Tentap Flashcards
Mexiko på 80-talet
- Det fanns ett förtroende för Mexikos soliditet, vilket man kunde se på den låga avkastningen på mexikanska statsobligationer
- problem att betala sina lån
- USA lånar ut, man undviker finansiell kris men får en djup recession
- kraftig inflation, realinkomsten sjönk då pga att lönerna eroderades
Tequilakrisen i Mexico
- 1994 hade man en fast växelkurs vilken inte var gynnsamt då det blev dyrt att handla med Mexiko.
- Valutan var enligt många övervärderad
- man devalverar men gör det inte tillräckligt
- investerare attackerar valutan i hopp om ytterligare devalvering, hör schabblade man rejält!
- Mexikos regering övergav försöken att hålla växelkursen
- massiv kapitalflykt
- i ett försök att övertyga marknaden hade man en hel del dollarindexserade skulder, dessa blev betydligt jobbigare då peson förlorade värde
Tequilakrisen sprider sig?
Bla till Argentina, dessa hade egentligen ingen större koppling till varandra utan det rörde sig om en självuppfyllande profetia. Investerare attackerade den argentinska peson, som hade en fast värdering 1 peso - 1 dollar.
Visar på att marknaden är självuppfyllande då allt byggde på stressen hos investerare
Likviditetsfälla
Säsongsbaserad efterfrågan på barnvaktstimmar, även med 0% ränta kommer inte efterfrågan och utbudet att jämna till sig, folk vill ändå gå ut på sommaren men stanna hemma på vintern
Så då räntorna sänks men det blir ändå inte stabilt
Penningpolitik?
Finanspolitik?
Penningpolitik? (Centralbanken) man sänker eller höjer räntan vilket gör bankerna mer eller mindre lånebenägna
Finanspolitik? (Staten) går in mes skatteintäkter, man höjer/sänker skatten, man ger eller riktar bidrag till olika branscher
Larsson lönnborg
Räntan under bubbla och recession?
Under bubbla: höja räntan för att kyla marknaden
Under recession: sänka räntan för att peppa igång marknaden
Obligationskrisen 1878-79 i Sverige
-Obligationer blev en allt viktigare del av tillgångssidan hos flera svenska banker
-iom dessa obligationer koncentrerades tillgångarna till industrierna, skog, stål, metall samt järnväg
-ny typ av insättning då affärsbankerna fick låsa kapital en kort period (2v-3mån) med ränta, ett nytt alternativ till sparbankerna
-internationell nedgång - råvaruindustrin prisfall, industriföretag fick finansiella problem, kreditförluster hos bankerna
-de banker som drabbades hårdast var det som hade obligationer i järnvägar
Till en början rätt passivt från staten - men till slut jernvägshypoteksfonden ett institut där bankerna kunde belåna sina järnvägsobligationer
Fastighets och industrikrisen 1907
Allt fler försörjde sig inom industrin, urbanisering och mindre självförsörjning, något som ledde till större/nya industrier och städer
Samhällets utv. Krävde kapital, vilket man lånade utomlands
Jordbävning i USA, ökat kapitalbehov, pressade upp räntan även internationellt, bankruns i USA men man tänkte att det inte behöver sprida sig
Innan hade priserna ökat rejält på fastigheter och aktier
Internationellt konjunkturomslag som började i USA
Räntorna höjdes vilket drabbade aktie och fastighet
Stprtrejken
Deflations och industrikrisen 1920-23
Efter ww1 - spekulationsbubbla
Stor börsutveckling - alla ville vara med överhettat
Utlåning mot svag säkerhet - mycket gick till aktier
Krisen drog igång med en snabb vändning - bla efter att man försökt återinföra guldfoten
Men även genom självförsöjande krigsindustrier inte klarade fredstidskonkurrens och Sveriges export drabbas
Stark deflation - lån och räntor som släpade gjorde detta icket gynnsamt
Staten får gå in som lolr genom kreditkassan af 1922
Bankerna fick ta över mycket säkerheter och blev på så sätt storägare i flera industrier
Den stora depressionen
Utlöstes av börskrasch på Wall street 1929. Spreds globalt, bla genom export. Österrikisk bank går i konkurs - drabbat de europeiska bankväsendet.
Flera länder överger guldmyntfoten, bla uk - bra då dessa klarade sig bättre
Senare samma år slår depressionen mot Sverige, man avskaffar då guldmyntfoten och penningpolitikens nya fokus blir istället för guldpariteten att hålla en stabil marknad
Kruegerkraschen
Ivar krueger hade skaffat sig ett massivt imperium, men allt var superbelånat. Han hade fått så många lån pga förtroende för krueger som person.
Han dör via självmord i Paris 1932, bankerna som hade lån till krueger drabbades då väldigt hårt. Vis hans död granskade man skiten och bestämde avveckling genom konkurs. Kaos.
90-talets kris
Kraftig avreglering inför
En kraftig utlåning börjar, fastighetspriser och spekulation ökar
Utlåningstaket avskaffas och räntorna avregleras, bankerna kan nu bestämma mer fritt hur mycket man ska låna ut och till vilka räntor - återigen stor del till fastigheter
I denna nya tid konkurrerade samtliga banker på samma marknad
90 började raset på fastighetspriser - hyresfastighet drabbades hårdast
Bankerna får allt större kreditförluster, och likviditetsproblem då fastighetssäkerheter föll i värde
Staten går in som lolr 1992
Investerare attackerar kronan
Resultat blev en svensk modell, men också en öppnare relation som gjorde oss bättre rustade för 2008
Generella faktorer till en kris enligt Larsson och lönnborg
-Ökad spekulation
-Ökad konkurrens på finansmarknaden
-problemen blir tydliga efter konjunkturomslag
Det finns också tidspecifika faktorer till en kris
Larson lönnborg
Minskat kindleberger modell för en kris
Exogen chock -> spekulationsvåg -> ökad utlåning -> överhettning och eufori -> prisfall/vändpunkt -> minskat värde på lånesäkerheter -> lånestopp -> panik och utförsäljning -> konkurser och bankproblem -> krisen hävs (lolr) -> strukturförändring på finansmarknaden
Modellen för kris enligt Larsson och lönnborg, 2 kriser var tydliga
20-talet & 90-talet
