Utveckling Flashcards
Vad innebär contingency-synsättet? Ge exempel.
Ett samlingsnamn för teorier som kritiserar den klassiska organisationslärans tanke att det bara finns “ett bästa sätt” att organisera på. Enligt detta synsätt har olika organisationer olika omständigheter - vilka styr vilken som är det mest effektiva organisationssättet.
T.ex. Burns och Stalker, 1960-tal:
Organisationens omvärldsbetingelser styr organisationsformen.
Stabil och förutsägbar värld –> byråkratisk och regelstyrd org (Mekanistisk struktur.)
Turbulent omvärld –> Platt org, stor frihet för medarbetare (organisk struktur)
Beskriv kort det fria arbetet och vilka krav det ställer på arbetstagaren. Ge exempel på fria arbeten.
Inga tydliga ramar eller anvisningar för hur arbetet ska utföras. Ställer höga krav på prestation, självständighet och målmedvetenhet, i och med att det är viktigt att man kan ta egna initiativ och strukturera arbetet. Det finns få tillfällen då man träffar andra (sk systemreproducerande aktiviteter). Exempel: egenföretagare och konsultuppdrag.
Konjunktursnedgångarna på 1980-90-talet ledde till en effektivisering av företagen. Begreppet att “trimma” en verksamhet myntades. Vad menas med att trimma en verksamhet och hur gick det till?
Innebär att man gör verksamheten mer kostnadseffektiv. Kostnadseffektiviseringen efter konjunktursnedgångarna ledde till att företag blev mer konkurrenskraftiga. Gjordes genom att:
- Behovsanpassa arbetstider (t ex skift- och jourarbete, behovsanställningar, deltidsanställningar)
- Variera arbetsplatsen (t ex skapa dotterbolag, filialer, kontorslandskap)
- Standardisera arbetsprocessen, mha TQM (Total quality management, möjliggör klassificering, kartläggning, standardisering och övervakning av hela verksamheten)
- Standardisera sociala relationer, genom att sätta upp regler kring hur kundmöten ska se ut. Leder till att individens betydelse minskar och utförandet av tjänsten optimeras.
Beskriv kort Henri Fayols “Administrativa skola” och Max Webers “Byråkratiska skola”. Vad är den stora likheten mellan dessa (kort)?
Fayols “administrativa skola”:
Ansvar ska vara kopplat till auktoritet och vice versa. För varje mål ska det endast finns en chef och ordergivning ska ske strikt hierarkiskt. “Kontrollspann” = det antal personer som en chef kan styra över och övervaka på ett effektivt sätt (normalt sex-åtta pers, uppemot 30 om mycket standardiserade arbetsuppgifter).
Webers “byråkratiska skola”:
Skiljer mellan makt och auktoritet. Makt = kan tvinga andra till lydnad, auktoritet = åtlyds frivilligt. Auktoritet kan uppnås genom 1) personliga egenskaper, 2) arv och sedvänja (i en traditionsbunden org), eller 3) chefsposition i en byråkratisk organisation. Viktigt att informella auktoriteter undertrycks så att positionsauktoriter kan utöva sin auktoritet till fullo.
Likhet: Båda dessa skolor betonar formell ansvarsfördelning och hierarki.
Beskriv kort den sk hemindustrin/protoindustrin och de effekter man tror det hade på av tid och arbete.
Hemindustrin/protoindustrin fanns före industrialiseringen och förekom mest på landsbygden där textilproduktion var den vanligaste sysslan. Man spann och vävde i hemmet och fick lön när man sålt/överlämnat den färdiga produkten. Drevs främst av köpmän och lokala kapitalister som kontrollerade råvarorna. Eftersom städernas produktion reglerades av skråna sökte sig köpmännen ut på landsbygden där produktionen var orgelerad och därmed billigare.
Skedde framförallt under jordbrukets lågsäsong, vilket fick till följd att naturens rytm inte längre styrde. Tidshushållning och arbetsplanering inom jordbruket påverkades och det tidsekonomiska tänkandet spreds.
Redogör för “socioteknik”.
Det sk sociotekniska synsättet förekom ffa i Storbrittanien och Sverige under 1960- och 70-talet (t ex Volvo gjorde förändingar av produktionsorganisationen i enlighet med teorin). I grunden låg inspiration från Human relations-skolan samt en vilja att skapa industriella organisationer som bättre tog till vara på människors kreativitet och behov av uppmuntran och motivation. Grundläggande antagande att alla organisationer kan beskivas utifrån sociala och tekniska aspekter samt att dessa relaterar till varandra. Relationen mellan dessa avgjorde effektiviteten inom organisationen, bättre relation ger en högre effektivitet. “Joint optimization” - samordna optimeringen av socialt och teknik (t ex personal resp produktionslinjer).
Beskriv vad som menas med “Total Quality Management”.
En organisationsövergripande metod för att kontinuerligt kartlägga, klassificera, standardisera och övervaka alla de processer som verksamheten består av. Ska leda till kontinuerlig anpassning och förbättring av verksamheten. Har på senare år anpassats till och implementerats i service, tjänste- och professionella sektorer.
Vad menas med kompetensteori?
