Lättbetong Flashcards
Vilka är de fyra olika huvudgrupperna av lättbeton
Autoklaverad lättbetong: den typen är mest använda typen i Sverige och har varit dominerande. Det är ett finkornigt och poröst material, som alltid framställs i fabrik. Skumbetong, liknar autoklaverad lättbetong. Det tillverkas av cement, sand, vatten och ett skum, vilket sker i en special maskin antingen i fabrik eller i byggarbetsplats. Lätt ballastbetong- Karakteriseras som betong där en större eller mindre del av ballasten byts ut mot material med lägre densitet än ordinärt stenmaterial. Denna utgörs ofta av lättklinker (expanderad bränd, crintrad lera). Det kan vara också av andra slag t.ex. pimpsten, expanderad skiffer eller cellplast. Hålrumsbetongdenna typen tillverkas med underskott på finmaterial vilket medför att utrymmet mellan de grövre ballastkornen inte helt fyllt utan ett grovt porsystem uppstår.
Nämn olika typer av lättbalast
lättklinker pimpsten expanderad skiffer cellplast.
Vilka råmaterial används vid tillverkningen av autoklaverad lättbetong?
Tillverkas av att cement eller kalk blandas med finmaterialet kiselsyrahaltigt material (kvartsand eller sandsten) och vatten. Även aluminiumpulver blandas in i blandningen, vilket gör att bubblor av vätgas uppstår och materialet blir poröst därav namnet gasbetong.
Hur härdas autoklaverad lättbetong? Vad sker i denna process?
Autoklaverad lättbetong börjar härdningsprocess efter jäsningsprocess. Den uppjästa massan skärs i önskade stycken och förs in i en autoklav. I autoklav ånghärdas massan under högt tryck (8-10 atm) och temperaturen ca 180 C. ånghärdning. Under ånghärdning reagerar kalken eller cementet med kiselsyran. Slutprodukt blir nästan samma som bindemedlet i betong men i autoklaverad lättbetong har kiselsyran fixerat kalciumhydroxiden.
En stor andel av den autoklaverad lättbetong som används är armerad. Vilka två frågeställningar måste beaktas i samband med denna armering?
Man måste beakta frågeställningar angående korrosion samt fuktkvot i samband med armeringen i autoklaverad lättbetong.
När det gäller korrosion, finns det ett absolut krav att armeringen förses med en skyddande behandling före ingjutning eftersom autoklaverad lättbetong är mycket poröst har den en liten förmåga att skydda armeringsstålet och annat ingjutningsgods mot korrosion. Detta uppnås genom att man vid tillverkning, lägger på ett korrosionsskyddande skikt på armeringen.
Korrosionsskyddet är ej tillräckligt om materialets fuktkvot är högt under en längre tid. Så fuktkvoten måste beaktas dvs. man måste motverka fuktanrikning och undvika att stänga in det leveransfuktiga materialet mellan täta skikt.
Vad är det för skillnad i uppbyggnad mellan hålrums- och lättballastbetong?
I lättballast betong byts en större/mindre del av ballasten mot material med lägre densitet än ordinarie stenmaterialet. I hålrumsbetong finns det ett underskott på finmaterial vilket medför att utrymmet mellan de grövre ballastkornen inte helt fyllt utan ett grovt porsystem uppstår.
Hur och av vad tillverkas Lättklinker
Lättklinker tillverkas av kalkfattig lera. Framställning sker i en roterugn av den typ som används vid cementtillverkning. På grund av ugnens rotation formas leran till kulor av varierande storlek. Under bränningen sker en gasutveckling och följaktligen blåsbildning i lerkulorna.
Vad måste man speciellt beakta i samband med proportionering av lättklinkerbetong?
- Lättklinker suger en del vatten från cementpastan. Detta gör att det vid beräkningar av betongblandningens egenskaper man ska reducera med danna och endast räknar med effektiv vattenmängd. 2. I kornfördelsningskurvor används volymandelar istället för viktandelar av olika fraktioner. Detta beror på att korndensitet är högre för de finkorniga fraktionerna. Ofta används vanlig sand som finmaterial. 3. Lättklinkerkornen är svagare än kornen i vanlig ballast, vilket påverkar betonghållfastheten. 4. Lättklinkerkorn vill flyta upp och därmed kan det orsaka separation. Detta kan motverkas genom lämpligt val av konsistens, korngradering och bearbetningsmetoder.
Gör en jämförelse mellan lättklinkerbeting och betong i följande avseenden: Krympning beständighet korrosion på ingjutet ameringsstål.
Krympning: Krympningen är hos lättbetong är vid samma hållfasthet som betong större än hos betong. Beständighet: Lättklinkersbetongens beständighet är likvärdig med det som gäller för vanlig betong. Cementpastan, som är den svagaste länken ur beständighetssynpunkt, är densamma i båda fall. Vid samma hållfasthet är lättklinkerbetongens beständighet bättre än hos vanlig betong eftersom vct är lägre. Lättklinkerbetong har även bättre värmebeständighet än vanlig betong. Korrosion på ingjutet armeringsstål: Vid användning av lättklinkerbetong finns inga allvarliga korrosionsproblem till skillnad från autoklaverad lättbetong. Förhållandet är densamma för vanlig betong. ingjutet stål skyddas av cementpastan som är som är förhållandevis tät.
