II Befolkning och välfärd Flashcards
Befolkningsstruktur
då man studerar befolkningen, hur befolkningen fördelad enlig ålder, kön, civilstånd och religion
Befolkningens storlek
då man studerar befolkningen, 5,5 miljoner i Finland (2019)
Befolkningsförändringar
då man studerar befolkningen, nativitet, mortalitet, civilstånd, flyttingsrörelser. Enligt prognoser kommer Finlands befolkning minska fom 2035
Samerna
ända erkända urfolket i EU, ca 10 000 i Finland (lika många romer). 3 officiella språk.
Invandring till Finland historiskt
aldrig varit stor. pga geopolitiskt läge och långsam ekonomisk tillväxt inte attraktivt under kalla kriget. första invandrarna efter ww2 från Chile och Vietnam 1970-t. Invandringspolitiken förändrad iom EU. Största utländska medborgargruppen från Ryssland och Estland.
Uppehållstillstånd
utlänning beviljas tillstånd att vistas längre tid i landet. Alla som kommer från utanför EU och vill vistas i Finland längre än 3 månader måste ansöka om ut från migrationsverket. Kan vara tidsbundet eller permanent. villkoren definieras i utlänningslagen
Invandrare
person som flyttat från ett land till ett annat
Utlänning
person från ett annat land som inte är medborgare i landet hen vistas i
Flykting
lämnat sitt land pga kränkning av mänskliga rättigheter (krig, förföljelse, orolighet)
Kvotflykting
väljs direkt ur utlandet, tex flyktingläger. under 2010-har Finland haft en årlig kvot på 750. 2020 850 och förväntas stiga. 2014-2015 –> 1050.
Asylsökande
person som söker uppehållstillstånd och asyl själv vid landets gräns eller efter ankomst. Beviljas asylen får personen flyktingstatus.
Immigrant
flyttar från ett land till ett annat för att starta ett nytt liv. Orsakerna ofta arbetsrelaterade.
Irreguljär immigrant
papperslösa, person som befinner sig i ett land utan uppehållstillsånd
Migrationen inom Finland 1970-1990 –>
1970 –> stora åldersgrupper från landsbygden till städerna
1980 –> uppstod många småhusområden utanför städerna
1990 –> främst universitetsstäder har fått mycket nya invånare
Avbefolkningsområde
> 90% av Finlands areal
Nettoinflyttning
antalet inflyttade överstiger antalet som flyttar ut inom ett område. regioner med hög nettoinflyttning ligger ofta nära universitetsstäder
Nettoutflyttning
antalet som flyttar ut överstiger antalet som flyttar in inom ett område. högst i Finland i landskap i öst och norr. studerande, ungdomar och invandrare mest aktiva flyttarna.
Demografisk förändringskvot
landets åldersstruktur. antalet människor i arbetsförålder 15-64, i förhållande till de som är äldre och yngre. enligt prognoser kommer 65+ utgöra 28% av befolkningen 2065
Ekonomisk försörjningskvot
hur många som är sysselsatta i jämförelse med de som står utanför arbetskvoten, tex barn, pensionerade, arbetslösa, studerande. försvagad i Finland, skapar tryck på ett längre arbetsliv. försök att förkorta studielivet, reform av föräldraledighet har diskuterats, pensionsåldern delvis förhöjd
Regionala skillnader i den ekonomiska försörjningskvoten
sämst i periferia landsbyggdskommuner då stor del av befolkningen äldre. påverkar utbildningspolitiken, viktigt att utbilda för de arbeten som behövs
Hållbarhetsgap
pga bla försvagad ekonomisk försörjningskvot på lång sikt. statens utgifter större än inkomsterna. visar hur de offentliga utgifterna borde minskas eller utgifterna höjas för att statsskulden inte blir ohanterlig.
Statsskuld
de pengar staten är skyldig utländska och inhemska kreditgivare. förväntas enligt finansministeriets prognoser vara 4% av Finlands BNP under 2020-talet.
Social klass
bafolkningsklassificering som vanligen utgår från yrkesgrupp. enklast: överklass, medelklass, arbetarklass. medelklassen kan delas in i högre och lägre. i dag inte lika tydlig skillnad/betydelse som för ca 100 år sedan. klassidentitet inte lika viktig del av den sociala indetiteten.
