This Time Is Different

Question 1

Take aways: this time is different?

Answer 1

Investerare, lagstiftare och investerare som är i en bubbla är övertygade att denna gång är det annorlunda
-vi har listat ut marknaden och vet vad vi gör

Question 2

Takeaways: vad gör man med tecken på bubbla?

Answer 2

Många smarta människor ignorerar tydliga tecken på bubblor när dom är i ”t t i d-syndromet”

Question 3

Ett exempel på någon som dragits med i t t i d-syndromet?

Answer 3

Alan greenspan

Question 4

Bankirer/ekonomer under rostning 20’s?

Answer 4

Förutspådde att inga mer krig skulle ske och framtiden såg ljus och stabil ut

Question 5

Förklaringar som användes till 2003-2007

Answer 5

Man menade att pga hur smarta dom var och deras uppfinningar av centralbankerna och Wall street rättfärdigade prisstegringen på hus

Question 6

Huspriser och bubbla?

Answer 6

Starkt ökade fastighetspriser och en drös nya finansiella innovationer är tecken på en bubbla

Question 7

Statsbankrutter i ett globalt kapitalistiskt system?

Answer 7

Inbyggda, men är mer eller mindre

Question 8

För att undvika framtida bubblor?

Answer 8

Ett early warning system

Striktare regelverk som ger konsekvenser

Question 9

Några kriser som tas upp där det funnits t t i d-syndromet

Answer 9

1930 stora depressionen
80-talets tredje världen skuldkris
90-talets Asien och Latinamerika
2008/2009 globala recessionen

Question 10

Argument för att 2008 var hållbart?

Answer 10

Globalisering
Bättre teknologi
Sofistikerad penningpolitik - dom bästa lagstiftarna
-USAs stora och sofistikerade finansiella marknad och kan hantera ett enormt inflöde av kapital
-u-länder kommer fortsätta skicka pengar till USA
-den ökade globaliseringen rättfärdigar högre leverage och högre skuldsättning

Question 11

Husbubblam i USA föregicks av husbubblor i andra länder vilka

Answer 11

Big five 
1977 Spanien 
1987 Norge 
1991 Sverige/Finland 
1992 japan

Question 12

Big five - delade några drag vilka?

Answer 12

• stort kapitalinflöde
• stor väg av finansiella instrument för att minska risken
• det tar lång tid för priserna att återhämta sig
• kriserna kommer efter tider av avregleringar

Question 13

Skillnader mellan krascher i AE mot EM

Answer 13

Inga större skillnader
-lika troliga att krascha
-ingen skillnad i djup eller längd
Påpekar till dom som menar att det är skillnad mellan dom

Question 14

Kort krisinfo: 1907

Answer 14

Bankruns i Europa Nordamerika Latinamerika och Asien

Question 15

Kort krisinfo: den stora depressionen

Answer 15

Räntor och inflation steg i höjden
Köpstyrkan minskade kraftigt
Global meltdpwn

Question 16

Kort krisinfo: 1981-1982 USA

Answer 16

Köpstyrkan minskade
Räntor steg extremt usa
Slog över mot EM

Question 17

Kort krisinfo: japanska krisen -91/92

Answer 17

Fastighet och aktiemarknads bubbla brast i Japan (men också Sverige Finland)

Question 18

Kort krisinfo: tequilakrisen

Answer 18

Mexikanska valutan kollapsar

Drog in andra länder i Latinamerika

Question 19

Kort krisinfo: 2008

Answer 19

Subprimebubbla sprack

Triggade aktiemarknad valuta och bank kriser

Question 20

Kort krisinfo: skuldkris 80-talet

Answer 20

Många statsbankrutter

Hyperinflation och devalveringar skadade länder i afrika och Latinamerika

Question 21

Anledning till statsbankrutter

Answer 21

Nya politiska vindar

När globala ekonomin stannar av slår det mot em som handlar med export och är beroende

Question 22

Inflationskriser

Answer 22

När inflationen är över 20% år
Försvårar förmågan att planera framåt
Äter upp besparingar och löner
Köpkraften minskar
I värsta fall: ingen vill ha pengar - bytesekonomi
Förstår förtroendemarknaden, räknar jag med hög inflation? Kräver askhög lön - bidrar till inflation

Graden av inflation som orsakar kris förändras genom historien, förut kunde en mindre% inflation uppfattas som lika turbulent
Hyperinflation: när den är över 40% i månaden Z

