Tentafrågor: Språk & Hjärna Flashcards

1
Q

Vad visade split brain forskningen?

A
  • Vänster hjärnhalva är dominant för språklig produktion (att tala).
  • Höger hjärnhalva är i princip stum.
  • Höger hjärnhalva kan dock utveckla en hyfsad språklig förståelse.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

“The dual-route model of reading”

Vilka två olika sätt finns det att läsa?

A

Lexikal metod

Fonologisk metod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

“The dual-route model of reading”
Att läsa:
Vad innebär lexikal metod?

A

Helords-läsande: inlärd form på ordet kopplas till mening/betydelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

“The dual-route model of reading”
Att läsa:
Vad innebär fonologisk metod?

A

(Grafem översätts till fonem)

Man ljudar sig fram i texten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Wernicke-Geshwind modellen över språket presenterades redan på 1960-talet men på senare år har en mer komplex modell över språket presenterats som beskriver följande tre delar:

1) En ventral språkdel
2) En dorsal del
3) En gemensam del som används både av den ventrala och dorsala delen.

Vilka funktioner är typiskt kopplade till denna GEMENSAMMA DEL?

Nämn två funktioner.

A
  • Avkodar språkljuden (fonemen)

- Ansvarar för akustisk analys av inkommande ljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Denna struktur eller detta system är viktigt för att binda samman språkljud med de skrivna tecknen: __________

A

Gyrus angularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Denna struktur eller detta system är viktigt för att känna igen formen för bokstäver och skrivna ord: _________

A

Gyrus Fusiformis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Denna struktur eller detta system är viktigt för översättning av språkljud till artikulation: __________

A

Det dorsala språksystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Denna struktur eller detta system är viktigt för att tolka det emotionella budskapet i intonationen/prosodin: _________

A

Höger hjärnhalva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Wernicke-Geshwind modellen över språket presenterades redan på 1960-talet men på senare år har en mer komplex modell över språket presenterats som beskriver följande tre delar:

1) En ventral språkdel
2) En dorsal del
3) En gemensam del som används både av den ventrala och dorsala delen.

Vilka funktioner är typiskt kopplade till den DORSALA DELEN?

Nämn två funktioner.

A
  • Viktigt för artikulation/produktion av eget tal

- Utgör ett interface som binder ihop hur det låter med hur det artikuleras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ESSÄ

Beskriv vad som karakteriserar Konduktionsafasi:

A
  • Konduktionsafasi präglas av flytande tal med parafasier i form av ljudförväxlingar.
  • Förståelsen är bevarad och patienterna försöker rätta sina felsägningar.
  • Svårt att repetera ord och fraser
  • Ord som spontant kan kan uttalas förvanskas vid repetitionsförsök av parafasier (ljudförväxlingar)
  • “De har slående svårt att repetera (säga efter) ord och meningar, dvs. det som de repeterar kan bli mer förvrängt än det som de yttrar spontant.”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ESSÄ

Beskriv vad som karakteriserar Wernickes afasi:

A
  • SKRIV EGET SVAR*
  • Wernickes afasi är vanligast i akutskedet efter stroke och utmärks av stora svårigheter att förstå både tal och skrift samt egendomliga störningar i uttrycksförmågan.
  • Ofta dåligt medveten om sina språkstörningar
  • Kraftigt nedsatt språklig förståelse.
    (Ibland kan det hjälpa att skriva ned ord åt patienten, men ofta är det lika svårt att läsa som att förstå tal.)
  • Flyt, sats-rytm och melodi väsentligen korrekt.
    (Patienterna talar flytande men har stora svårigheter att välja och forma innehållsord som substantiv, verb och adjektiv.)
  • Parafasier: Ljudförväxlingar & Ordförväxlingar
  • Nyskapelser - Neologismer
    (Patienterna bildar (genom parafasier) sina egna uttryck; Neologismer.)

Rikt på:

  • “grammatiska funktionsord” tex prepositioner och ändelser
  • Ospecificerade pronomina (han, hon, dem etc)

Fattigt på:
- “innehållsord” som substantiv

  • Talet blir svårbegripligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ESSÄ

Beskriv vad som karakteriserar Brocas afasi:

A
  • Karaktäriseras av Långsam och ansträngd/mödosam produktion av tal.
  • Relativt god språkförståelse.

Vid lättare fall:

  • Talet är agrammatiskt och har en telegramartad stil.
  • Innehåller högfrekventa “innehållsord” medan korta grammatiska funktionsord och böjningar av ord saknas.
  • kan ha svårt att hitta RÄTT ord. (inslag av anomisk afasi)

Problem med komplexa grammatiska konstruktioner:

  • Förstår: “Pojken kysste flickan”
  • Missförstår: “Flickan kysstes av pojken”

Vid svårare fall:
- Kan enbart upprepa något enstaka ord eller fras om och om igen.

Lokalisering:
Vänster frontallob, särskilt bakre-nedre delen med Brocas area och dess underliggande vitsubstans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

I kroppen vad är dorsalt och vad är ventralt?

A

Dorsalt = ryggsidan

Ventrailt = buksidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I hjärnan vad är dorsalt och vad är ventralt?

A

Dorsalt = typ övre hjärn-halvan

Ventralt = typ undre hjärn-halvan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

I hjärnan vad är lateral och vad är medial?

A

Lateral = yttre

Medial = Inre

17
Q

ESSÄ

I en komplex modell över samband mellan hjärnans strukturer och språket beskrivs ett dorsalt språksystem och ett ventral språksystem. Beskriv vilka viktiga funktioner i språket som kopplas samman med det DORSALA systemet.

A

Dorsalt system = Uttala och repetera

  • Artikulation/produktion av eget tal
  • Representation av syntaktisk / grammatisk struktur i språket
  • Senso-motoriskt interface. Binder ihop hur det låter med hur det artikuleras. Viktigt underlag för artikulationen.
18
Q

ESSÄ

I en komplex modell över samband mellan hjärnans strukturer och språket beskrivs ett dorsalt språksystem och ett ventral språksystem. Beskriv vilka viktiga funktioner i språket som kopplas samman med det VENTRALA systemet.

A

Ventralt system = Förstå språk

  • Kombination av lexikalt interface och syntaktisk/grammatisk struktur.
    Bidrar till språklig förståelse av meningar.
  • Binder ihop paket av språkljud med resten av hjärnan för att ge mening och betydelse. Utgör underlag för ord/begrepp.
19
Q

ESSÄ

Två olika sätt att läsa.

En förklaringsmodell för vår läsförmåga kallas “the dual-route model of reading”. Den beskriver att vi kan läsa en text via en lexikal metod eller via en fonologisk metod.
Beskriv hur man menar att man läser med dessa två metoder.
Vad klarar man bra och vad är svårt när man läser lexikalt respektive när man läser fonologiskt?

A

SKRIV EGET SVAR

LEXIKAL METOD (helords-läsande):
Inlärd form på ordet kopplas till mening/betydelse
FONOLOGISK METOD (grafem översätts till fonem):
Man ljudar sig fram i texten

Två former av förvärvad alexi/dyslexi (efter skada)

LEXIKAL DYSLEXI (ytlig dyslexi) = Störning av det lexikala läsandet med relativt intakt fonologiskt läsande

  • Kan inte koppla ordets visuella form till mening och betydelse
  • Svårt med ord som är oregelbundna när det gäller hur de stavas och uttalas

FONOLOGISK DYSLEXI = Störning av det fonologiska läsandet men relativt intakt lexikalt läsande

  • Kan inte koppla grafem till motsvarande fonem (kan inte ljuda sig fram)
  • Svårt med nya okända ord eller icke-ord