Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

1 Samhällslära, aktivt medborgarskap > II Befolkning och välfärd > Flashcards

II Befolkning och välfärd Flashcards

1
Q

Befolkningsstruktur

A

då man studerar befolkningen, hur befolkningen fördelad enlig ålder, kön, civilstånd och religion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Befolkningens storlek

A

då man studerar befolkningen, 5,5 miljoner i Finland (2019)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Befolkningsförändringar

A

då man studerar befolkningen, nativitet, mortalitet, civilstånd, flyttingsrörelser. Enligt prognoser kommer Finlands befolkning minska fom 2035

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Samerna

A

ända erkända urfolket i EU, ca 10 000 i Finland (lika många romer). 3 officiella språk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Invandring till Finland historiskt

A

aldrig varit stor. pga geopolitiskt läge och långsam ekonomisk tillväxt inte attraktivt under kalla kriget. första invandrarna efter ww2 från Chile och Vietnam 1970-t. Invandringspolitiken förändrad iom EU. Största utländska medborgargruppen från Ryssland och Estland.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Uppehållstillstånd

A

utlänning beviljas tillstånd att vistas längre tid i landet. Alla som kommer från utanför EU och vill vistas i Finland längre än 3 månader måste ansöka om ut från migrationsverket. Kan vara tidsbundet eller permanent. villkoren definieras i utlänningslagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Invandrare

A

person som flyttat från ett land till ett annat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Utlänning

A

person från ett annat land som inte är medborgare i landet hen vistas i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Flykting

A

lämnat sitt land pga kränkning av mänskliga rättigheter (krig, förföljelse, orolighet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kvotflykting

A

väljs direkt ur utlandet, tex flyktingläger. under 2010-har Finland haft en årlig kvot på 750. 2020 850 och förväntas stiga. 2014-2015 –> 1050.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Asylsökande

A

person som söker uppehållstillstånd och asyl själv vid landets gräns eller efter ankomst. Beviljas asylen får personen flyktingstatus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Immigrant

A

flyttar från ett land till ett annat för att starta ett nytt liv. Orsakerna ofta arbetsrelaterade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Irreguljär immigrant

A

papperslösa, person som befinner sig i ett land utan uppehållstillsånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Migrationen inom Finland 1970-1990 –>

A

1970 –> stora åldersgrupper från landsbygden till städerna
1980 –> uppstod många småhusområden utanför städerna
1990 –> främst universitetsstäder har fått mycket nya invånare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Avbefolkningsområde

A

> 90% av Finlands areal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nettoinflyttning

A

antalet inflyttade överstiger antalet som flyttar ut inom ett område. regioner med hög nettoinflyttning ligger ofta nära universitetsstäder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nettoutflyttning

A

antalet som flyttar ut överstiger antalet som flyttar in inom ett område. högst i Finland i landskap i öst och norr. studerande, ungdomar och invandrare mest aktiva flyttarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Demografisk förändringskvot

A

landets åldersstruktur. antalet människor i arbetsförålder 15-64, i förhållande till de som är äldre och yngre. enligt prognoser kommer 65+ utgöra 28% av befolkningen 2065

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ekonomisk försörjningskvot

A

hur många som är sysselsatta i jämförelse med de som står utanför arbetskvoten, tex barn, pensionerade, arbetslösa, studerande. försvagad i Finland, skapar tryck på ett längre arbetsliv. försök att förkorta studielivet, reform av föräldraledighet har diskuterats, pensionsåldern delvis förhöjd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Regionala skillnader i den ekonomiska försörjningskvoten

A

sämst i periferia landsbyggdskommuner då stor del av befolkningen äldre. påverkar utbildningspolitiken, viktigt att utbilda för de arbeten som behövs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hållbarhetsgap

A

pga bla försvagad ekonomisk försörjningskvot på lång sikt. statens utgifter större än inkomsterna. visar hur de offentliga utgifterna borde minskas eller utgifterna höjas för att statsskulden inte blir ohanterlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Statsskuld

A

de pengar staten är skyldig utländska och inhemska kreditgivare. förväntas enligt finansministeriets prognoser vara 4% av Finlands BNP under 2020-talet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Social klass

A

bafolkningsklassificering som vanligen utgår från yrkesgrupp. enklast: överklass, medelklass, arbetarklass. medelklassen kan delas in i högre och lägre. i dag inte lika tydlig skillnad/betydelse som för ca 100 år sedan. klassidentitet inte lika viktig del av den sociala indetiteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Socioekonomisk ställning

A

mäter individens resurser och materiella välstånd. kombination av social klass och utbildning. tex inkomst- och utbildningsnivå, egendom och boende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Prekariat

A

social klass där arbetslivet präglas av korta, osäkra arbetsförhållanden

26
Q

Social mobilitet

A

byten mellan social klass, livlig i norden. vårt avgiftsfria utbildningssystem och jämlika grundskola förebygger också sociala skillnader.