Question 23

Valutakriser

Answer 23

Valutakrascher:
Definition: En årlig depreciering mot US-dollar eller annan världsvaluta med över 15%.
Fara med valutakrascher:
-Landet köpkraft mot utlandet försvagas
-Förlorad trovärdighet mot utlandet (högre lånekostnader, mindre inflytande)
Fasta växelkurssystem speciellt utsatta
Så fort spekulanter antar att riksbanken inte har valutareserv att försvara sin valuta. Då kan dessa tradea mot valutan
Valutakrasch Thai 1997
Thai bath mot US-dollar
Marknaden listade ut att centralbanken i thai inte hade pengar för att försvara bathen, tradear/spekulerar mot valutan
Det blir så och man släpper valutan fri
Problemet är att folk tagit lån i dollar, vilket en nedvärdering av bathen gör lånen betydligt större

Question 24

Statsbankrutter

Answer 24

-Staten ställer in betalningarna på de lån de tagit.
Lån tagna utomlands oftast i utländsk valuta.
Lån tagna inom landet (banker, företag, offentlig sektor, privatpersoner)
Country in default = Statsbankrutt
I realiteten: omförhandlingar om …
(I ett företag så försvinner företaget, ett land kan inte försvinna utan det blir en omförhandling)
-Vilken ränta låntagaren ska betala
-Hur mycket ska betalas tillbaka
-När ska betalningarna ske
-Hur stora delbetalningarna ska vara
-I vilken valuta ska skulden betalas?
Vad orsakar statsbankrutter?
-Regering/Parlament beslutar sig för att inte betala
-Inflationskriser
-Valutakrascher
-Bankkriser
-Förlorad access till internationella kapitalmarknaden
-Hög statsskuld (Men – man kan inte bara titta på extern statsskuld) Den inhemska statsskulden påverkar också, och det har vi sämre data på.
-Instabila/Korrupta/svaga samhällsinstitutioner
-Krig och revolutioner
Det är vanligt förekommande i länder på väg från att vara en utvecklingsekonomi till en utvecklad ekonomi. Just den perioden då man är i limbo mellan dessa sker statsbankrutter oftare.
-Ryssland ställde in betalningarna på inhemska lån den 17 augusti 1998 och frös betalningarna till utländska långivare i flera månader för man hade inte förmågan att betala
-Grekland bankrutt mars 2012 (stor skuldreducering),

Question 25

Bankkriser

Answer 25

Definieras av två saker, den ena måste hända:

• Om en bankrusning sker mot ett eller flera finansiella institutioner som leder till att banken stängs, fusioneras eller tas över utav staten.
• Ett systemviktigt finansiellt institut stängs, fusioneras eller får kraftig hjälp av staten (Lender of last resort)

Varför är bankkriser farliga?
-Samhällsviktig infrastruktur (som vägar och avlopp)
-Länken mellan de som har pengar och de som behöver pengar
-Identifierar och finansierar investeringar som har en chans att lyckas
-Försvarar och förvaltar pengar/besparingar – även en länk till aktiemarknaden
-Externa negativa effekter på samhället om de går under
Bank runs
-Banker håller endast en del av insättarnas pengar redo för uttag på direkten
-Om alltför många insättare vill ta ut pengar samtidigt tar bankens likvida medel slut innan samtliga insättare fått sina pengar
-Banken får då snabbt börja sälja sina tillgångar för att få mer likvida medel att ge tillbaka till sina insättare
-När en bank börjar dumpa sina tillgångar driver man ju ner priset
-Kan skapa rykte vilket innebär att folk börjar köa till en annan bank, systemkris med rusningar mot flera banker
Exempel på bankkriser:
-UK: - Northern Rock utsätts för första bankrusningen på ca 150 år efter att den 14 sept 2007 ansökt om likviditetstöd hos Bank of England
-Sverige: Carnegie tas över av Riksgälden den 10 november 2008
-USA: Under 1980-talet stängs över 1 000 banker i ”Savings & Loans”
OBS! Investmentbanker kan inte utsättas för bankrusningar då det inte får ta emot insättningar från privata aktörer

Question 26

Annorlunda nu-syndromet

Answer 26

Annorlunda nu”-syndromet
När allt går bra tenderar vi att tro: (förblindande framgång)
-Kriser drabbar andra i andra tider och andra länder, inte oss här och nu.
-Vi gör saker bättre, vi är smartare, vi har lärt från tidigare misstag, vi har sofistikerade system
-Gamla sätt att värdera tillgångar gäller inte längre. Techbolag som är enormt värderat? Hur vet vi att det är rimligt i förhållande till andra?
-Nuvarande boom bygger på sunda fundamentala förändringar, strukturella reformer, teknologisk innovation och bra beslutsfattande