Trä Flashcards
Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport
sker i denna.
Centralt genom hela stammen löper märgen, utanför finns veden och ytterst barken. Barken
kan delas in i ytterbarken (mest döda celler med en skyddande funktion) och innerbarken
(levande celler som sköter näringstransporten från trädets krona). Mellan veden och barken
finns ett skikt som kallas kambium och där sker trädets tillväxt. I lövträd sker
näringstransporten i speciella celler, kärl, och i barrträd sker den i de längsgående celler,
trakeider. I sidled sker näringstransporten i märgstrålar som löper från den levande
innerbarken radiellt inåt.
Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?
Kärnan sitter innerst och börjar bildas när träet är 30 år gammalt. Kärnbildningen innebär att
transportvägarna i veden blockeras och veden deltar inte längre i transportprocesserna.
Splintveden sitter runt kärnan och fuktupptagningen är något snabbare än i kärnan och därför
uppvisar splintveden större fuktrörelser än kärnan.
Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd respektive lövträd?
Hos ett barrträd innebär breda årsringar en högre halt av vårved och lägre densitet samt
hållfasthet. Hos ett lövträd är vårvedens ringbredd konstant medan sommarvedens varierar,
vedens kvalitet är högre ju bredare årsingarna är.
Vilka är träets huvudriktningar?
Fiberriktning (stammens längdriktning)
- Radiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna)
- Tangentiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen men parallellt med årsringarna).
Beskriv uppbyggnaden av en träfiber
En träfiber är långa ihåliga celler orienterade i stammens längdriktning. Uppbyggnaden
förklarar varför träet är så anisotropt. De yttre cellväggarna består av cellulosa och de inre av
cellulosa, hemicellulosa och lignin. De inre väggarna (sekundärväggarna) utgör huvuddelen
av träfibern.
Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.
Snedfibrighet innebär att fibrerna inte löper i virkets längdriktning och orsakas antingen av
spiralväxt hos det levande trädet eller av snedsågning (sågningen har inte skett parallelt med
märgen). Vid stor avvikelse mellan fiber- och längdriktning blir virkets hållfasthet starkt
nedsatt och därför måste snedfibrigheten begränsas vid virkessorteringen.
Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt
för trä?
När allt fria vattnet i cellhålrummen har torkat bort men cellväggarna fortfarande är
fuktmättade uppnås fibermättnadspunkten vilket motsvarar ungefär jämvikt med 100 %
relativ fuktighet.
Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och
vid normalt rumsklimat?
30-35 % i kärnan och 130 – 150 % i veden, vid fällning.
25 – 30 %, vid fibermättnadspunkten.
8 – 24 % vid normalt rumsklimat.
Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.
Eftersom den största torskningshastigheten sker i fiberriktningen.
Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?
Eftersom träets fuktrörelser är mycket stora är det önskvärt att materialet byggs in med en
fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den blivande
miljön. Annars finns risk att träet sväller eller krymper, och hela konstruktionen kan
förändras.
Hur uppkommer fuktrörelser i trä?
Svällning: trä suger upp vatten och sväller.
Krympning: trä krymper vid uttorkning olika mycket i de olika riktningarna. Vid torkning
strävar årsringarna efter att räta ut sig.
Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelser beror av fuktkvoten
Hållfastheten minskar starkt med ökande fuktkvot tills fibermättnadspunkterna nås, därefter är
den relativt konstant. E-modulen minskar med ökande fuktkvot upp till fibermättnadspunkten.
Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer, nämn 5 sådana även hur träets
hållfasthet påverkas.
Spänningsriktningen, med hänsyn till materialets egna strukturriktningar, är direkt
avgörande för träets hållfasthet.
- Fuktkvoten påverkar hållfastheten genom att en ökande fuktkvot innebär en minskande
hållfasthet.
- Densiteten är direkt proportionell mot hållfastheten i absolut torrt tillstånd. Minskad
porositet innebär ökad densitet och därmed ökad hållfasthet.
- Träslaget påverkar hållfastheten.
- Temperatur, effekten ökar med ökande fuktkvot.
- Fiberstörningar, t.ex. snedfibrighet.
- Dimensioner.
Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träets huvudriktningar.
Fiberriktningen: fibrerna böjer sig vid tryck (fiberknäckning).
Radiell riktning: tryck ger en låg och svårdefinierad hållfasthet, cellerna plattas till.
Tangentiell riktning: skjuvning uppstår vid tryck
Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirke?
Svampar; mögelsvampar, blånadssvampar, den äkta hussvampen, brunrötesvampen,
källarsvampen och vedmusslingen.
Bakterier; aktinomyceter.
Insekter och havsdjur: husbock, strimmig trägnagare, pålmasken.
