Uppmärksamhet Flashcards
selektiv uppmärksamhet
Broadbents filtermodell
- sensoriska minnet - håller all inkommande info i en fraktion av en sekund. Info överförs till filtret
- Filter - definierar meddelandet baserat på dess fysiska egenskaper (ljudets tonhöjd/intensitet), endast det uppmärksammade meddelandet passerar till nästa steg
- Detektor - bearbetar och tolka info, först i detta steg som vi förstår vad något betyder
Korttidsminne tar emot resultaten från detektorn och håller info i 10-15 sekunder och kan överföra den till långtidsminnet (om infon är tillräckligt viktig)
tidig selektionsmodell
selektiv uppmärksamhet
Problem med broadbents filtermodell
Enligt broadbents filtermodell: eftersom alla obevakade meddelanden filtreras ut bör vi inte vara medvetna om informationen i meddelandena.
MEN:
- cocktailpartyfenomenet: Om någon säger mitt namn kommer jag fånga upp det ändå, vi har kapacitet att ta in mer än bara det vi ha fokus på i stunden
- Dear Aunt-Jane- experimentet - Deltagare är förmögna att förstå helheten, exempel på top-down-process!
selektiv uppmärksamhet
Treismans dämpningsmodell
Info kan filtreras tidigt men även i ett senare skede
Dämparen: info analyseras hastigt för
- fysiska egenskaper - high/low pitched
- Språk
- Mening
båda meddelandena passerar genom dämparen men
- de obevakade meddelandena dämpas men är fortfarande närvarande i bakgrunden
Lexikonet: innehåller alla ord vi känner till, olika trösklar för att bli aktiverade. Vanliga/viktiga ord = lägre tröskel för aktivering, exempel ens eget namn.
selektiv uppmärksamhet
MacKays filtermodell
Håller med Treisman om att icke uppmärksammad info processas vid något tillfälle MEN:
All info processas tillräckligt mycket för att förstå den semantiska betydelsen - ordets mening
Tröskelvikt inte nödvändigt
Lavie - bearbetningskapacitet/perceptuell belastning
Bearbetningskapacitet: mängden info en person kan hantera, sätter en gräns för deras förmåga att behandla inkommande info
Perceptuell belastning: en uppgifts svårighet
Uppmärksamhet fördelar sig beroende på situationens belastningsgrad
Hög belastning- uppgifter som kräver mkt kognitiva resurser (plugga för en svår tenta)
Tidig selektionsprocess - irrelevanta stimuli ignoreras
Låg belastning - läsa en bok, ta en promenad
Finns resurser som kan användas för att processa irrelevant info
Leder till sen selektion
stroop-effekten
exempel på en situation där uppgiftsirrelevanta stimuli är svåra att ignorera
nämna färgen på ordet när ordet anger en annan färg
scen-schema
kunskap om vad som brukar tillhöra en viss miljö
top-down-process
tex bild på kastrull i ett kök/printer i ett kök
- uppmärksamheten styrs mot printer då denna inte normalt sett passar in i en köksmiljö
Overt/covert uppmärksamhet
Overt
- skifta uppmärksamheten från ett tsälle till ett annat genom att röra på ögonen
- leta efter ett ansikte bland en mängd andra - bottow-up
- skanna en plats
- utföra uppgifter - göra en macka - top-down
Covert
- ögonen stationära
- tex i sport vid passningar
- informationsprocessning är bättre på stället där uppmärksamhet riktas - tex: reaktionstiden snabbare där de fick cues om vart infon ska riktas
Delad uppmärksamhet
Schneider och Shiffrin
övning möjliggjorde att kunna fördela uppmärksamheten över fler uppgifter: möjliggörs av två processer
- Automatiska processer
- kontrollerade processer - långsamma, medvetna
Vid svårare uppgifter är automatiska processer inte längre möjliga
Exempel på AP:
- låsa dörren
- köra bil och sen när man anländer undra hur man kom dit
att ha varit upptagen med andra tankar/inte varit uppmärksam på det man gjort - det sker automatiskt som resultat av upprepning
Faror med delad uppmärksamhet
Köra bil
- text and drive
- färre kognitiva resurser tillgängliga för
fokusera uppmärksamheten på körning
delad uppmärksamhet
Uppmärksamhetsblindhet och förändringsblindhet
uppmärksamhetsblindhet
- när uppmärksamheten är riktad mot en sak eller uppgift - lätt att bli blind för andra stimuli
- gorillaexperimentet
förändringsblindhet
- svårigheter att upptäcka förändringar i scener
- tex i filmer
bindningsproblemet
Bindning = processen genom vilken
egenskaper som färg, form, rörelse och plats kombineras för att skapa vår uppfattning om ett sammanhängande objekt.
Bindningsproblemet:
Frågan om hur ett objekts individuella egenskaper blir sammanbundna - Anne Treismans egenskapsintegrering
Treismans egenskapsintegrering
Vår perception av objekt sker i två faser:
- föruppmärksamhetsfas - objekt analyseras i sina separata egenskaper - sker automatiskt
Empiriskt stöd: Treisman och Schmidt - blandar ihop form och färg, tex en liten blå cirkel och en stor grön triangel = en liten grön cirkel och en stor blå triangel
- fokuserad uppmärksamhetsfas - de separata egenskaperna kombineras och det är nu vi uppfattar (perceive) ett objekt
Uppmärksamhet viktig i den andra fasen
empiriskt stöd för egenskapsintegrering
Balints syndrom
oförmåga att fokusera uppmärksamheten på individuella föremål, kan bara se ett objekt i taget
Fallet R.M. illustrerar hur ett breakdown i hjärnan kan avslöja processer som inte är uppenbara när hjärnan fungerar normalt.
Top-down-process kopplat till bindning
Treisman och Schmidt:
visa tre former - deltagarna blandade till viss del ihop färgen till rätt form
Nr hon gav de info om att det var specifika föremål (morot, sjö, däck) - lättare för deltagarna att koppla ihop rätt färg med rätt form = tidigare erfarenhet och kunskap om vad tex en morot har för färg