Socioekonomisk ställning
mäter individens resurser och materiella välstånd. kombination av social klass och utbildning. tex inkomst- och utbildningsnivå, egendom och boende.
Prekariat
social klass där arbetslivet präglas av korta, osäkra arbetsförhållanden
Social mobilitet
byten mellan social klass, livlig i norden. vårt avgiftsfria utbildningssystem och jämlika grundskola förebygger också sociala skillnader.
Livskvalitet
bestäms av vårt välbefinnande, välstånd (goda ekonomiska förhållanden) och välfärd (alla faktorer som inverkar på vår livskvalitet). svår att mäta objektivt. finländarna har inte blivit lyckligare sedan 1960-talet, trots att det materiella välståndet förbättrats.
Välfärdsstaten
utvecklades i västvärlden efter ww2 pga stor ekonomisk tillväxt och produktivitet. offentliga sektorn erbjuder välfärdstjänster, som social- och hälsovård. offentliga sektorn tar hand om den del av befolkningen som inte kan ta hand om sig själv. Staten reglerar både den privata och offentliga sektorns ekonomi.
Välfärdssamhälle
välfärdsstat, med betoning på att det inte är enbart staten, utan även medborgarsamhället, som erbjuder välfärdstjänster
Utjämning av inkomstskillnader
- progressiv beskattning
- inkomstöverföringar och stöd
- prissättningen av de offentliga tjänsterna
Inkomstöverföringar
offentliga skattemedel som omvandlas till stöd och bidrag
Subventionerad tjänst
offentligt ekonomiskt stöd med avsikt att sänka priset på vara eller tjänst, tex dagvårdsavgifter eller läkarbesök. Offentliga sektorn kan välja att själv ansvara, eller dela ansvaret med privata sektorn eller medborgarsamhället.
Privatisering
ekonomisk och politisk process, privata bolag i allt större utsträckning sköter uppgifter som tidigare tillhört offentliga sektorn
Nordiska/socialdemokratiska välfärdsmodellen
- stark offentlig sektor i form av stat och kommun
- idén om solidaritet mellan medborgarna stark
- sociala rättigheter universella
- strävar efter full sysselsättning och jämn inkomstfördelning
- flest välfärdstjänster av den offentliga sektorn
- norden, nederländerna tex
Korporativa/centraleuropeiska välfärdsmodellen
- familjen, kyrkan och arbetsgemenskapen axlar välfärdens största ansvar. den enskildas behov ska i huvudsak skötas inom dessa
- tex ingen offentlig dagvård, istället blir kvinnan hemma
- obligatoriska och lagstadgade sociala förmåner finansieras huvudsakligen av arbetstagarnas socialförsäkringar
- arbetet nyckelroll i hela familjens trygghet
- inkomstskillnader och fattigdom på medelnivå
- frankrike, österrike, tyskland tex
Liberala/angloamerikanska välfärdsmodellen
- marknaden central roll
- välfärdstjänster ordnas i huvudsak av privata företag
- statens ersättning behovsprövad, fungerar som sista utvägen
- individen stort ansvar för den egna välfärden genom att teckna privata försäkringar
- stora inkomstskillnader och hög fattigdom
- USA, irland, strorbritannien ex
Sydeuropeiska välfärdsmodellen
- familjen nyckelroll
- statliga sociala förmåner på miniminivå
- inka aktiva marknadsåtgärder
- cyper, grekland, italien, spanien ex
Postkommunistiska välfärdsmodellen
- östeuropeiska länder, finns två varianter
- sociala skyddsnätet svagt
- medborgarna nästan inga sociala rättigheter
1) korporativt system - staten vidtar inte aktiva åtgärder för att förbättra sysselsättningen
- inriktade på inkomstöverföring och måttligt arbetarskydd
- tex polen, slovakien
2) liberalt system
- flexibel arbetsmarknad
- staten för ingen aktiv sysselsättningspolitk
- baltiska länderna
Social trygghet
system med förmåner och tjänster som garanterar alla samhällets invånare en tillräcklig levnadsstandard. viktigast sjukförsäkring, utkomstskyddet för arbetslösa, arbetspensionen
Socialförsäkring
lagstadgade försäkringar som tryggar individens uppehälle i sociala risksituationer. dras direkt av lönen
Socialvård
tjänster offentliga sektorn erbjuder för att förebygga sociala problem och utslagning. mål att främja social välfärd och integration
Social förmån
ekonomiskt bidrag som kommunen eller staten betalar
FPA
stöder hemvård till barnet fyllt 3. <17, månatligt bidrag. barn under skolåldern rätt till kommunal dagvård
Kommunens ansvar, välfärdstjänster
- primärvården + varje kommun del av sjukvårdsdistrikt som erbjuder specialvård
- socialvården
- barnskyddet
Privata sektorns ansvar, välfärdstjänster
lagstadgade företagshälsovården köps ofta av privata bolag
Offentliga social- och sjukvården
finansieras med skattemedel. utgör 42%. tex hälsovårdscentraler, sjukhus
Företagshälsovård
arbetsgivaren ersätter. utgör 33%. tex företagshälsovårdscentraler.
