Tidigt ekonomiskt tänkande

Question 1

Vilka var två ekonomiska tänkare i Kina under antiken? 700 f.kr

Answer 1

Guan Zhong

Ji Ran

Question 2

Vilka ekonomiska tankar förknippas med Guan Zhong?

Answer 2

Han talade om lätta och tunga varor (utbud, efterfrågan).

Man argumenterade här att När penningmängden ökar sjunker dess värde och tvärtom, inflation och deflation (inflation).

Profit skulle man se som en drivkraft.

Question 3

Vilka ekonomiska tankar förknippas med Ji Ran?

Answer 3

Man argumenterar för hur en stat kan göras rik och erövra andra territorium.

Han propagerade för meritokrati. Det var kompetens som skulle premieras före respekt för de äldre. Kunskap ska gynnas.

Han ger också en förlaga till konjunkturcykler.

Question 4

Vilka ekonomiska förhållanden/institutioner existerar i antikens Grekland?

Answer 4

Privat äganderätt tillämpades i Grekland och här präglades de första mynten. Man ägnade sig åt kreditutgivning, spekulation och monopolhandel.

Question 5

Vilka är Platons tankar gällande ekonomi och styre?

Answer 5

I Platons kända verk ”republiken” argumenterade han för både tyranni och demokrati som dåliga system och föreslog istället ett samhälle styrt av en självutnämnd elit (meritokratiskt) förbjudna att själva ha ekonomiska intressen av något slag. De fick alltså inte ha profit som drivkraft.

Question 6

Vilka är Aristoteles tankar gällande ekonomi och styre?

Answer 6

Han argumenterade framförallt för vetenskapliga metoder.

Han argumenterade för betydelsen av handel och pengar.

Han menade också att handel endast skulle användas i syfte till att tjäna hushållet och inte i syfte att bli rik och bara för handelns skulle var förkastligt.

Question 7

Vad utmärkte det Romerska samhället och dess ekonomiska tänkande?

Answer 7

I Rom var det ämbetsmän och senatorer som styrde. Man hade en väldigt bra administration.

Romarriket var sekulariserat. Det är genom dess rättslag som är bland deras viktigaste bidrag till eftervärlden. Romarna pratar om naturrätt, en rätt som vilar på existensen av principer som är sanna oberoende av människor själva men som kan upptäckas och förstås.

Romarna hade avancerade lagar och regler för handel. Civilrätt var viktigt. Det var här man skiljde på föreaget och människan med egna juridiska principer.

Question 8

Hur såg det ut i Europa efter Romarrikets fall?

Answer 8

Ekonomisk och intellektuell stagnation i europa efter romarrikets fall. Med rättsstatens förfall var äganderätten inte längre skyddad och handeln minskade i europa.
Medan kunskaperna från romarriket tvingade bort i europa lever de vidare i mellanöstern och kina.

Question 9

Hur såg förhållanderna/kontexten ut i den muslimska världen efter Romarrikets fall?

Answer 9

Islam vilar på ett samhälle byggt på handel. Mohamed var handelsman.

Man hade banker och kreditgivning redan på 800-talet.

Man såg mer positivt på handel här än inom kristendomen. Man såg också positivt på profit.

Ränta var förbjudet men man använde det på maskerade sätt i alla fall.

Man betonade välstånd som ett rättfärdigt mål i sig. “Var man rik ska man hjälpa de nödställda”

Man pratade om ett rättvist pris. Man menade att handelsmannens profit är legitim då man tog risker genom att flytta varor. Man skiljer på det rättvisa priset och marknadspriset.

Question 10

Vilka ekonomiska tankar förknippas med Ibn Kahldun? (1300-talet)

Answer 10

Ekonomisk tillväxt skapas av egenintresset.

Han argumenterade för rationalitet och att universum styrs av orsak och verkan.

Ibn pratade om ”civilisationen” - ett samhälle som låg över de primitiva individens nivå. Han menade att välståndet berodde på produktiviteten i ett samhälle. Han menade att civiliserade samhällen uppnådde högre grad av specificering.

Han förespråkar äganderätt och profit. Människor styrs av egenintresse. Egenintresset är den viktigaste drivkraften. Egenintresse i förlängningen är bra för statens välstånd och Allahs vilja.

Question 11

Vilka var skolastikerna och vad var deras uppgift?