27
Q

Livskvalitet

A

bestäms av vårt välbefinnande, välstånd (goda ekonomiska förhållanden) och välfärd (alla faktorer som inverkar på vår livskvalitet). svår att mäta objektivt. finländarna har inte blivit lyckligare sedan 1960-talet, trots att det materiella välståndet förbättrats.

28
Q

Välfärdsstaten

A

utvecklades i västvärlden efter ww2 pga stor ekonomisk tillväxt och produktivitet. offentliga sektorn erbjuder välfärdstjänster, som social- och hälsovård. offentliga sektorn tar hand om den del av befolkningen som inte kan ta hand om sig själv. Staten reglerar både den privata och offentliga sektorns ekonomi.

29
Q

Välfärdssamhälle

A

välfärdsstat, med betoning på att det inte är enbart staten, utan även medborgarsamhället, som erbjuder välfärdstjänster

30
Q

Utjämning av inkomstskillnader

A
  • progressiv beskattning
  • inkomstöverföringar och stöd
  • prissättningen av de offentliga tjänsterna
31
Q

Inkomstöverföringar

A

offentliga skattemedel som omvandlas till stöd och bidrag

32
Q

Subventionerad tjänst

A

offentligt ekonomiskt stöd med avsikt att sänka priset på vara eller tjänst, tex dagvårdsavgifter eller läkarbesök. Offentliga sektorn kan välja att själv ansvara, eller dela ansvaret med privata sektorn eller medborgarsamhället.

33
Q

Privatisering

A

ekonomisk och politisk process, privata bolag i allt större utsträckning sköter uppgifter som tidigare tillhört offentliga sektorn

34
Q

Nordiska/socialdemokratiska välfärdsmodellen

A
  • stark offentlig sektor i form av stat och kommun
  • idén om solidaritet mellan medborgarna stark
  • sociala rättigheter universella
  • strävar efter full sysselsättning och jämn inkomstfördelning
  • flest välfärdstjänster av den offentliga sektorn
  • norden, nederländerna tex
35
Q

Korporativa/centraleuropeiska välfärdsmodellen

A
  • familjen, kyrkan och arbetsgemenskapen axlar välfärdens största ansvar. den enskildas behov ska i huvudsak skötas inom dessa
  • tex ingen offentlig dagvård, istället blir kvinnan hemma
  • obligatoriska och lagstadgade sociala förmåner finansieras huvudsakligen av arbetstagarnas socialförsäkringar
  • arbetet nyckelroll i hela familjens trygghet
  • inkomstskillnader och fattigdom på medelnivå
  • frankrike, österrike, tyskland tex
36
Q

Liberala/angloamerikanska välfärdsmodellen

A
  • marknaden central roll
  • välfärdstjänster ordnas i huvudsak av privata företag
  • statens ersättning behovsprövad, fungerar som sista utvägen
  • individen stort ansvar för den egna välfärden genom att teckna privata försäkringar
  • stora inkomstskillnader och hög fattigdom
  • USA, irland, strorbritannien ex
37
Q

Sydeuropeiska välfärdsmodellen

A
  • familjen nyckelroll
  • statliga sociala förmåner på miniminivå
  • inka aktiva marknadsåtgärder
  • cyper, grekland, italien, spanien ex
38
Q

Postkommunistiska välfärdsmodellen

A
  • östeuropeiska länder, finns två varianter
  • sociala skyddsnätet svagt
  • medborgarna nästan inga sociala rättigheter
    1) korporativt system
  • staten vidtar inte aktiva åtgärder för att förbättra sysselsättningen
  • inriktade på inkomstöverföring och måttligt arbetarskydd
  • tex polen, slovakien

2) liberalt system
- flexibel arbetsmarknad
- staten för ingen aktiv sysselsättningspolitk
- baltiska länderna

39
Q

Social trygghet

A

system med förmåner och tjänster som garanterar alla samhällets invånare en tillräcklig levnadsstandard. viktigast sjukförsäkring, utkomstskyddet för arbetslösa, arbetspensionen

40
Q

Socialförsäkring

A

lagstadgade försäkringar som tryggar individens uppehälle i sociala risksituationer. dras direkt av lönen

