Finanskrascher av Magnusson Flashcards
Olika ekonomiska ståndpunkter: neoklassicismen
Neoklassicismen:
Grundprincip: Österrikiska skolan, marknaden är ett eget väsen som bör släppas fri.
fri prissättning – politik förstör bara
kraschen på wall street kan härröras till den ökade penningmängd under 20-talet
Milton friedman
baseras på tanken om normalfördelning och svagheten är att det ibland händer osannolika saker
Otillräckliga ekonomiska teorier
Keynesismen
Keynesismen
Grundprincip: I nedgångar bör staten gå in med projekt för att kickstarta och hjälpa marknaden tillbaka
(Minsky räknas hit som en fortsättning på keynes där han lägger in exogen chock som begrepp
Bestämmer att krsier är inbyggt i systemet – alla uppgångar leder inte till ponzifasen
Otillräckliga ekonomiska teorier:
Skuldsättningsnivåer - this time is different
Skuldsättningsnivåer (This time is different):
Mindre teori mer emperi – kolla historisk data och jämför
Hög skuldsättning som generellt utlösande faktor
Inte alltid sant – japan borde kraschat
Spanien hade inte skärskilt hög skuld innan 2008
Hönan eller ägget? Skapar skuld kriser eller vice versa?
Nytt samhälle och this time is different saker som utlöser krisen för samhälllet ser annorlunda ut?
Otillräckliga ekonomiska teorier:
Svarta svanar och tjocka svansar
Svanar och svansar
Hur människor faktiskt beter sig på marknaden istället för hur de borde uppträd
en ekonomisk evolution – människor lär sig av tidigare om hur de ska uppträda på en marknad
Svarta svanar – en förväntning om hur marknaden borde bete sig och normalfördelning av utfall
de oväntade -svarta svanar är något vi underskattar:
- bekräftelsejäv – förmågan att finna det vi letar efter, de som bekräftar hur vi tror att det är
- VI försöker förstå världen och skapar en förenklad bild av den – selektiva och generaliserade
- Hoppet: hoppas slippa negativa oförväntade händelser
Tjocka svansar: Vår förmåga att underskatta extrema händelser
något som sker i finansvärlden då tjocka svansar (av normalfördelningskurvan) finns i finansvärlden då alla apar efter varandra och vill vara med på tåget
Otillräckliga ekonomiska teorier:
Behavioural economics
Behavioural economics:
Mänskliga beslut påverkar framtiden, vår medfödda strävan efter verksamhet gör det svårt att förstå marknaden (som ju styrs av oss människor)
ekonomer och psykologer i sammarbete forskar kring vårt mänskliga ekonomiska handlande
Den moderna marknaden i förhållande till medeltiden:
-Mer regler nu
-Avstånd och information var segt
- mindre etablerat kring valutors värde
-Krig, hunger och politik var överhängande
-Bubblor, krascher och bankruns har inte försvunnit
Tulpankrisen
Tulpaner i amsterdam:
-Under merparten av året handlade man inte med varken blommor eller lökar - pga miljö de låg i marken: Man handlade med optioner, ett slags framtida köp – wärdshushandeln.
Ett rikt land som jobbat sig stark, relativt fritt reglerat, flitigt och sparsamt folk samt handel inom asien och amerika – kapitalstarkt land
amsterdam växte fram som ett viktigt finansiellt centrum
tulpanen blev en exklusiv statusmarkör – början 1600
tulpanlökar blev en handlesvara.
efterfrågan större än tillgången och priset sköt i höjden
Vissa exklusiva sorter blev nästan mytomspunna och enormt eftertraktade
windhandel brjade – en handel om lökar som byggde på att sälja vidare till högre pris, inte tulpanen i sig, värdet kopplades lös från tulpanen och blev förtroendet om ökat värde – skenande hysteri
Byggde på ett löfte om att köpa skiten på våren
Vid en specifik dag ropade en man ut ett pris och det blev tyst i rummet – ryktet om misslyckade köpet gick som en löpeld – priset sjönk drtiskt överallt
Alla vaknade upp - var priserna överdrivna?
Pga av löftet om att betala på våren kunde många köpare vägra – bli stämda men ända klara sig rätt bra – men de som köpt lökarna eller optionen faktiskt klarade sig sämre
Mississippi och söderhavsbubblan
Gemensamt
Mississippi och south sea:
Dessa två finansiella bubblor skedde i princip samtidigt på varsin sida om engelska kanalen.
skuldsatta länder hade en del metoder:
-Man kunde göra som vasa och henrik 8 och vända kyrkorna – halvpoppis + tak
-Höja skatter – bondeuppror
-minska pengars värde – skal av – upptäcktes inflation
- man vill inte låna till kungen då dessa var personkopplade till kungen som dog så småningom
Mississippi (enbart)
Mississippi:
Pga krig och vårdslöshet var frankrike högt skuldsatt efter Kung Ludvig 14e.
Ludvig 15es förmyndare ville få frankrike på fötter
man hade prövat allt
Ekonomen John Law dyker upp med ett förslag för att hjälpa frankrike:
– skapa nationalbank med rätt att ge ut sedlar istället för ädelmetallsmynt
- Mot att överta delar av frankrikes statsskuld skulle banken få tillgång till olika skatter som betalades in till den franska kronan
- Banken skulle ägna sig åt lönsamma affärer och öka statens inkomster
Law etablerade idén om ett företag som skulle överta hela statsskulden genom att köpa upp den.
skapa statsföretag ”mississippikompaniet” och statsobligationer skulle omvandlas till ägarandelar i företaget. Det skulle ägna sig åt lönsam tillverkning i ett nytt amerika.
fick även monopol på handeln i Indien och Kina – nytt företag för att baka ihop skiten – indiska kompaniet.
Lockade spekulanter med reklam om att bli rik.
blåste upp värdet på louisiana – ädelmetaller fruktbar jord etc.
Det var inte lika lovande som det verkade egentligen.
Aktien steg i värde och nyemissioner gjordes.
Inflation för bankens överdrivna sedelutgivning – matpriser steg kraftigt
man började växla in sedlar mot mer betrodda mynt.
Man började köpa tillbaka aktier – tryckte sedlar ökad inflation.
ett skäl till aktiens skenande värdeökning var lättheten man gjort att köpa skiten, man möjliggjorde avbetalningar optioner mm.
Söderhavsbubblan (enbart)
South sea:
england hade pengaproblem:
Bank om england upprättades för att stävja statsskulden – fick monopol och privilegier. Hade utår sett privat och oberoende styrning men var halvoffentlig – drevs av whigs.
Man skapar söderhavsbolaget – utrustas med kungligt monopol på handeln i amerika som lydde under spanska kronan.
man ville ha ett slags tillstånd för handeln av spanien vilket man tillslut fick, tex gällande slavhandeln.
England började kriga med spanien och blev av med sitt tillstånd - men företaget överlevde ändå.
Man kunde emittera aktier som motsvarade skulden – vilket ledde till en aktie med priset 100pund/aktie. Priset ökade och företaget kunde göra vinst på den marginalen.
Han mutade en del av de styrande med andel i företaget som knöt som till att värna företagets bästa för att själva tjäna pengar.
Man manipulerade för att höja kursen och började låna ut med aktier i southsea som säkerhet.
Prisfall och aktien tappar värde snabbt. Man fortsatte pressa mindre realistiska grunder att köpa aktier, man kunde låna och behövde inte betaa på länge
Rithschild 1825
Rothschild:
Överdriven spekulation i latinamerkanska statspapper ledde till en bubbla som så småningom sprack 1825.
Inför krisen: snabbt ökande statskuld i england, bla pga krig.
man började försök att återinföra guldmyntfoten – pressade upp pundets värde – skadade handeln och industrin
statens intresse på aktiemarknaden
man sänkte föregångaren till styrräntan
Banken ställer in betalningar bankruns
Bank of england människor ville växla pengar mot rent guld
Bankruttliknande situation
Situationen räddas Bank of england höjer räntan till 5% och höjer förtroendet
banken fick ett lån av guld från frankrike – (lånet stöttades av rothschild
Rothschild = LOLR
Den långa depressionen (1930)
Den långa depressionen:
Påpekar oenighet kring om det var en bubbla som sprack/ om det verkligen var den som fick den stora depressionen att dra igång
milton friedman pekar på dålig penningpolitik av fed som dragit åt kranen när den behövde spendera var anledning till depression – inte börskraschen i sig
Keynes – skptisk till allvaret
Europa 1920
1920 europa
utifrån keynes: höga krigsskadestånd=fel, dåligt i tyskland, frankrike var för hårt, man hade inga möjligheter att betala eller skapa lönsamhet i landet. Skulle komma att skapa kaos i västeuropa menade keynes
Besannandes genom hyperinflationen i Tyskland 1922 – 23, ont om mat och arbetslöshet hög
rentenmark / reichmark för att minska inflation 1924 – återställde tilltron till valutan.
Brittisk återgång till guldmyntofoten – lyckokast kort sikt – keynes kritisk pundet var spikat för högt (dvs uppskrivning av pundets värde genom GM-foten)
Frankrike går med i GM 1928 – starkt undervärderat – stark konkurrens dvs
Guld flödade nu från ENG till frankrike
1920 USA
1920 USA
Högkonjunktur -> konsumtion och starka industrier, bilar och hemelektronik ex.
roaring 20ies!
det gick bra framtill 1929 stark tillväxt
Checkkrediten slår igenom – spendera nu och betala senare
Banker hade haft hög export låg import = hade mycket pengar = lånade gärna ut
Floridabubblan – ponzischeme, övrig fastighetsbubblor i resten av landet
avbetalningsköpen sprider sig – företag specialiserade sig och blev mellanhänder mellan köpare och bankerna
Wall street ökar! Man lockar mindre förmögna att delta = 90% av all aktiehandel skedde med lånade pengar
Man hade bolåne system på aktier – du kunde köpa en aktie för 10 000 dollar med enbart 1000 dollar i handpenning – så länge ökade i värde var det ju lugnt
ALLA VILLE MED
Bubblan spricker iom signaler att fed inte kommer backa upp och systemet är bristfälligt – skapade misstro på marknaden
Börsen kraschar
Banker faller till följd av bankruns
Prisindex sjunker
Anledning var också den artificiella efterfrågan som drev på tilgången – industrins växande mot konsumenternas konsumtion på kredit samt låg export
Upplåning från usa (till framför allt österrike och tyskland) gjorde att krisen spreds till europa
Creditanstalt konkar i österrike
sen nazisterna teamar upp
Kruegerkraschen
Krugerkraschen
Ivar krueger bygger enormt imperium: lånar massor med pengar
Det går dåligt – han lånar mer, han försöker betala av skulden till JP morgan med nytt svenskt lån, värdet på aktien på new york börsen sjunker, han försöker köpa sina egna aktier – visar på närstående kris.
Hittas död i Paris.
Koncernen undersöks och upplåts till konkurs, de med lån till krueger drabbades hårt.
Depressionen i USA (efter 1929)
Depressionen i usa (efter 1929)
långvarig arbetslöshet, social misär, liten tro på framtiden
arbetslöshet 25% vissa branscher högre
Kom inte på fötter förrän de militära upprustningarna 1939
Dubbeldippen: en W-kurva som visade hur abetslösheten steg till jättehöga nivåer två gånger under 30-talet (31 och 37) och hade sjunkit till helt ok i mitten av 30.
ingen lolr fanns vid kraschen
New deal sattes igång 1933
Glass steagall act: infördes, förbjöd bankerna att bedriva finansiella operationer med småspararnas pengar, skiljelinje mellan affärsbanker och sparbanker
Opec
OPEC: oljekartell bland oljenationerna
Pressade upp priserna för de övriga länderna – vilket skapade kris
Svarta måndagen: 19 oktober 1987
Svarta måndagen: 19 oktober 1987
dålig stämning mellan iran och usa då det spränger några fartyg hos varann ger panik för åter tankarna på OPEC-krisen. Marknaden störtdyker.
Fick lite konsekvenser på den reala ekonomin. ”Blixt från klar himmel”.
EN SÅ KALLAD TJOCK SVANS, något som inte förväntas av normalfördelningen.
Bretton Woods: 1944 mellan de förväntande segrande nationerna
Bretton woods:
1944, mellan de förväntade segrarna av andra världskriget
Keynes tongivande ville ha ”internationell monetär fond – skulle utnyttjas av länder med betalningsproblem för att undvika att höja räntor som skapade arbetslöshet och depression skulle fonden hjälpa landet på fötter. ”
Blev istället USA som bestämde skiten: usa hade guldmyntfot eftersom enormt innehav av guld, övrgia med i sammarbetet skulle garantera ett visst värde på sin valuta i förhållande till dollarn. Skulle skapa stabilitet.
Senare tvingades flera länder, bla Storbrittanien att devalvera sin valuta.
Det ledde till två nya fonder: IMF (internationella valuta fonden) – stabilisera skakig valuta
& Världsbanken: som skulle hjälpa de fattogaste länderna med kapital till infrastruktur bla.
1971 kollapsar bretton wood efter nixon beslut att inte längre behålla guldmyntfoten – fick flyta.
Ekonomiska förändringar 1:
Avreglering
Ekonomiska förändringar 1:
Under 80-talet kom Reagan och Thatcher till makten.
Kritik av Keynes
Friedman uppåt
Thatcher klarade skinnet på falklandskriget, efter en omåttligt opopulär insats mot att knäcka facken (ökad arbetslöshet, stram Penningpolitik)
Marknaden skulle släppas fri: låg inflation, osynliga handen
Ekonomiska förändringar 2: skuggbanker
Ekonomiska förändringar 2: Skuggbanker
Efter glass-steagall skapades under 80-talet skuggbanker, där mycket skedde utanför det konventionella bankernas sfär.
hedgefonder, förvaltar stora mängder pengar
mycket mindre reglerade
krpnglar till marknaden i nya sätt att tjäna pengar, swappar, go short – nya lockande produkter för enskilda spararen
Ekonomiska förändringar 3:
Datoriseringen
Ekonomiska förändringar 3: datoriseringen
-datoriserad handel
-automatiserad handel – skyddade investerarna, men kan kraftigt förstärka en nedgång vid kedjeeffekt
Men skulle människor agerat annorlunda än datorerna?
Asiatiska korthus rasar 1997
Asiatiska korthus rasar 1997
- Thailändska bathen rasar efter spekulerande mot valutan. Föregicks av stark ekonomisk tillväxt – industrialisering på 70/80 från bonde till till modernt land. Riskkapitalister investerar i landet under 90-talet, rykte om överhettning och bubbla leder till spekulation mot valutan som hade ett fast värde mot dollarn, centralbanken försökte hålla värdet länge vilket tömde thailands reserver av utländsk valuta. 1997 stod thai inför bankrutt, följdes av en lång depression.
Krisen spred sig snabbt i regionen:
-Indonesien: bankruns efter aktiebubbla som sprack
-Sydkorea: hade förlorat mycket pengar i thailand och indosnesien, hade tömt sina reserver at utländsk kapital och stod inför en statsbankrutt. Sydkorea var too big to fail.
De krisdrabbade länderna fick hjälp av IMF, delar av ländernas utstående skulder avskrevs.
Höga krav på mottagarländerna: strama åt sina ekonomier för att minska budgetunderskottet
Krugman hävdar att hjälpen försvårade för länderna som mottog den:
På kort tid försjupades krisen pga åtstramningen
Malaysia som vägrade följa kraven och skyllde på hedgefonder klarade sig bättre ur krisen
Inför tequilakrisen 1994
Mexiko på 80-talet till -94?
Tequila-krisen: 1994
Inför DVS MEXIKO PÅ 80-TALET: stark industrialisering i mellankrigstiden i länder i sydamerika som Mexiko, argentina, Chile och Brasilien.
Genom tullar mot USA så byggde man upp en egen industri i Mexiko på 70-talet.
Genom korruption inom politik och ekonomin så stagnerade ekonomin och hög inflation skapade motsättningar och protester. Mexiko öppnade också upp sig nu för internationella investeringar och dollar strömmade in i Mexiko från USA. Både den mexikanska staten och privata företag tog stora lån ur USAs banker.
1982 – mexiko väldigt skuldsatt. Mexikos finansminister går till USA och ber om låneavskrivning.
Dyrt att rädda mexiko? Men inget val, om mexiko ställde in sina betalningar kunde flera banker i USA falla.
trots den marknadsliberala hållningen som påpekade marknadsdarwinism så var mexiko too big to fail – statsbankrutten avvärjdes.
Brady-avtalet 1989 – lån byttes mot bradyobligatione
Tequilakrisen -94
Under krisen: Det gick jävligt bra för mexiko i början av 90-talet, folk investerar som fan i mexiko.
(Efter brady och skuldavsskrivningen på 80 ses som usa garanti på hela landet och folk vågar investera)
Peson låses till dolalrn några år in på 90-talet. -93 sköt värdet på peson i höjden efter tokstor investering, något som försvårade exporten. Investerare blev osäkra, bubbla????
-94 utbryter krisen:
-massiv kapitalflykt ur mexiko
-Centralbanken höjer styrräntor
-Kunder kunde inte hantera sina lån – banker drevs i konkurs
-Peson devalverades
(Samtidigt mycket politisk ostabilt med rebeller)
-Staten tar över flera bankers dåliga lån – kostsamt för skattebetalarna.
Ovissheten om hur insyltad USA var i Mexiko samt smittrisken till andra länder i sydamerika fick USA och IMF att agera där amerikanska staten, bank of internation settlements och privata banker gick in med pengar i mexiko som hjälpte mexikanska staten att köpa upp de dåliga lånen.
Argentina i samband med tequila
Argentina:
-också stark tillväxt på 90-talet
-för att stävja Argentinas eviga problem med inflation låser man den argentinska peson ett till ett med den amerikanska dollarn. – inflationen sjönk mot noll, statsskulden minskade och ekonomiska tillväxten ökade starkt.
-Tequilakrisen kommer och även argentina dras in, -95
-Den amerikanska inflödet av dollar stannade av och vände vilket pressade Argentina.
