Puts- och murbruk Flashcards
Vilka delmaterial ingår i ett bruk?
Puts- och murbruk består av en blandning av Bindemedel, ballast, vatten och tillsatsmedel.
Bindemedel till bruk kan indelas i två huvudgrupper. Vilka?
Icke-hydrauliska bindemedel (Kalk och luftkalk). Hydrauliska bindemedel (Cement,Hydraulisk kalk, murcement).
Vilka bindemedelstyp används i sverige?
Släckt kalk (luftkalk) K Hydraulisk kalk Kh Cement C Kalk + Cement KC Murcement M.
Vad är osläckt kalk, bränd kalk och släckt kalk.
Osläcktkalk och brändkalk = kalciumoxid.
S
läcktkalk = kalciumhydroxid.
Kalkstenen krossas och upphettas vid en temperatur något över 1000 grader varvid koldioxid drivs ut. Den produkt som bildas är huvudsakligen kalciumoxid (CaO), som kallas osläkt eller bränd kalk.
Innan kalken kan användas måste den släckas. detta sker genom att kalciumoxid får reagera med vatten, varvid det bildas kalciumhydroxid (Ca(OH)2), som även kallas kalkhydrat eller släckt kalk.
Beskriv mekanismerna för ett kalkbruks hårdnande,
Kalkbruk hårdnar i två skeden
- Det första skedet sker en torkning och detta ger bruket en viss hållfasthet. Det sker inga kemiska reaktioner.
- Det andra skedet sker karbonatiseringen, dvs. det karbonatiserar med hjälp av Co2, vilket ger bruket dess egentliga hållfasthet.
Vad är Hydraulisk kalk?
Kalciumkarbonat. Kalken som har hydrauliska egenskaper
Beskriv mekanismerna för ett cementbruks hårdnande.
Det hårdnar genom att bindemedlet reagerar kemiskt med vatten, “Hydratisering”. hydratisering börjas omedelbart vid vattentillsatsen vilket innebär att cementbruket måste användas inom 3-4 timmar.
Efter vilka regler väljs den maximala kornstorleken i ballasten?
Den maximala kornstorleken ska väljas så stor som möjligt, dock inte större än att:
-Arbetbarheten blir acceptabel.
-Skikttjockleken blir 3 gånger större än största kornstorleken.
Varför används luftporbildande tillsatsmedel i bruk.
Luft inblandningen medför att bruket blir smidigare samtidigt som frostbeständigheten förbättras.
Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt- respektive volymdelar?
När brukets sammansättning ska beskrivas i volymdelar anges först bindemedelsförkortning och därefter delmaterialens volymdelar, åtskilda med kolon.
t.ex. K 1:4 innebär 1 volymdel kalk blandas med 4 volymdelar sand.
Vid beteckning i viktdelar skiljs siffrorna för de olika delmaterialen åt med ett snedstreck. Siffrorna väljs så att summan av bindemedlet alltid blir 100. Siffran för ballast anger hur många kg sand man skall ta till 100 kg bindemedel.
t.ex. K 100/850 innebär att 100 kg kalk blandas med 850 kg sand.
Vad är ett torrbruk?
Torrbruk består av samtliga torra delmaterial till ett bruk. Dessa blandas på fabrik och levereras till arbetsplatsen där vatten tillsätts. Idag är torrbruk helt dominerande vid murnings- och putsningsarbeten.
vad är ett ädelbruk?
Ädelbruk är fabrikstillverkade, pigmenterade torrbruk, som endast behöver vattentillsats på byggarbetsplatsen. Skillnaden på torr och ädelbruk är att ädel har FÄRG
Vilka konsekvenser har fri respektive förhindrad krympning för olika bruk?
Den fria krympningen är ett mått på hur stor krympningen blir om den ska ske fritt. Denna krympning är stor de första timmarna och avtar sedan. Den ökar med kalk andelen i bindemedlet. Den är ofarligt eftersom den skapar endast små spänningar.
Bruket i praktik är förhindrat att krympa fritt och ett mått på den förhindrade krympningen är den spänning som uppstår då krympningen helt förhindras. I cementrika bruk blir risken för krympsprickor större. Dvs. ju större spänning desto mindre krympning.
Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktsputsen.
Grundningsskikt Grovputs Ytputs
Först appliceras ett tunt grundningsskikt, därefter en grovputs och slutligen en ytputs.
Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en 3-skiktsputs?
Grundningsskikt - lämpliga bruksammansättning är KC 10/90/350.
Grovputs - Lämpliga bruksammansättning är KC 50/50/650.
Ytputs -
