This Time Is Different Flashcards
Take aways: this time is different?
Investerare, lagstiftare och investerare som är i en bubbla är övertygade att denna gång är det annorlunda
-vi har listat ut marknaden och vet vad vi gör
Takeaways: vad gör man med tecken på bubbla?
Många smarta människor ignorerar tydliga tecken på bubblor när dom är i ”t t i d-syndromet”
Ett exempel på någon som dragits med i t t i d-syndromet?
Alan greenspan
Bankirer/ekonomer under rostning 20’s?
Förutspådde att inga mer krig skulle ske och framtiden såg ljus och stabil ut
Förklaringar som användes till 2003-2007
Man menade att pga hur smarta dom var och deras uppfinningar av centralbankerna och Wall street rättfärdigade prisstegringen på hus
Huspriser och bubbla?
Starkt ökade fastighetspriser och en drös nya finansiella innovationer är tecken på en bubbla
Statsbankrutter i ett globalt kapitalistiskt system?
Inbyggda, men är mer eller mindre
För att undvika framtida bubblor?
Ett early warning system
Striktare regelverk som ger konsekvenser
Några kriser som tas upp där det funnits t t i d-syndromet
1930 stora depressionen
80-talets tredje världen skuldkris
90-talets Asien och Latinamerika
2008/2009 globala recessionen
Argument för att 2008 var hållbart?
Globalisering
Bättre teknologi
Sofistikerad penningpolitik - dom bästa lagstiftarna
-USAs stora och sofistikerade finansiella marknad och kan hantera ett enormt inflöde av kapital
-u-länder kommer fortsätta skicka pengar till USA
-den ökade globaliseringen rättfärdigar högre leverage och högre skuldsättning
Husbubblam i USA föregicks av husbubblor i andra länder vilka
Big five 1977 Spanien 1987 Norge 1991 Sverige/Finland 1992 japan
Big five - delade några drag vilka?
- stort kapitalinflöde
- stor väg av finansiella instrument för att minska risken
- det tar lång tid för priserna att återhämta sig
- kriserna kommer efter tider av avregleringar
Skillnader mellan krascher i AE mot EM
Inga större skillnader
-lika troliga att krascha
-ingen skillnad i djup eller längd
Påpekar till dom som menar att det är skillnad mellan dom
Kort krisinfo: 1907
Bankruns i Europa Nordamerika Latinamerika och Asien
Kort krisinfo: den stora depressionen
Räntor och inflation steg i höjden
Köpstyrkan minskade kraftigt
Global meltdpwn
Kort krisinfo: 1981-1982 USA
Köpstyrkan minskade
Räntor steg extremt usa
Slog över mot EM
Kort krisinfo: japanska krisen -91/92
Fastighet och aktiemarknads bubbla brast i Japan (men också Sverige Finland)
Kort krisinfo: tequilakrisen
Mexikanska valutan kollapsar
Drog in andra länder i Latinamerika
Kort krisinfo: 2008
Subprimebubbla sprack
Triggade aktiemarknad valuta och bank kriser
Kort krisinfo: skuldkris 80-talet
Många statsbankrutter
Hyperinflation och devalveringar skadade länder i afrika och Latinamerika
Anledning till statsbankrutter
Nya politiska vindar
När globala ekonomin stannar av slår det mot em som handlar med export och är beroende
Inflationskriser
När inflationen är över 20% år
Försvårar förmågan att planera framåt
Äter upp besparingar och löner
Köpkraften minskar
I värsta fall: ingen vill ha pengar - bytesekonomi
Förstår förtroendemarknaden, räknar jag med hög inflation? Kräver askhög lön - bidrar till inflation
Graden av inflation som orsakar kris förändras genom historien, förut kunde en mindre% inflation uppfattas som lika turbulent
Hyperinflation: när den är över 40% i månaden Z
Valutakriser
Valutakrascher:
Definition: En årlig depreciering mot US-dollar eller annan världsvaluta med över 15%.
