan staten och arbetsmarknadsorganisationerna.
48
Fackförbund
specialiserade medlemsförbund. erbjuder sina medlemmar kurser och rådgivning i anställning- och lönefrågor.
49
Fackliga organisationsgraden
andelen fackligt anslutna löntagare. majoriteten av finländarna. stiger under lågkonjunkturer.
50
Sociala rörelser
många är ideologiska påtryckningsgrupper, rörelsens organisation är lös. målet samhällelig förändring.
51
mediernas ekonomiska betydelse
1/5 av världshandeln består av informations- och kommunikationstjänster
52
Sanoma + Alma media
största finländska mediekoncernerna. KSF störst finlandssvenska. stora enheter mer kostnadseffektiva än små. har lätt till att innehållet mer ensidigt, tidningarna liknar varandra
53
Upphovsrätt
upphovspersonens rätt till ersättning för sitt verk. diskussionen kring detta har aktualiserats pga nätpirativism och streaming
54
Public servicebolag
statligt mediebolag, finansierat på skattemedel. "YLE-skatten". kan producera mångsidigt urval, måste inte fokusera på att göra vinst. Kommerciella mediehus anses att konkurrensen sneddrivs
55
Internets medierevolution
alla som använder internet är potentiella ansavariga utgivare. vem som helst kan nå ut till stora folkmassor på ett ögonblick. diktaturer med censur --> viktigt, informera resten av världen.
56
Yttrandefrihet
tryggas i Finlands grundlag, medierna förvaltar denna
57
Källskydd
alla som talar med journalister har rätt att vara anonyma
58
Journalistregler
yrkesetiska regler gällande alla journalister. massmediernas verksamhet ska grunda sig på opartiskhet, oberoende och trovärdighet. syftet att se till att den information som förmedlas är sann. saknas på socmed
59
Informationskrig
statliga propaganda kampanjer med syfte att påverka opinionen i samband med konflikt
60
den fjärde statsmakten/politikens vakthund
medierna
61
mediernas "två stolar"
samtidigt som de bevakar politikerna måste de hålla sig väl till dem då de är beroende av informationen. ! följder av att vara kommersiella bolag, man vill att människor läser och därav ändras ofrånkomligen innehållet lite
62
Politikens personifiering
nyhetsförmedlingen fokuserar allt mera på enskilda politiker på bekostnad av partierna och andra samhälleliga grupper. beror även på tex statsministerns ökade makt
63
Val av statsminister
ordförande för det parti som får flest röster under riksdagsvalet. Valkampanjen --> allt mer fokus på partiledaren och dess personliga egenskaper. kan leda till en bild av valet som en kamp mellan enskilda politiker
64
Gallupundersökningar
/opinionsmätning, statistisk metod som mäter den allmänna opinionen. utförs av massmedier och partier. Påverkar det röstningen? borde man begränsa utförande och publicering just före val?

1 Samhällslära, aktivt medborgarskap (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions