Institutionalism och Keynesianism Flashcards
Vad kan sägas om de historiska skolbildningarna?
Under 1900 talets början fanns det olika alternativ till den deduktiva matematiska neoklassiska teorin som man menade byggde på orimliga antaganden. Främst var det i tyskland. Man använde istället ett historiskt empiriskt och induktivt tillvägagångssätt och menade att man behövde ta hänsyn till varje lands unika kontext och historia. Stora tänkare här var bla Max Weber
Vad menas med den institutionella skolan?
En del av den historiska. I den institutionella skolan tog man ett darwinistiskt perspektiv och såg hur människan anpassade sig och utvecklade institutioner vilka blev kvar som traditioner även när det inte fanns någon funktion för dem.
Vad ska den tyska historiska skolan?
Man var kritisk till frihandel och menade att det var omöjligt att separera staten från det hela. Man myntade begreppet nationalekonomi. Nationen var viktig. Man ska använda handelstullar och regleringar osv.
Man menade att de neoklassiska metoderna/analyserna hade problem med generaliserbarheten.
Man främjar jänvägsutbyggnad och tullunion. Man kritiserar Smith. Man utvecklas under tullskydd, när man har gjort det ordentligt kan man släppa på tullarna och öppna för fri handel. Dessa var också viktiga för japan vid deras uppbyggnadsfas, även för utvecklingsnivåer.
Är är man mer induktiv och empirisk.
Man tittar på historien snarare än att endast utgå ifrån modeller.
Vad var det centrala i den institionella skolan och framförallt Veblen?
Man såg ner på överklassen och betraktade deras konsumtion endast som statuskonsumtion. Thorstein Veblen var ett stort namn här.
Veblen var inspirerad av Darwin och menade att människan och ekonomin hela tiden anpassar sig till nya förhållanden och motsatte sig jämviktsteorin.
Han menade att våra
Utvecklingen rör sig framåt. Den utvecklas oplanerat, efter resultat och anpassningar blir det bättre och bättre. Det finns inget slutmål eller jämnvikt.
institutioner hela tiden förändrades. Olika omständigheter ger upphov till nya tankar och institutioner. Han menar att institutionerna består även efter händelserna. Traditioner och lagar lever kvar även då de inte behövs.
Veblen menade att människan hade andra drifter och instinkter än att vi bara var nyttomaximerande. Han ville få in psykologiska och sociala element i analysen.
Vem var Joseph Schumpeter och vad var hans bidrag?
Tror han räknas som neoklassiker.
Han introducerade sina ideer om entreprenörskap 1912.
Han menade att entreprenörskap för in samhället i tillväxt.
Han identifierade fem mekanismer för förändring: Nya varor, produktionssätt, råmaterial, energikällor, organisationsformer och marknad.
Man tänker sig att marknaden befinner sig i ständig jämvikt pga detta. Han menade att entreprenörer kunde skaffa sig monopolställning för en kort stund med sina nya innovationer men att det sedan kommer nya innovationer och de gamla försvinner. Det blir en kreativ förstörelse.
Han kom alltså fram till en dynamisk och realistisk modell för tillväxt.
Han pratade om kreativ förstörelse.
Vad menade Schumpeter med kreativ förstörelse?
Man har en innovation, denna ger lägre produktionskostnader och högre vinst. Den höga vinsten lockar till sig andra fler företag som vill gör den nya produkten. Konkurrens skapar och det leder till lägre pris. Han tänker sig också att entepernören får en monopolställning i början. De företag som inte anpassar sig slås ut. Min kreativitet kan leda till er förlust. Han menade att det kunde leda till instrustri kriser men också leda till innovationer då saker måste effektiviseras.
Han menar att kriser och instabilitet därför är naturligt.
Vad är skillnaden mellan penningpolitik och finanspolitik?
Penningpolitik - monetärt - man påverkar ränta och penningmängd. - centralbanken.
Finanspolitik - keynesian - statens budget, man kan öka eller minska utgifter. - riksdagen
Vem var John Maynard Keynes?
Vid 1920-talet började ekonomer återigen intressera sig för makroekonomi och frågor om tillväxt och utveckling.
Keynes kan betraktas som en av de viktigaste och mest inflytelserika intellektuella i Västeuropas mellankrigshistoria. Britt.
Keynes var representant i GB’s finansministerium och bevittnade skadestånds förhandlingarna mellan GB, FR och TY efter WW1. Han var kritisk till den stora skadeståndssumman och sade upp sig och skrev en bok där han kritiserade denna. Han ställde frågan vad som skulle hända med ett land som kastades tillbaka årtionden i levnadsstandard.
