Bakgrund och tillvägagångssätt Flashcards
- Redogör för tre olika sätt att inhämta information under en neuropsykologisk utredning.
- Remiss, bakgrundsinformation
- Intervju patient
- Egna observationer
- Neurologiska tester
- Intervju anhöriga, andra inblandade (mindre vanligt när man testar vuxna)
Vilka delar ingår i remissen / bakgrundsinformation?
- Medicinsk bakgrund: symtom, konsekvenser och förlopp. Denna information kan man hitta i journalen, andra vårdkontakter
- Medicinsk status: faktorer som kan påverka resultatet [ex: sinnesstatus (förmågan att kunna se, höra, röra sig etc är faktorer att ta hänsyn till vid testning då detta påverkar testresultatet), mediciner]
- Utbildning, arbete [premorbid status] - hur har patienten presterat / betett sig innan sjukdomsförloppet.
- Psykiatriska besvär och missbruk. Expv hög ångest kan påverka testresultatet
- Social situation: boende, civilstånd, försörjning
- Vardagsliv: arbete/sysselsättning, fritid
Vilka delar ingår i Intervjun med patienten?
I intervjun försöker man kartlägga följande:
- Aktuell status: efterhör om funktionsnedsättningar, bibehållen kapacitet - vilka effekter / konsekvenser upplever patienten själv
- Förlopp av insjuknade/skada: hur beskrivs detta? [är patienten medveten om och minns skadan/insjuknandet. Detta ligger till grund för hur vi bedömer patientens medvetenhet om sina egna förändringar]
- Medvetenhet: diskrepans med omgivningen [jmfr remiss, anhöriga, testresultat] - stämmer patientens subjektiva upplevelse med de andra beskriver?
- Motivation: Finns förutsättningar för att testa? (Om det inte finns kunskap om varför man utför en utredning minskar motivationen, här har psykologen en viktig roll att informera om varför utredningen kan vara hjälpsam för patienten. Det krävs en lyhördhet för patienten och förhoppningsvis kan man fastställa gemensamma mål. Finns inte motivation att genomföra ett test pausar man lämpligtvis utredningen.
- Psykisk ohälsa - använder våra kunskaper om psykologi
- ”tjuv och rackarspel” - Behöver skapa sig en uppfattning om ifall det finns gynning för personen att underprestera i testerna, finns det någon personlig vinning för patienten i form av ekonomisk vinning eller stödfunktioner etc. Påverkar patienten aktivt resultaten?
Vilka delar ingår i de egna obsevationerna?
Vi gör också egna observationer fr.o.m. första mötet med patienten, uttryck för kognitiva problem kan du inhämta under hela utredningens förlopp. Under själva intervjun kollar man på följande aspekter:
- Beteende: aktivitetsnivå, samspelsförmåga - märker man att patienten tappar förmågan att vara delaktig snabbt, fungerar turtagning mellan dig och patienten
- Självreglering: impulsivitet, flexibilitet - har patienten svårt att reglera impulser i olika slag, kan synas både under tester samt i samspelet mellan moment.
- Minne: arbetsminne, lång- korttidsminne - ex kommer patienten ihåg instruktioner, är det svårt med framplockningen av information etc
- Förståelse: språk, sociala signaler
- Språklig uttrycksförmåga.
Vilka delar ingår i att hämta info via andra yrkesgrupper?
Den neuropsykologiska undersökningen genomförs vanligen i ett sammanhang där olika professioner samarbetar och bidrar med olika perspektiv. Psykologen arbetar inte sällan i ett team där läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped ingår. Här kan också dietist, pedagog och annan vårdpersonal bidra.
- Ta del av andras möten och upplevelser.
- Inse ödmjukt att du träffar patienten i ett sammanhang, under särskilda omständigheter och med ett särskilt syfte.
- Andras slutsatser kan korrigera dina antaganden och ge uppslag till att belysa t ex de faktiska konsekvenserna av nedsatta funktioner i den utredning du genomfört
Vilka delar ingår i intervjun med anhöriga / andra inblandade?
- Allt är inte känt för patienten
- Allt går inte att testa
- Du har begränsade möjligheter att observera utanför testsituationen
- Anhörigas upplevelser och kunskap är den värld patienten lever i
- Anhörigas beskrivning är viktig
Vilka delar ingår i medicinska undersökningar?