Fara med valutakrascher:
-Landet köpkraft mot utlandet försvagas
-Förlorad trovärdighet mot utlandet (högre lånekostnader, mindre inflytande)
Fasta växelkurssystem speciellt utsatta
Så fort spekulanter antar att riksbanken inte har valutareserv att försvara sin valuta. Då kan dessa tradea mot valutan
Valutakrasch Thai 1997
Thai bath mot US-dollar
Marknaden listade ut att centralbanken i thai inte hade pengar för att försvara bathen, tradear/spekulerar mot valutan
Det blir så och man släpper valutan fri
Problemet är att folk tagit lån i dollar, vilket en nedvärdering av bathen gör lånen betydligt större
Statsbankrutter
-Staten ställer in betalningarna på de lån de tagit.
Lån tagna utomlands oftast i utländsk valuta.
Lån tagna inom landet (banker, företag, offentlig sektor, privatpersoner)
Country in default = Statsbankrutt
I realiteten: omförhandlingar om …
(I ett företag så försvinner företaget, ett land kan inte försvinna utan det blir en omförhandling)
-Vilken ränta låntagaren ska betala
-Hur mycket ska betalas tillbaka
-När ska betalningarna ske
-Hur stora delbetalningarna ska vara
-I vilken valuta ska skulden betalas?
Vad orsakar statsbankrutter?
-Regering/Parlament beslutar sig för att inte betala
-Inflationskriser
-Valutakrascher
-Bankkriser
-Förlorad access till internationella kapitalmarknaden
-Hög statsskuld (Men – man kan inte bara titta på extern statsskuld) Den inhemska statsskulden påverkar också, och det har vi sämre data på.
-Instabila/Korrupta/svaga samhällsinstitutioner
-Krig och revolutioner
Det är vanligt förekommande i länder på väg från att vara en utvecklingsekonomi till en utvecklad ekonomi. Just den perioden då man är i limbo mellan dessa sker statsbankrutter oftare.
-Ryssland ställde in betalningarna på inhemska lån den 17 augusti 1998 och frös betalningarna till utländska långivare i flera månader för man hade inte förmågan att betala
-Grekland bankrutt mars 2012 (stor skuldreducering),
Bankkriser
Definieras av två saker, den ena måste hända:
- Om en bankrusning sker mot ett eller flera finansiella institutioner som leder till att banken stängs, fusioneras eller tas över utav staten.
- Ett systemviktigt finansiellt institut stängs, fusioneras eller får kraftig hjälp av staten (Lender of last resort)
Varför är bankkriser farliga?
-Samhällsviktig infrastruktur (som vägar och avlopp)
-Länken mellan de som har pengar och de som behöver pengar
-Identifierar och finansierar investeringar som har en chans att lyckas
-Försvarar och förvaltar pengar/besparingar – även en länk till aktiemarknaden
-Externa negativa effekter på samhället om de går under
Bank runs
-Banker håller endast en del av insättarnas pengar redo för uttag på direkten
-Om alltför många insättare vill ta ut pengar samtidigt tar bankens likvida medel slut innan samtliga insättare fått sina pengar
-Banken får då snabbt börja sälja sina tillgångar för att få mer likvida medel att ge tillbaka till sina insättare
-När en bank börjar dumpa sina tillgångar driver man ju ner priset
-Kan skapa rykte vilket innebär att folk börjar köa till en annan bank, systemkris med rusningar mot flera banker
Exempel på bankkriser:
-UK: - Northern Rock utsätts för första bankrusningen på ca 150 år efter att den 14 sept 2007 ansökt om likviditetstöd hos Bank of England
-Sverige: Carnegie tas över av Riksgälden den 10 november 2008
-USA: Under 1980-talet stängs över 1 000 banker i ”Savings & Loans”
OBS! Investmentbanker kan inte utsättas för bankrusningar då det inte får ta emot insättningar från privata aktörer
Annorlunda nu-syndromet
Annorlunda nu”-syndromet
När allt går bra tenderar vi att tro: (förblindande framgång)
-Kriser drabbar andra i andra tider och andra länder, inte oss här och nu.
-Vi gör saker bättre, vi är smartare, vi har lärt från tidigare misstag, vi har sofistikerade system
-Gamla sätt att värdera tillgångar gäller inte längre. Techbolag som är enormt värderat? Hur vet vi att det är rimligt i förhållande till andra?
-Nuvarande boom bygger på sunda fundamentala förändringar, strukturella reformer, teknologisk innovation och bra beslutsfattande