Börskrasch i USA 1929. Keynes ramade med två stora böcker in den ekonomiska utvecklingen under dessa år.
Keynes hyllade och anslöts sig till Roosevelts politik som lanserades för att stimulera sysselsättningen genom att statliga satsningar på infrastruktur och bostadsbygge samt uppmuntrande av karteller. Keynes var kritisk till den finansiella sektorn och beskyllde dem för krisen.
Vad är det centrala budskapet i Keynes generella teori?
Det centrala budskapet i Keynes General Theory är: Om marknaden lämnas fullständigt ifred, kommer den inte att generera full sysselsättning, Skälet är att marknader präglas av osäkerhet och bristfällig information om framtiden.
Marknaden kommer på egen hand inte att generera full sysselsättning, och då kan bestående arbetslöshet uppstå
Under perioder av resursutnyttjande behövs statliga stimulansåtgärder för att öka sysselsättningen, inte minst under lågkonjunkturer och vid ökad osäkerhet om framtiden
Han förkastade says lag om att utbudet skapar sin egen efterfrågan. Han menade att den fria marknaden visst kunde skapa tomma lager och permanent arbetslöshet.
Det centrala här var full sysselsättning.
Vad tänker Keynes om möjligheterna att reglera löner?
Han menar att teorin omjämnvikt bygger på att arbete är beredda att sänka lönen, vilket de inte är. Fackföreningar kommer hålla upp miniminivån, därför blir det en arbetslöshet. Det är en tröghet i lönerna.
Keynes introducerade begreppet ofrivillig arbetslöshet. När efterfrågan på arbete inte matchar tillgången. Han menade också att lönesänkningar inte skulle ha någon effekt på detta.
Vad menade Keynes med multiplikatoreffekten?
Med multiplikatoreffekten menar han att det inte krävs jättemycket för att små saker ska ge stora effekter. Bygger man t.ex järnväg så får det stora positiva effekter. Dels att de krävs material, byggare osv. Man kan sedan köra på denna. Det man gör får följdverkningar.
Hur menade Keynes att man skulle agera i olika konjunkturer?
Keynes förespråkar att staten agerade vid låg och högkonjunktur. Skapa sysselsättning vid lågkonjunktur och ränte och skattehöjningar vid högkonjunktur för att undvika inflation och överhettning.
Keynes tänker sig att marknaden drivs av olika psykologiska orsaker. Vilka är dessa?
konsumtionsbenägenheten - denna kan gå ner, ha olika orsaker. Med stigande inkomster kommer jag också vilja spara en del, inte konsumera allt
Investeringsnivå - investeringen är alltid en risk. I optimistiska lägen kommer vi dras med för mycket och vice versa. Att tro på något eller inte kan fördjupa eller förmildra krisen.
Likviditetspreferensen - i oroliga tider föredrar man säkra tillgångar.
Vilken kritik kan finns för Keynes antaganden?
Det finns risker. Tidsaspekter. FIsher….. Man måste ha rätt tajming. Börjar man bygga järnvägen för sent kan det få motsatt effekt.
Kan inte förklara stagflation. Just att man faktiskt tar höjd för inflationen i löneförhandlingar.
Så länge man inte är beredd på den keynisianska modellen kan den fungera. Är man det kan det leda till att man tar höjd för åtgärderna.
Aktörerna på marknaden agerar utefter vad man tror att beslutsfattare ska komma att göra. Detta menade han gjorde att Keynesiansk stabiliseringspolitik inte var möjlig.
Senare ekonomisk utveckling har visat att Keynes underskattade marknadens förmåga till självkoordination. Kritikerna menade att keynes visst kunde förklara mekanismerna under depressionen men att det inte gick att generalisera detta som en regel under alla förhållanden.
Vad var en av de stora bidragen från stockholmsskolan?
Att man fattar beslut på basis av lite information och att information är dyr att få. Man fattar beslut på antagenden om vad som ska hända, men utvärderar vad som har hänt.
Man menade liksom Wicksell att det inte rådde jämvikt på marknaden och att företagen agerade under osäkerhet. Myrdal argumenterade för att marknaden var osäker och dynamisk och att det kostade med bra information vilket gjorde att investeringar skedde under en hög grad av osäkerhet. Prisbilden skulle inte ses som en jämvikt utan i ständig rörelse. Man fattar beslut ex ante (på förhand) och utvärderar dem ex post (i efterhand). Ex post informationen ger underlaget för de nya besluten för nästa period.
Ex ante och ex post är stockholmsskolans med kända teoretiska bidrag.