-Argentinas export blev dyr och man försökte sänka priserna, något som sänkte reallönerna, recession och stigande arbetslöshet.
-Banker konkar
-Argentina repar sig men dras in efter krisen i asien 1997 och brasiliens devalvering.
Håller sin valuta till -99 då argentina ber om nödlån från IMF, som vanligt krav på åtstramningar höjda räntor osv, ställer för höga krav vilket minskar tron på arrgentina ytterligare
-2000: de utländksa investerarna drar sig snabbt tillbaka, folk använder inte peson utan enbart dollar och argentinas utländska valutareserver sinar. Ingen vill ha argentinska statsobligationer.
2002 upphävs dollar – peso 1 on 1
Tokdyrt för argentina att slåss så för sin valuta
Hela skiten underbyggdes av globalisering och avreglering.
Sovjets fall 1991
Sovjetunionens fall 1991
En känsla att väst vunnit, men också en liten oro av dem som tyckte kalla kriget fungerade som en stabilitet i världsekonomin – framtiden var osäker.
Under några år pumpades stora investeringar in i ryssland, många ekonomiska reformer av västpositiva slag ökade optimismen kring landet.
-Strikt ekonomisk politik för att stävja den höga inflationen – ledde till kraftig försämring av folkets löner och högre arbetslöshet, inflationen fortsatte var mkt hög.
Sovjets fall hade lett till omvälvningar, ingenting fungerade som det skulle.
Efter planekonomin fanns en brist på marknader, som var små och kraftigt oreglerade.
En privatisering av offentligheten – ledde till oligarker som roffade åt sig.
Alla roffade åt sig – stöld av offentlig egendom i praktiken: ledde inte till stabilitet
Landets BNP och löner hade fallit med nästan 50%, livslängden minskat
Ryssland drogs in i globala finanskrisen -97, åren efter föll oljepriset = dystert läge
De investerare var nu illa inställda och började dra sig tillbaka
-98 ställde ryssland in sina betalningar, man hade tömt centralbankerna för att försöka stötta rubeln från att falla, man ville undvika hyperinflation som skett under 90-talet, man hade kämpat ner inflationen till ”bara” 14,6%.
IMF gav ett lån på 4,8 miljarder dollar.
Man släppte taget om rubeln och lät den flyta, sjönk som en sten.
Man klarade sig med en hårsmån från en total kollaps.
LTCM - hedgefonden
LTCM:
Hedgefond som investerat i ryssland, tappat extremt och fick räddas av sina investerare
gick i graven ändå 2000
1997 kriser (kort)
1997: först thailand och sydostasien – sen latinamerika – sen ryssland
Eli heschker
1919 vs nu
ELI heschker: skrev 1919, sen dess har produktionen flyttats från väst till emerging markets
Lehman brothers enlig magnusson
Lehman brothers enligt magnusson:
-Nämner hur det inte borde fått hända.
-Hur man ville statuera exempel och hur republikanerna ville hindra obamas framgångar med att inte göra de impopulära bailoutsen
- Man räddade AIG vilket splittrade republikanerna, palin Tea party och McCain somsvajade i sina åsikter.
-Fuld vägrade erkänna det dåliga skicket och skrev inte ner sin portfölj då det uppdagades
LB hade tillgångar som i led var kraftig belånade
-Barclays i london var sista hoppet
-VI vet inte om man lät LB falla för att statuera exempel eller om Paulson och bernanke underskattade effekterna
-Man sände en signal att TBTF inte alltid gällde, marknaden fick en infarkt och slutade handla med varann, ingen visste hur ens egna balansräkningar såg ut i realiteten
-Poängterar hur LB är symbol, men att det är felaktigt och att det inletts tidigare och det var fler än LB som drabbades
Bostadsbubblan i USA
Bostadsbubblan i USA
- Oändligt mycket kapital investerat
- Framväxten av skuggbanker och nya metoder (CDS, derivat mm)
- Subprimelånen
- Bostadspolitik som grundades med Clinton och framåt, fannie mae och freddie mac var tvungna att dirigera en viss andel av lånen till låginkomsttagare, räntetrappor och skattelättnader för låginkomsttagare
- Lättsinnig penningpolitik under greenspan, låga räntor
- folk fortsatte låna till konsumtion
- Iom kraschen i Asien, latinamerika, och Ryssland så vändes investerarnas blickar mot den redan överhettade amerikanska bostadsmarknaden
Fannie mae och Freddie mac
Fannie och Freddie
styrs av kongressen, men annat ägarform
köper bostadsobligationer och säljer på öppna marknaden
