III Aktivt medborgarskap

Question 1

Politik

Answer 1

hantering av gemensamma angelägenheter som påverkar vår vardag

Question 2

Ekonomisk politik

Answer 2

ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.

• höger –> friare marknad, mindre offentlig sektor, lägre skatter, individen själv stort ansvar för sin välfärd
• vänster –> jämlikt fördelad välfärd, små inkomstskillnader, jämnas ut genom skatter och bidrag, samhällets ansvar betonas

Question 3

Regionalpolitik

Answer 3

olika uppfattningar om utvecklingen av landets olika delar.

• försvar av glesbefolkade orter –> hela landet ska ha samma möjligheter att utvecklas, minska skillnader mellan områden, man ska kunna leva var som helst
• försvar av tillväxtorter –> tätare samhällsstruktur fungerar bättre i tätorter och städer

Question 4

Internationalisering, politiskt delområde

Answer 4

i hur hög grad ska Finland internationaliseras? obs Eu och Nato

• ytterlighet 1 –> nära och omfattande internationellt samarbete inom alla politiska områden
• ytterlighet 2 –> betoning av nationalstaten och dess starka roll

Question 5

Språkpolitik

Answer 5

en av finlands äldsta politiska frågor. hur högt värdesätter man tvåspråkigheten?

Question 6

Miljöpolitik

Answer 6

värdekonflikt mellan ökad ekonomisk tillväxt och miljöskydd.

Question 7

Folket och eliten

Answer 7

skillnader i tron på den egna påverkningen, hurpass stor klyfta mellan folket och den politiska eliten

Question 8

Värdekonservativa

Answer 8

betonar traditionella värderingar och moral som grund för samhället.

Question 9

Värdeliberala

Answer 9

betonar individens frihet och tolerans

Question 10

Aktivt medborgarskap

Answer 10

medborgaren tar ställning till statlig verksamhet, maktstrukturer och politiska beslut. gör medvetna val i vardagen

Question 11

Politisk konsumtion

Answer 11

välja eller välja bort produkter pga sociala, etiska eller politiska anledningar

Question 12

Bojkott

Answer 12

låta bli att köpa från ett företag pga politiska, sociala eller ekologiska skäl

Question 13

Buycott

Answer 13

medvetet köpa viss produkt pga politiska, sociala eller ekologiska skäl

Question 14

Livstilspolitik

Answer 14

att tex sluta äta nötkött. personligt val men i större perspektiv positiv effekt på miljön. de val vi gör i vardagen. ökat under 2000-talet.

Question 15

Politiskt parti

Answer 15

organiserad grupp som söker eller nyttjar politisk makt, tex genom att delta i demokratiska val. Intar ståndpunkt i alla samhälleliga frågor, därav mycket kritik.

Question 16

Hur regleras partiers verksamhet i lagstiftningen?

Answer 16

• minst 5000 röstberättigade anhängare för att ställa upp kandidater i riksdagsvalet
• ska ha partiprogram och stadgar som säkerställer att demokratiska principer iakttas
• om ett parti inte fått en kandidat invald i två på varandra följande val stryks det från justitieministeriets partiregister

Question 17

Partiers ungdomsorganisationer

Answer 17

• tar ställning i ärenden och ordnar evenemang viktiga för unga
• övre åldersgräns 29
• får understöd av veikkaus avkastning

Question 18

Social rörelse

Answer 18

grupp som strävar efter att förändra samhället, tex medborgarrörelser. strävar efter att påverka dem med makt. fokus på sakfrågor

Question 19

Partistöd

Answer 19

understöd som staten betalar till partierna i proportion till partiets riksdagsmandat vid senaste riksdagsval

Question 20

Partiers finansiering

Answer 20

• statens partistöd
• valkampanjer finansieras huvudsakligen genom donationer från privatpersoner, företag och organisationer
• alla donationer över 1700€ måste redovisas i korruptionsförebyggande syfte

Question 21

Mångpartisystem

Answer 21

flera partier har inflytande över landets politik, flera partier bildar regeringen tillsammans. bidrar till bättre valmöjligheter för väljarna, större diversitet i representation i parlamentet, dock kan beslutsfattningen bli svårare

Question 22

Strukturomvandlingen efter ww2

Answer 22

på 40 år gick Finland från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Innebar bla omformning av partisystemet och utmaningar för de etablerade partierna. Partierna har inte lyckats anpassa sig till väljarnas förändrade värderingar.