41
Q

Socialvård

A

tjänster offentliga sektorn erbjuder för att förebygga sociala problem och utslagning. mål att främja social välfärd och integration

42
Q

Social förmån

A

ekonomiskt bidrag som kommunen eller staten betalar

43
Q

FPA

A

stöder hemvård till barnet fyllt 3. <17, månatligt bidrag. barn under skolåldern rätt till kommunal dagvård

44
Q

Kommunens ansvar, välfärdstjänster

A
  • primärvården + varje kommun del av sjukvårdsdistrikt som erbjuder specialvård
  • socialvården
  • barnskyddet
45
Q

Privata sektorns ansvar, välfärdstjänster

A

lagstadgade företagshälsovården köps ofta av privata bolag

46
Q

Offentliga social- och sjukvården

A

finansieras med skattemedel. utgör 42%. tex hälsovårdscentraler, sjukhus

47
Q

Företagshälsovård

A

arbetsgivaren ersätter. utgör 33%. tex företagshälsovårdscentraler.

48
Q

Privat sjukvård

A

finansieras av kunderna och FPA. utgör 25%. tex privata läkarcentraler, privata tandläkare

49
Q

Studiestöd

A

kan fås efter grundskolan om man studerar på heltid och gör tillräckligt framsteg. består av studiepenning, bostadstillägg, och statsgaranti för studielån

50
Q

Sjukförsäkring

A

täcker kostnader för inkomstbortfall, läkemedel och vård vid sjukdom

51
Q

Arbetslöshetsstöd

A

arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd. arbetslös arbetssökande kan få en grunddagpenning av FPA OCH inkomstrelaterad dagpenning som en arbetslöshetskassa betalar.

52
Q

Arbetsmarknadsstöd

A

fås av arbetslösa som varken hör till arbetslöshetskassa eller har rätt till grunddagpenning. tex nyutexaminerade eller långtidsarbetslösa

53
Q

Arbetslöshetskassa

A

fackföreningens medlemmar hör ofta till en sådan, också icke fack-ansluta. medlemmarna har rätt till inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning

54
Q

Arbetspension

A
  • förtjänas av de som arbetar genom inbetalda försäkringspremier
  • storlek beror på hur länge man arbetat och hur mycket man tjänat
  • betalas av den offentliga eller privata pensionsanstalt personen senast varit försäkrad
55
Q

Folkpension/garantipension

A
  • om inte arbetspension, eller om den är mycket liten
  • erbjuds av FPA
  • tryggar ett existensminimum
  • rätt till ifall det sammanlagda beloppet från övriga pensioner inte överskrider ett visst månatligt belopp
56
Q

Utkomststöd

A

behovsprövat, täcker de allra nödvändigaste utgifterna för personer eller familjer med mycket låga inkomster. FPA finansierar det grundläggande, men kommunen kan erbjuda ett kompletterande eller förebyggande utkomsstöd

57
Q

Väfärdsstaten ww2 –>

A
  1. Ekonomiskt uppsving efter ww2 –> ökat välstånd, större utbud välfärdstjänster speciellt fom 1960
  2. Mitten av 1980-talet –> upphov av ökninng
  3. Slutet av 1990 till 2007 –> Finland överskott av offentliga finanser, möjligt att betala lite av statsskudeln
  4. Finanskrisen 2008 –> produktiviteten och privata investeringar minskar. Fom det har Finland haft ett underskott i de offentliga finanserna och statsskulden har ökat
58
Q

Kritik av välfärdsstaten

A

orsakat av den ökade kostnadstrycket. kritiker (ofta högerpopulistiska partier) hävdar till att endast landets medborgare ska ha tillgång till tjänsterna

  • individens valfrihet för begränsad pga statens styrning av ekonomin
  • levnadsstandarden stigit –> förväntningarna på högkvalitativa tjänster ökat
  • anses inte uppfylla ursprungliga uppgift, minska inkomstskillnader och motverka ojämlikhet
  • 1/5 av finländarna anser att problematisk
59
Q

Flitfälla

A

situation då det inte känns motiverat att ta emot ett lågavlönat jobb då skillnaderna mellan de sociala förmånerna man får som arbetslös och inkomsten efter skatt är så liten eller obefintlig

60
Q

Social marginalisering

A

individer eller grupper känner sig utanför samhället. lågutbildade unga speciellt i riskzonen

61
Q

Relativ fattigdom

A

inkomst lägre än 60% av landets medianinkomst

1 Samhällslära, aktivt medborgarskap (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions