Klinisk intervju Flashcards
- Redogör för vilka förberedelser en psykolog bör göra inför en klinisk intervju, inom ramen för en neuropsykologisk undersökning.
- Kartlägga vilken information jag har innan intervjun.
- Vad måste jag förbereda innan patienten kommer?
- Förbered dig på att ge information till patienten om besöket och utredningen
- Tänk ut hur du vill presentera de specifika metoderna för patienten
- Glöm inte ramar och det praktiska!
Vilka delar ingår i att kartlägga vilken information jag har innan intervjun:
- Remiss från uppdragsgivare: Stor variation av information i remisser! Kan vara mkt kort remiss, kan vara omfattande tidigare utredning
- Frågeställning från uppdragsgivare och/eller mitt team: Be om förtydligande från uppdragsgivaren vid behov - när frågeställningen är otydlig. (obs - frågeställningen ska inte innehålla beställning av ett visst testbatteri – det är du som psykolog som avgör vilka metoder som ska användas)
- Ungefärlig nivå på patientens funktion (men underskattade eller överskattade symptom i remissen är vanliga och kan leda till överraskningar)
- Patientens språk - för att veta om tolk behövs
Vad måste jag förbereda innan patienten kommer?
- Genomläsning av remiss och eventuell journalanteckning - eventuella samtycken för att undersöka / fråga vissa personliga saker.
- Bedöma (preliminärt) om utredning är lämplig (t.ex. ej vid depression av allvarligare grad) - Starka depressiva symptom kanske kan påverka de kognitiva förmågorna och resultaten, och då kanske detta bör hanteras först.
- Boka tolk vid behov
- Intervjumall - vilka typer av frågor ska jag utgå ifrån / använda?
- Frågeformulär som kan vara relevanta
- Preliminärt testbatteri - inte alltid aktuellt att börja med detta vid första mötet, men man kanske börjar med ett mindre test eller så
Förbered dig på att ge information till patienten om besöket och utredningen
- Börja med att presentera dig och din roll
- Hitta rätt nivå – vilken typ av information behöver just denna patient? Vad kan hen ta till sig rent kognitivt?
- Om anhörig är med, vänd dig ändå framför allt till patienten
- Beskriv syftet med besöket - neuropsykologisk undersökning (och förklara vad det betyder i det specifika sammanhanget)
- Vad som kommer att hända under besöket idag, och om det planeras fler besök. Självklart för testledaren men ej för patienten - delge överblick över tidsramar, moment etc.
- Patienten har ofta koll på att besöket innefattar ”testning”. Förklara kort i tidigt skede av besöket för att avdramatisera.
Ramar och det praktiska:
Kom ihåg att det är du som ”håller i mötet” och i ramarna = patienten behöver information från dig. Bidrar till att skapa en gemytlig och trevlig stämning - avdramatiserar situationen.
- Tider – hur länge ska vi hålla på?
- Möjlighet till pauser?
- Toalettbesök?
- Vatten?
- Vilka frågeområden bör en klinisk intervju inom ramen för en neuropsykologisk undersökning innehålla?
Frågeområden och intervjuns struktur:
- Patienten är oftast angelägen om att få ”komma till saken” och beskriva sitt problem – dyk direkt in, vänta med ”torra fakta”.
- Du vill förmedla att du är påläst (dvs har läst journalen), men du vill också höra patientens berättelse.
T.ex.: ”Jag har läst din journal så jag vet bakgrunden, men jag skulle ändå vilja höra dig själv berätta om anledningen till varför du har kommit hit till mottagningen”.
- Anteckna – gärna med patientens egna ord - för att undvika omtolkningar / egna formuleringar.
- Skapa din egen intervjumall att utgå ifrån, ifall det blir ”blankt”
- Bra att börja med öppna frågor, tex “berätta lite mer om…”
Frågeområden:
- Demografiska data: utbildningsnivå, yrke, social situation
- Tidigare sjukdomar & svårigheter: psykiska, kognitiva & emotionella tillstånd främst
- Funktion i vardagen: fritidsaktiviteter, vardag
- Sociala relationer: aktivitetsnivå, förändringar, anhöriga
- Emotionellt / psykiskt status: Relaterade diagnoser, emotionell balans, suicidrisk?
- Sömn och stress: Förändringar? Typiska mönster? Hemma vs jobb?
- Substanser: Mediciner, alkohol, droger
- Bilkörning och jaktlicens: Riskerar ibland att påverkas / dras in.
Utöver det observerar man också patienten (tyst) under intervjun: beteenden kopplat till kognitiva funktioner, emotionella / sociala funktioner, förmåga att ta hand om sig själv (hygien).
- Reflektera kring vad som kan vara viktigt att beakta vad gäller ditt eget förhållningssätt till patienten, vid det första mötet.