Privat sjukvård
finansieras av kunderna och FPA. utgör 25%. tex privata läkarcentraler, privata tandläkare
Studiestöd
kan fås efter grundskolan om man studerar på heltid och gör tillräckligt framsteg. består av studiepenning, bostadstillägg, och statsgaranti för studielån
Sjukförsäkring
täcker kostnader för inkomstbortfall, läkemedel och vård vid sjukdom
Arbetslöshetsstöd
arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd. arbetslös arbetssökande kan få en grunddagpenning av FPA OCH inkomstrelaterad dagpenning som en arbetslöshetskassa betalar.
Arbetsmarknadsstöd
fås av arbetslösa som varken hör till arbetslöshetskassa eller har rätt till grunddagpenning. tex nyutexaminerade eller långtidsarbetslösa
Arbetslöshetskassa
fackföreningens medlemmar hör ofta till en sådan, också icke fack-ansluta. medlemmarna har rätt till inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning
Arbetspension
- förtjänas av de som arbetar genom inbetalda försäkringspremier
- storlek beror på hur länge man arbetat och hur mycket man tjänat
- betalas av den offentliga eller privata pensionsanstalt personen senast varit försäkrad
Folkpension/garantipension
- om inte arbetspension, eller om den är mycket liten
- erbjuds av FPA
- tryggar ett existensminimum
- rätt till ifall det sammanlagda beloppet från övriga pensioner inte överskrider ett visst månatligt belopp
Utkomststöd
behovsprövat, täcker de allra nödvändigaste utgifterna för personer eller familjer med mycket låga inkomster. FPA finansierar det grundläggande, men kommunen kan erbjuda ett kompletterande eller förebyggande utkomsstöd
Väfärdsstaten ww2 –>
- Ekonomiskt uppsving efter ww2 –> ökat välstånd, större utbud välfärdstjänster speciellt fom 1960
- Mitten av 1980-talet –> upphov av ökninng
- Slutet av 1990 till 2007 –> Finland överskott av offentliga finanser, möjligt att betala lite av statsskudeln
- Finanskrisen 2008 –> produktiviteten och privata investeringar minskar. Fom det har Finland haft ett underskott i de offentliga finanserna och statsskulden har ökat
Kritik av välfärdsstaten
orsakat av den ökade kostnadstrycket. kritiker (ofta högerpopulistiska partier) hävdar till att endast landets medborgare ska ha tillgång till tjänsterna
- individens valfrihet för begränsad pga statens styrning av ekonomin
- levnadsstandarden stigit –> förväntningarna på högkvalitativa tjänster ökat
- anses inte uppfylla ursprungliga uppgift, minska inkomstskillnader och motverka ojämlikhet
- 1/5 av finländarna anser att problematisk
Flitfälla
situation då det inte känns motiverat att ta emot ett lågavlönat jobb då skillnaderna mellan de sociala förmånerna man får som arbetslös och inkomsten efter skatt är så liten eller obefintlig
Social marginalisering
individer eller grupper känner sig utanför samhället. lågutbildade unga speciellt i riskzonen
Relativ fattigdom
inkomst lägre än 60% av landets medianinkomst