- Neurologisk status: basala funktioner; syn, hörsel
- Hjärnavbildning: DT, MR
- Neurofysiologi: främst EEG
- CSF-analys: demenssjukdomar, MS mm
- Genanalys: medfödda tillstånd, genetiska variationer
- En testning kan ske under efterförloppet av en sjukdom eller skada. Beskriv kortfattat hur du väljer tester med utgångspunkt i när du testar patienten i förloppet. Vad behöver du tänka på?
Först och främst är det viktigt att undersöka om patienten är i ett sådant skick att ett neurologiskt test kan och bör genomföras:
- Patientens upplevelser
- Anhörigas upplevelser
- Vårdpersonals observationer, resultat i annan utredning
- Bakgrundsinformation
- Resultat från din intervju och egna observationer
- Resultat från medicinska utredningar
Aspekter du behöver ha i beaktning när du väljer vilka tester som är lämpliga i den givna situationen/med patienten du har framför dig. Dessa aspekter leder gemensamt fram till val av test, underlag för tolkning av resultat och planering
Vid val av test är följande också viktigt att tänka på:
- Reliabilitet: att testet mäter en funktion på ett tillförlitligt sätt
- Validitet: att testet mäter vad det utger sig för att mäta
- Ekologisk validitet: att testet säger något om konsekvenser i vardagen
Möt upp acceptans och tillämpbarhet: ”ett test för ”alla” med en enskild individ”
Iaktta försiktighet med omfattande testbatterier: viktigt att undvika utmattningsfenomen.
- Förklara skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ analys av neuropsykologiska tester
Man kan analysera resultat på två olika sätt:
Kvantitativa: vad patienten presterar (siffra / resultat jämfört med frisk personer).
Kvalitativ analys av patientens prestation: hur patienten går tillväga när den löser olika uppgifter (vad är det patienten ser? Vad missar den? Går patienten tillväga på ett sätt som de flesta av oss gör? mm).
- Förklara skillnaden mellan fixt och flexibelt batteri samt beskriv vad ett basbatteri är
Ett fixt batteri är förutbestämt – man använder samma typer av tester till alla typer av patienter
Ett flexibelt batteri styrs av hypotesprövning. Man väljer ut tester på basen av de hypoteser man har via intervjun, bakgrundsinformation, anhöriga etc. Alltså: tester väljs beroende på situation
Ett basbatteri är ett typ av flexibelt standardbatteri (=man har ett batteri av tester, där vilket batteri som används vägleds av informationen om patienten)
- Beskriv översiktligt vad du behöver tänka på (riktlinjer) för hur en neuropsykologisk testning bör genomföras
- goda förberedelser, läs in dig på tidigare information
- genomföra testning endast om/när det är lämpligt. Kanske är det endast adekvat att göra en screening pga pat tillstånd
- anpassa testning efter syfte/frågeställning, var noga med testets psykometriska egenskaper
- utredningen ska bidra till att hjälpa pat och anhöriga, detta är vad som gör utredningen värdefull!
Planering intervju
- Får remiss skickad till oss (vanligtvis från en läkare).
Inhämta bakgrundsinformation (t.ex. via patientens journal).
Intervju med patienten (även ibland med anhöriga, framförallt om det är test på barn).
Testning & tolkning
- Inhämtar information från olika tester och tolkar resultaten (mer än att räkna fram ett råvärde, utan också att jämföra med annan hämtad information).
Utlåtande & återgivning
- En utredning har ingen betydelse om det inte kan gagna patienten och någon i patientens omgivning.
En utredning behöver anpassas till situationen:
Screening
- Tidigt skede, allvarlig skada, grav nedsättning
Undersökning
- Senare skede, moderat till mild skada, sannolikt testbar
Fördjupning
- Senare skede, moderat till mild skada, testbar
Observation under testning
- Allmänt: motivation, kontakt, socialt samspel, samarbete
- Tal: begriplighet, ordförråd, abstraktionsförmåga, tempo, styrka och tonfall
- Förståelse: instruktioner
- Perception: syn, ljudkänslighet
- Motorik: grov- och finmotorik
- Uppmärksamhet: koncentration, uthållighet, impulsivitet
- Arbetstempo: snabbt, långsamt, ojämnt
- Känsloliv: oro, nedstämdhet, stress
- Uthållighet: utmattningsfenomen, trötthet
- Exekutiva funktioner: slarv, igångsättning, strategier