Answer 11

Bildade religiösa teologer.

Skolastikerna hade till uppgift att analysera samtiden ur ett kristet perspektiv och omtolka de rommerska lagarna där efter.

Skolastikernas syn på ekonomin var strikt normativt. Man sökte inte förklara hur det var utan hur människor bör uppföra sig. Vad som var tillåtet och inte enligt religionen.
Man försökte identifiera ekonomiskt handlande som också var förenligt med religionens normativa och etiska föreskrifter.

Question 12

Vilken var en stor skolastisk tänkare och vad var hans tankar kring ekonomin?

Answer 12

Thomas av Aquino.

En av de mer inflytelserika personerna var THomas. Han omtolkade den sekulära romerska rättsläran till kristna principer. Det fanns rättvisa priser menade han.

Privat egendom betraktade han som nödvändig, man tog bättre hand om sin egen än andras.

Givmildhet betonades också och kunde nås genom privat egendom.

Question 13

Hur såg skolastikerna på ränta och ocker?

Answer 13

Ränta såg man som en rimlig ersättning för en eventuell förlust medan man förbjöd ockerränta. Det var synd med ockerränta och förkastligt.
Det är syndigt att tjärna pengar på pengar.

Question 14

Hur gick de kristna tankarna om pengar?

Answer 14

Tror man på gud blir man rik. Girighet och var synd.

Man skapade system för pengar och hade tankar om hur dessa skulle behandlas och att de var nödvändiga. Hur flödet skulle regleras osv.

En av skolastikerna menade att det var förkastligt att sänka silvermängden i mynten, det skadade handeln.

Greshams lag - Utblandade mynt försöker man göra sig av med medan man sparar på mynt med hög silverhalt. Omloppshastighet. Dåliga mynt fördriver goda mynt. Handeln avtar när människors tilltro till pengarnas värde sjunker.

Question 15

I vilken kontext växer Merkantilismen fram?

Answer 15

Under 1600 talet började stora trendbrott ske.

Man började separera religion från vetenskap. Man bröt från skolastiken.

Med växande statsmakter och nationer. Stora städer började växa fram.

Solen var jordens mittpunkt inte solen. En vetenskaplig revolution skedde. Boktryckarkonsten gjorde att an enkel kunde sprida information.

Det skedde en Kunskapsrevolution.
Bokföring och företagslära spreds.

Ett England som hade befunnit sig länge i krig osv. Man ville råda bot på Englands negativa handelsbalans. Det flödade ut ädelmetaller ut ur landet.
Englands valuta var försvagad. Ett växelkursproblem

Question 16

Defeniera merkantilismen.

Answer 16

Merkantilismen är ett samlingsord för det ekonomiska tänkandet som växte fram i Englands under 1600-talet.
Hur skapas nationers välstånd? vad består landets rikedomar av? vilken roll ska pengar ha i ekonomin?

Lösningen såg man var att skapa positiv handelsbalans.
Man såg det hela tiden som handelskrig med nollsummespel. Nationens välstånd var i centrum för diskussionen

Yrkesskicklighet, arbete och sparsamhet ansåg också som källan till välstånd.

Lagstiftning är viktigt.

Question 17

Vad defenierar den tidiga merkantilismen?

Answer 17

Problemet med handelsbalansen och växelkursen skulle minska om landet importerar mer än vad de exporterar. Pengar som flödar ut eller in.

Man behövde få igång ökade och mer effektiva sätt att producera för att kunna göra sina inhemska varor billigare och bättre än de från utlandet.
Man menade också att om det behövdes fick man lov att understödja exporten med våld. Man betraktade också handeln med omvärlden som ett nollsummespel.

Question 18

Vilka tankar hade de ekonomiska tänkarna vid merkanilismens slut?

Answer 18

Child var en tänkare som motsatte sig lite tanken om handelsbalansen, han menade snarare att man skulle exportera saker med högre förädlingsvärde än det man importerade. Man skulle importera ull och exportera tyg. Inte tvärtom.

John Locke - filosof. Han menade på något att att man inte skulle försöka påverka räntan utan att den skulle leva själv. Statens enda uppgift skulle istället vara att motverka falskmyntning och utspädning (vilket var ett stort problem).

Question 19

Vem var William Petty?