Etablera kontakt – skapa en bra relation & de Juridiska, etiska och relationella perspektiven
Etablera kontakt – skapa en bra relation
- Vi har en etisk och moralisk skyldighet att behandla människor som söker vård med respekt för deras autonomi och integritet
- Att få sina kognitiva, psykiska och emotionella funktioner undersökta och bedömda av en annan person är ofta förknippat med olustkänslor
…särskilt för de som hade det tufft i skolan - Vi vill undersöka patientens optimala funktion – den blir inte optimal om patienten är orolig eller inte gillar dig
- Kom ihåg att det finns en maktobalans mellan patient och sjukvårdspersonal (även om det kanske inte känns så för dig)
- Du måste lyssna in vem du har framför dig (introvert/extrovert? skojfrisk? arrogant? hög/låg-utbildad? mm…) Var flexibel och anpassa dig (men acceptera inte vad som helst från patienten)
…och hur personens emotionella status verkar vara inför situationen. Ledsen? Ängslig? Likgiltig? Förbannad? Stressad? Neutral? - Validera – bekräfta patientens känslor (även om du inte håller med i sak)
Du har allt att vinna på att vara varm, inkännande och uppmärksam!
Juridiska, etiska och relationella perspektiv
Exempel på viktiga lagstadgade principer med relevans för den kliniska intervjun
- Transparens – vad ska utredas? Vilka metoder finns? Specifik diagnos som frågeställning? Bilkörning?
Specifik diagnos: Är det en demensutredning som istället verkar tyda på annan problematik så kommer denna inte diagnostiseras. Istället blir svaret exempelvis “utredningen tycks inte tyda på demens, utan jag tror snarare att det kan vara relevant att genomgå en ADHD-utredning”.
Bilkörning: Patienten börjar vara medveten om möjliga konsekvenser till en möjlig diagnos.
- Sekretess – vilka har rätt att ta del av utredningen?
- Frivillighet – patienten har självklart rätt att när som helst avbryta
- Individuell anpassning – den som ger information ska försäkra sig om att mottagaren har förstått
- Patientdatalagen – hur vi hanterar personuppgifter i dokumentationen
Några centrala etiska aspekter med särskild relevans för första mötet
- Psykologen arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträvar en kontinuerlig professionell utveckling genom att inhämta mer och ny kunskap om den vetenskapliga och yrkesmässiga utvecklingen.
- Psykologen uppträder ärligt, opartiskt och respektfullt gentemot andra. Han/hon försöker synliggöra och klargöra sin roll för andra relevanta parter.
- Psykologen ansvarar för att träffa överenskommelse/avtal med klienten angående den yrkesmässiga kontakten, villkoren för genomförande, avslutande och eventuell uppföljning
- Vid varje beslut om att ta på sig eller avvisa ett uppdrag, reflekterar psykologen över möjliga yrkesetiska dimensioner.
- Psykologen är uppmärksam på de begränsningar som finns när det gäller metoder och framkomstmöjligheter i ett givet uppdrag samt de begränsningar som utifrån detta finns i de slutsatser som kan dras.
- Vilka för- och nackdelar kan finnas med en anhörigs närvaro vid den kliniska intervjun?
Huvudprincip: det är upp till patienten om den anhörige ska vara med.
Fördelar:
- Kan vara ett stöd för patienten
- Du kan behöva information från en anhörig om patienten är mycket kognitivt bedsatt eller har nedsatt sjukdomsinsikt
- Kan tydliggöra allvaret i patientens symptom för en anhörig som inte har kunnat till sig det innan
Nackdelar:
- Risk för otillåten hjälp vid testerna
- Risk att patienten känner sig utsatt när nedsatta prestationer ’avslöjas’ inför den anhörige
- Risk för störd koncentration för både dig och patienten
- Patienten kan vara utsatt i sin relation och då inte vara fri att berätta det för psykologen
Möjlig kompromiss: anhörig med vid intervju, men inte vid testning?
- Ge exempel på viktiga saker att tänka på vid klinisk intervju med tolk
Besök med tolk kräver extra förberedelser:
- Viktigt att undersöka patientens språk innan första intervjun, för att veta om tolk behövs!
- Inför testningen är det bra att boka tolken till ett instruerande ”förmöte” om möjligt. Tolkar har olika mycket erfarenhet av situationen. Detta tycks bli vanligare, så att man kan träffas innan och delge förförståelse inför vad som ska testas och vad som förväntas för dem.
- Ögonkontakt med patienten, inte tolken. Placera tolken vid sidan.
- Lokalt kan språkgrupper vara små – risk att tolk och patient känner varandra. Verkar patienten känna sig fri att tala fritt? Om det inte går att hitta en annan tolk är det viktigt att vara medveten om det vid testningen.
- Tolkens uppgift är att tolka talat språk – inte översätta skrift. Sådant som går utanför tolkens vanliga arbetsområde måste stämmas av på förhand.
- Familjemedlemmar bör inte tolka. Barn under 18 år ska inte tolka, enligt lag. I akuta situationer kan det krävas att familjemedlemmar tolkar (OBS ej barn!) men testning brukar ej anses akut och därför bör man försöka hitta en annan tolk.
