Utlåtandeskrivning och återgivning Flashcards
- Beskriv syftet med ett psykologutlåtande.
Utlåtandeskrivningen syftar dels till dokumentation (för patienten, för verksamheten), dels till kommunikation (framför allt med uppdragsgivare och andra instanser, t.ex. försäkringskassan)
- Redogör för vad som är viktigt att tänka på när det gäller språket i ett utlåtande.
”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt” (Språklagens klarspråksparagraf). Det är viktigt att tänka på vem som ska läsa utlåtandet. Patienten har själv möjlighet att läsa, därav är det viktigt att hitta en balans mellan tanken om att texten är både om patienten och för den.
- Undvika förkortningar, långa meningar och långa stycken - en krånglig text är inte hjälpsam för någon
- Undvika högtravande och pretentiösa beskrivningar
- Kom ihåg vem läsaren är och anpassa språket efter detta (patienten, andra professioner)
- Undvik facktermer i möjligaste mån (om de behövs facktermer, förklara dom). Alla som ska läsa utlåtandet inte är psykologer och det ska vara begripligt för dem också
- Var konsekvent i beskrivningen av tester. Om du har använt termen ”processhastighet” om ett test, håll dig till det och börja inte kalla det t.ex. ”kognitiv snabbhet”
- Fundera på hur den som undersöks benämns: Patienten? Namn? Samt hur vi benämner oss själva: Jag? Psykologen? Eventuella önskemål från patienten om benämning (t.ex. könsneutral) ska respekteras
- Att skriva respektfullt innebär inte att undvika skriva sådant som patienten kan tycka är jobbigt. Var ärlig, tydlig och konkret.
- Använd ”kärnmeningar” (=den inledande meningen i ett stycke sammanfattar stycket)
- En tanke = en mening
- En tankegång = ett stycke
- Resultat, Bedömning och Rekommendationer/åtgärder är exempel på avsnitt som brukar finnas med i ett psykologutlåtande. Förklara kortfattat vad dessa olika avsnitt vanligen innehåller och hur de förhåller sig till varandra.
- Resultat (testresultat)
- Bedömning
- Rekommendationer/åtgärder
Vad innehåller resultatdelen (testresultat)?
- Det finns lokala variationer i hur testresultat redovisas: Siffror eller bara text? Råvärden eller standardiserade värden? Endast resultat eller också tolkning?
- Bör innehålla ”verbala etiketter” dvs en verbal beskrivning av patientens nivå utifrån testresultat i siffror “klart under, klart över genomsnittet” etc
- Redovisas oftast med underrubriker utifrån funktion (ej utifrån test), t.ex. ”Minnesfunktioner”, ”Exekutiva funktioner”, etc.
- I detta avsnitt finns ingen bedömning eller slutsats
Förklara hur du har konverterat råvärden till standardiserade värden.
T.ex.: ”Testresultaten – råvärdena – konverteras till standardiserade värden, T-värden (om inte annat anges). T-värdena är ungefärligen normalfördelade värden. T50 är genomsnittsvärdet för frisk befolkning (även baserat på ålder och utbildningsnivå för en del tester). Standardavvikelsen är 10, vilket ger att det som betraktas som ”normalvariation” är T-värden mellan 40 och 60 (ca 7 av 10 i den friska befolkningen presterar inom dessa värden).” - Förklara kort vilken bedömning du gör av patientens premorbida funktionsnivå, dvs nivå innan skada/sjukdom (gäller endast förvärvade tillstånd). Denna bedömning är omöjlig att göra exakt, och bör därför också beskrivas i ungefärliga termer.
T.ex. ”Förväntad nivå för patienten, baserat på utbildningsnivå och yrkesbakgrund, är något över genomsnittet.”
Vad innehåller bedömningen?
- I ditt svar på frågeställningen, använd samma ord som du använde i formuleringen av frågan. Går det att svara på alla delar i frågeställningen eller bara vissa?
- Bedöm tillförlitlighet. Anser du att undersökningens resultat är tillförlitliga? Om inte, varför inte?
- Bedömning av både patientens kognitiva styrkor och begränsningar
- Var tydlig (inte vag) med vad som är din bedömning. Väg ord på guldvåg – vad har du fog för att säga utifrån undersökningen?
- Ange vad du baserar din bedömning på (utan att upprepa alla detaljer från resultatdelen)
- Vad talar emot respektive för en viss hypotes?
- Uppfylls diagnoskriterier för ett visst tillstånd? Förtydliga vilka kriterier.
- Avslutning (gärna med egen rubrik): ”Sammanfattningsvis bedöms X….”
Vad innehåller rekommendationer och åtgärder?
- Följ riktlinjer och rutiner (nationella eller lokala) för vilka rekommendationer som kan ges
- Rekommendationer för arbete/studier?
Rekommendationer för ev uppföljning? Tidsram? - Rekommendationer för ev vidare utredning/behandling vid annan instans?
- Dina rekommendationer som psykolog ska gälla psykologens område (du ska inte rekommendera expv en MR, detta är läkarens jobb)
- Kontakt med andra professioner kan rekommenderas, (men du kan inte bestämma vad som ska ske där)
- Vid en neuropsykologisk undersökning har patienten inte sällan en kognitiv nedsättning av något slag. Ge förslag på vilka anpassningar psykologen kan göra för att möta Patientlagen om Information till patienten?
Enligt patientlagen ska patienten ska få information om:
1) Sitt hälsotillstånd,
2) De metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
3) De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
4) Vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
5) Det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
6) Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
7) Eftervård, och
8) Metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Beroende på vem du möter kan olika anpassningar behöva göras i hur man kommunicerar informationen:
- Vad behöver/önskar den individuella patienten?
- På vilken nivå ska du lägga fram informationen?
- Vilken typ av information passar patienten? Räcker muntlig, eller även skriftlig? Bildmaterial?
- Sträva efter att patienten inte ska bli förvånad av att senare läsa ditt utlåtande
- Bör närstående vara med? (upp till patienten, men du kan rekommendera)
- Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
- Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras.
- Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen.
- Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.
Socialstyrelsens riktlinjer i “Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”
En välinformerad patient är en patient som:
- är tygg och med i det som sker
- är informerad om vad som gjorts, vad som man kan tänkas hända, vad man ska vara uppmärksam på och hur uppföljningen ser ut
- har fått information som är individuellt anpassad utifrån patientens förutsättningar, behov, kognitiva förmåga, aktuell situation mm.
- genom informationen fått kunskap, förståelse och insikt om sitt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
- kan tillgodogöra sig innebörden av information och kan föreställa sig konsekvenserna av olika behandlingar och eventuella risker.
- har tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till olika alternativ och inser vad som krävs av egen medverkan
- har fått en dialog som bygger på en öppen och lyhörd kommunikation där individen känner sig respekterad och tagen på allvar.
Anpassningar för kommunikationen:
Beroende på vem du möter kan olika anpassningar behöva göras i hur man kommunicerar informationen:
- Vad behöver/önskar den individuella patienten?
- På vilken nivå ska du lägga fram informationen?
- Vilken typ av information passar patienten? Räcker muntlig, eller även skriftlig? Bildmaterial?
- Sträva efter att patienten inte ska bli förvånad av att senare läsa ditt utlåtande
- Bör närstående vara med? (upp till patienten, men du kan rekommendera)
- Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
- Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras.
- Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen.
- Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.
Patientlagen
Enligt patientlagen ska patienten ska få information om:
1) Sitt hälsotillstånd,
2) De metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
3) De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
4) Vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
5) Det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
6) Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
7) Eftervård, och
8) Metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
- Redogör för olika delar som bör innefattas i en återgivning till patient, i samband med en neuropsykologisk undersökning.
Syftet med återgivningen är att: Informera om resultat och bedömning, möjliggöra en dialog och för planering framåt (vad blir nästa steg?)
Ett förslag på struktur är följande:
Ge en översikt och bjud in till dialog
- Vad var syftet med utredningen? Vad var frågeställningen?
- Vad har utredningen innefattat?
- Fråga patienten hur hen upplevde det att genomgå utredningen.
Din bedömning
- Gå igenom hur du bedömer patientens styrkor
- Gå igenom hur du bedömer patientens svårigheter och begränsningar
- Ge konkreta exempel. Använd bilder och förenklade grafer för att visualisera
- Vad är ditt svar på frågeställningen?
Patientens reaktioner
- Var genomgående uppmärksam på patientens emotionella reaktioner och fånga upp dem.
- Känner patienten (och närstående) igen sig i förhållande till hur vardagen fungerar?
Konsekvenser och planering framåt
- Hur bedömer du att resultaten har betydelse för vad patienten behöver för insatser?
- Strategier för vardagen?
- Uppföljning? Kontaktmöjligheter till dig vid frågor?
- Ibland kan det vara bra att läsa upp din skriftliga bedömning för patienten