Question 23

Kännetecken för Finlands politiska system

Answer 23

de fyra jämstora partierna som tävlar om makten i regeringen och förhållandevis många partier representerade i regeringen.

Question 24

Gröna förbundet i riksdagsvalet 2019

Answer 24

stödet växte, 20 mandat och kan inte längre klassas som ett litet parti

Question 25

Blå framtid

Answer 25

2017, 22 sannfinländare lämnade i protest mot att Jussi Halla-aho orförande.

Question 26

Stjärnrörelsen

Answer 26

Paavo Väyrynen lämnade centern

Question 27

Liike-nyt

Answer 27

grundad av Hjallis Harkimo(saml) och Maria Lohela (blå framtid)

Question 28

Riksdagskandidater byte av parti

Answer 28

tillåtet under mandatperioden, kan orsaka maktskiften mellan de största partien

Question 29

Partier i regeringen 2019

Answer 29

1. Centern
2. De gröna
3. SDP
4. Vänster förbundet
5. Svenska folkpartiet
6. Sannfinländarna
7. Samlingspartiet
8. Kristdemokraterna

Question 30

Populistiska partier

Answer 30

kritiserar de etablerade partierna och delar upp samhället i två grupper som står i konflikt mot varandra, den ekonomiska och politiska eliten mot folket. förenklade lösningar på svåra problem. karismatisk ledare

Question 31

Radikalhögern

Answer 31

kännetecknas ofta av konservativa och nationalistiska värderingar. strängare lagar, ordning i samhället, begränsa minoriteters rättigheter, motsätter sig invandring. försöker nå sina mål inom demokratins lagar.

Question 32

Radikalvänstern

Answer 32

motsätter sig kapitalistisk ekonomisk politik, tex omfattande privatisering, konsumtion och nyliberalism. Från de rika till de fattiga. Förespråkar solidaritet över statsgränser. försöker nå sina mål inom demokratins lagar

Question 33

Höger- och vänsterextrema

Answer 33

klart anti-demokratiskt och rasistiskt budskap. ersätta demokratin med ett auktoritärt styre. i östeuropa och balkanhalvön har stödet för speciellt högerextremism vuxit under 2000-talet.

Question 34

Varför har populistiska partierna sådan framgång?

Answer 34

• allt osäkrare arbetsmarknad, stora samhälleliga förändringar
• kritisk inställning till EU
• missnöje med kompromisser i det politiska beslutsfattandet
• traditionella partier allt mer lika

Question 35

Mobil väljare

Answer 35

röstar på olika partier från ett val till ett annat.

Question 36

Förändringen av det politiska språket

Answer 36

nya former av deltagande, globaliseringen och individualiseringen har minskat de traditionella partiernas attraktionskraft. medborgarna mindre behov att indentifiera och hålla fast sig vid ett specifikt parti. kan bero på att utbildningsnivån så hög, beroendet av partiernas förtuggande info inte likadant. hellre påverka själv via effektivare kanaler

Question 37

Konsensuspolitik

Answer 37

försöka nå samförstånd inom politiken. i Finland har inget parti tillräckligt stöd för att agera ensam utan stöd från andra partier, resulterar i kompromiss av sakfrågor.

Question 38

Påtryckningsgrupp

Answer 38

samhällsgrupp som använder påtryckningspolitik som maktmedel. tack vare dem kan grupper som inte finns representerade av politiska partier få sin röst hörd

Question 39

Lobbying

Answer 39

professionella företrädare för olika intresseorganisationer som framför sina åsikter till beslutsfattarna i organiserad form.

Question 40

Potentiell påtryckningsgrupp

Answer 40

grupp med gemensamt intresse, inte nödvändigtvis dock organiserade. då gemensamma frågor aktualiseras inom politiken kan dessa förena sina krafter

Question 41

Organisation som kan agera som påtryckningsgrupp

Answer 41

organisation vars ursprungliga syfte inte att påverka, kan agera som påtryckningsgrupp

Question 42

Intresseorganisation

Answer 42

bevakar sina medlemmars ideologiska och ekonomiska intressen. tex. fackförbund

Question 43

Ideologisk påtryckningsgrupp

Answer 43

medlemmar med gemensamma intressen vars frågor de driver.