Answer 19

Petty var pionjär på att utveckla kvantitativa metoder som var av relevans för staten. Kvantifiera frågor så att de kunde mäta vidden av olika problem. Nationalräkenskaper.
Han menade att staten inte skulle ingripa i ekonomin, bara observera och låta den ha sin egen gång.

Han presenterar i sina verkar grunderna för uppskattning av befolkningsstorlek, inkomst och utgifter, lantegendom och humankapital. Han började uppskatta nationalinkomsten.

Han såg att den främsta inkomsten för landet var arbete och att detta därför skulle beskattas.

Question 20

Nämn en stor naturrätsfilosofisk tänkare och hans tankar.

Answer 20

Samuel Pufendorf (1600) - naturrättsfilosof.

Pufendorf menade liksom Hobbs att människan hade vissa oförytterliga och okränkbara rättigheter som grundar sig i naturen. Han menade dock att för att rättigheterna skulle bejakas behövdes det en maktutövande regering.

Han menade att statens principer skulle förstås som fysikens lagar. Han menade t.ex att om äganderätt inte fanns skulle handeln avta, det var en naturlag.

Han noterade att varans värde berodde på efterfrågan och tvärtom.

Han menade att bara det som ägdes kunde ha något värde. Han menade också att domarens beslut inte fick ha ett pris.

Han noterade också ”alternativkostnader” och motiverade därför ränta med det.

Question 21

Vad kan sägas om upplysningen i europa?

Answer 21

Det var en politisk idé och rörelse under 1700talet som där vetenskapen betraktades som nyckeln till nationers välstånd och människan skulle frigöras från religiöst förtryck. Sanningen och nytta gick hand i hand.

Under upplysningen funderar man kring hur nationen bäst kunde hushålla med sina tillgångar - naturresurser, arbetskraft osv.

En milstolpe var Bernard Mandelsvilles som 1714 förespråkade frihandel och ifrågasatte den kristna moralen. Han förespråkade lagar framför moral.

Paris blev upplysningens huvudstad. Detta är intressant då det var ett feodalt samhälle med mycket censur. Det var ett risktagande att publicera kritiska ideer.

Man diskuterade i frankrike vikten av bra institutioner och politisk stabilitet för en stark ekonomi och handel. Man menade att makten behövdes sprids och fördelas. Demokratisering. Domstolar osv.

Question 22

Nämn fyra upplysningstänkare och dess bidrag.

Answer 22

Boisguilbert

John Law

Jean-Francois Melon

Richard Cantillon

Question 23

Vilka var Boisguilbert tankar?

Answer 23

Boisguilbert (frankrike) var kritiker till frankrikes förda politik.

Han ville minimera statlig inblandning.

Höga skatter var ett problem som gjorde att folk blev fattiga och kunde konsumera mindre osv.

Marknaden var ett självreglerande system. Prisbildningen skulle lämnas till marknaden själv.

Question 24

Vilka var John Laws tankar?

Answer 24

John Law (skottland) - Han förespråkade papperspengar istället för myntfot. Han menade att man skulle ha en centralbank som pressade pengar och ökade och minskade tryckningen beroende på.

Question 25

Vilka var Richard Cantillons tankar?

Answer 25

Han gjorde en distingtion mellan marknadspriser och naturliga priser. Naturliga priset var vad den kostade att producera. Marknadspriset var det människor var villiga att betala.

Question 26

Vilka var Jean-Francois Melons tankar?

Answer 26

Gjorde ett tidigt försök att betrakta handeln som ett strategiskt spel. Han pratade om öar som producerade en sak. Producerade man spannmål hade man ett övertag. Hans poäng var att nationer kunde skapa sig en monopolställning genom skicklig kommers istället för genom militär. Han förespråkade frihandel men menade att det skulle vara för att tjäna statens bästa. Han var därför inte helt fientlig mot protektionism.

Question 27

Vilka var fysiokrterna, och hur tänkte dom?

Answer 27

Fysiokraterna var en slags grupp av ekonomier inom upplysningen som betonade vikten av jordbrukets effektivitet. Såg jordbruket som det enda som kunde producera överskott.
Det är överskottet i jordbruket som skapar överflödet som kommer de andra sektorerna till gagn.

Fysiokraterna älskade frihandelns principer. Det var inga som tidigare hade förespråkat det lika mycket som dessa. Det skapade liv menade man.
Den naturliga ordningen får styra. Laissez-faire

Man förespråkar naturrätten.