När ledarskap inte verkar samordnande och styrande individualiseras ansvaret och det blir den enskilde individen som måste fylla den samordnande funktionen och leda sig själv. Det ställer höga krav på förmågan att orientera sig och agera på egen hand. Utan klara direktiv om vad som ska utföras blir det nödvändigt att själv kunna identifiera och definiera sina arbetsuppgifter, själv kunna sätta upp mål, organisera, och slutligen bedöma kvaliteten på sitt utförande. För att klara av detta behövs metakognition.
Stresståliga, effektiva och självgående individer med metakognitiv kompetens efterfrågas till att utföra ett målstyrt arbete istället för att vara del av en regelstyrd verksamhet.
Beskriv organisationsekologin, samt definiera hur teorin definierar organisationens teknologi.
Organisationsekologins syfte var att få en större förståelse för hur populationer av organisationer påverkar varandra långsiktigt. Fokuserar istället för ind organisationer på organisationsmiljön i ett större sammanhang och yttre förändringar som förklaringar till en organisations nedgång eller svårigheter. Företag med hög inre tröghet hinner inte anpassa sig till snabba förändringar i miljön och därför är det miljön som avgör vilka företag som överlever eller dör (survival of the fittest).
Organisations teknologi är dess metoder/redskap för att uppnå sitt mål (allt från faktiska teknologiska verktyg till kunskap, och hur redskapen används för att nå org:s mål). Org:s “know how”.
Vad är handlingsteori och hur kan denna kunskap användas vid konsultering och karriärsutveckling?
En filosofisk inrikting inom bl a socialpsykologi, kognitiv neuropsykologi och organisationspsykologi. Intresserar sig för medvetna beteenden såsom motiv, önskningar, mål och den fria viljan. Försöker analysera och förklara mänskligt beteende utifrån beteendenas motiv och mål. Människor använder kognitiva och emotionella processer för att styra sitt beteende och använder sig av språk, färdigheter, vanor och resurser för att implementera handlingar.
Kan tillämpas vid rådgivning och karriärsutveckling eftersom intentioner, mål, planer och kognitiva och emotionella processer är centrala inom dessa verksamheter.
Beskriv Organizational behavioural management (OBM).
Utgångspunkten är att det som skapar resultat i en verksamhet är medarbetarnas beteenden (snarare än t ex egenskaper eller värderingar). Genom att använda sig av tillämpad beteendeanalys försöker man förstå och påverka de beteenden som styr verksamheten. T ex tittar man på vilken funktion beteendet fyller och studerar det i relation till omgivande miljöfaktorer. Fokuserar främst på att öka önskade beteenden.
Vetenskapligt förhållningssätt där mätningar görs innan, under och efter insats och jämförs med kontrollgrup. Man vill kontrollera att insatserna påverkar beteendet samt också får inverkan på verksamhetens mål.
Hur ser man utifrån konfliktteorin på förhållandet mellan arbete och privatliv? Nämn också något om vad forskningen visar gällande konflikter mellan arbets- och familjeliv.
Den traditionella uppdelningen av livet i arbete och fritid (segmentering) har ersätts av en individuellt förhandlad ordning. Med ett ökat ansvar över sitt arbetsliv faller det på individen själv att upprätthålla distinktionen mellan dessa sfärer.
Enligt en sk konflikt- eller konkurrensmodell har individen begränsad tid och energi att lägga på de olika livssfärerna. Om kraven är höga i alla sfärer kan dessa, om omfördelning inte är möjlig, hamna i konflikt med varandra. Resultatet blir då rollöverbelastning.
Generellt visar forskningen på att det är vanligare att arbetslivet inkräktar på familjelivet än tvärtom (överspridning). Studier visar att det är vanligare att depressiva symtom uppkommer när familjelivet stör arbetslivet än tvärtom. Undersökningar visar också att vi tolererar en viss uppluckring av gränserna.
Nämn några aspekter som framhållits i feministisk organisationsteori.
Vi (samhället) har kodat vissa egenskaper och beteenden som manliga resp kvinnliga vilket resulterar i att vi bedömer mäns och kvinnors prestationer olika. Den rådande kunskapssynen bestäms av de som har makten, vilket vanligtvis är män och det tas inte tillräcklig hänsyn till kvinnors prestationer och kunskaper. Inom feministisk organisationsteori har man därför undersökt hur kulturen inom organisationer bidrar till att skapa ojämlikhet. De hinder mot jämställdhet inom organisationer som uppmärksammats delas in institutionella (informella regler, procedurer och strukturer) och kulturella.
Hur skiljer sig uppfattningen av hur arbete utförs “förr” och “nu”?
Förr var utförandet av vårt arbete mer avgränsat och styrt av vad som skulle göras (arbetsbeskrivningar), när (9-17), var (på arbetsplatsen) och hur (tydliga hierkier). Nu fokuserar vi mer på resultat och att uppfylla mål.
Vad är “mjuka” och “hårda” faktorer?
Det är psykosociala faktorer relaterade både till arbetet och ens liv utanför som kan bidra till ökade stressnivåer och ohälsa. Hårda faktorer är t ex mängden arbete och arbetsintensitet. Mjuka faktorer rör bland annat avsaknad av kontroll, emotionella krav och etiska konflikter. Alltså, hårda faktorer är mer objektiva och mjuka mer subjektiva.