Question 44

Arbetsmarknadsorganisationer

Answer 44

organisation som representerar arbetstagare eller arbetsgivare. synligaste intresseorganisationerna i Finland. de avtal som arbetsmarknadsorganisationerna kommer överens om sinsemellan är riktgivande för de enskilda arbetstagaren och givarens.

Question 45

Inkomstpolitiska helhetslösningar

Answer 45

regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar gemensamt fram ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och sociala helhetslösningar. riksdagens roll begränsad.

Question 46

Korporativism

Answer 46

intresseorganisationernas påtryckningspolitik del av statens arbetsmarknadspolitik. Intresseorganisationerna kan alltså direkt påverka besluten på statlig nivå

Question 47

Trepartslösningar

Answer 47

de helhetslösningar som staten, arbetstagarna och arbetsgivarna försöker få till stånd på arbetsmarknaden. gemensamt ekonomiskt avtal mellan staten och arbetsmarknadsorganisationerna.

Question 48

Fackförbund

Answer 48

specialiserade medlemsförbund. erbjuder sina medlemmar kurser och rådgivning i anställning- och lönefrågor.

Question 49

Fackliga organisationsgraden

Answer 49

andelen fackligt anslutna löntagare. majoriteten av finländarna. stiger under lågkonjunkturer.

Question 50

Sociala rörelser

Answer 50

många är ideologiska påtryckningsgrupper, rörelsens organisation är lös. målet samhällelig förändring.

Question 51

mediernas ekonomiska betydelse

Answer 51

1/5 av världshandeln består av informations- och kommunikationstjänster

Question 52

Sanoma + Alma media

Answer 52

största finländska mediekoncernerna. KSF störst finlandssvenska. stora enheter mer kostnadseffektiva än små. har lätt till att innehållet mer ensidigt, tidningarna liknar varandra

Question 53

Upphovsrätt

Answer 53

upphovspersonens rätt till ersättning för sitt verk. diskussionen kring detta har aktualiserats pga nätpirativism och streaming

Question 54

Public servicebolag

Answer 54

statligt mediebolag, finansierat på skattemedel. “YLE-skatten”. kan producera mångsidigt urval, måste inte fokusera på att göra vinst. Kommerciella mediehus anses att konkurrensen sneddrivs

Question 55

Internets medierevolution

Answer 55

alla som använder internet är potentiella ansavariga utgivare. vem som helst kan nå ut till stora folkmassor på ett ögonblick. diktaturer med censur –> viktigt, informera resten av världen.

Question 56

Yttrandefrihet

Answer 56

tryggas i Finlands grundlag, medierna förvaltar denna

Question 57

Källskydd

Answer 57

alla som talar med journalister har rätt att vara anonyma

Question 58

Journalistregler

Answer 58

yrkesetiska regler gällande alla journalister. massmediernas verksamhet ska grunda sig på opartiskhet, oberoende och trovärdighet. syftet att se till att den information som förmedlas är sann. saknas på socmed

Question 59

Informationskrig

Answer 59

statliga propaganda kampanjer med syfte att påverka opinionen i samband med konflikt

Question 60

den fjärde statsmakten/politikens vakthund

Answer 60

medierna

Question 61

mediernas “två stolar”

Answer 61

samtidigt som de bevakar politikerna måste de hålla sig väl till dem då de är beroende av informationen. ! följder av att vara kommersiella bolag, man vill att människor läser och därav ändras ofrånkomligen innehållet lite

Question 62

Politikens personifiering

Answer 62

nyhetsförmedlingen fokuserar allt mera på enskilda politiker på bekostnad av partierna och andra samhälleliga grupper. beror även på tex statsministerns ökade makt

Question 63

Val av statsminister

Answer 63

ordförande för det parti som får flest röster under riksdagsvalet. Valkampanjen –> allt mer fokus på partiledaren och dess personliga egenskaper. kan leda till en bild av valet som en kamp mellan enskilda politiker

Question 64

Gallupundersökningar

Answer 64

/opinionsmätning, statistisk metod som mäter den allmänna opinionen. utförs av massmedier och partier. Påverkar det röstningen? borde man begränsa utförande och publicering just före val?