Tenta sista t2 Flashcards
relationskompetens
Innebär att förstå och samverka med de människor vi möter i vårt yrke på ett bra och ändamålsenligt sätt. En relationskompetent yrkesutövare kommunicerar på ett sätt som är meningsfullt och inte kränker den andra parten. Exempelvis kommunicera så att patienten och yrkesutövaren kan bilda sig samma förståelse om ex. en sjukdom.
handlingskompetens
Yrkesgrupper som arbetar med människor måste både kunna handla och samverka. Handlingskompetens består av kunskaper som innebär att du kan göra något med den andre eller för den andra. Ex. en sjuksköterska som ger en spruta till ett barn har kunskaperna som krävs, men måste också kunna förhålla sig till barnet.
yrkeskompetens
består av både handlingskompetens (instrumentella färdigheter och kunskaper) och relationskompetens (relationsförståelse relationella färdigheter och etiska reflektioner).
hjälparsyndrom
detta kännetecknas av att yrkesutövarna förväntar sig att brukarna ska underkasta sig systemets regler och rutiner, framstå som hjälplösa och efterfråga den professionellas kunskaper och kompetens.
bärande relation
Relationen ska både kunna bära den hjälp som ges, det vill säga vara ett medel för förändring, samtidigt som det är en hjälp i sig att befinna sig i en sådan relation.
Fyraperspektivsmodellen för kommunikation
Samverkansperspektivet (Metaperspektivet, dvs. vårt perspektiv på samverkan mellan oss), som delas upp i egenperspektivet (min värld) och den andres perspektiv (din värld) och den intersubjektiva upplevelsegemenskapen (vår värld) samt kontexten som den befinner sig i.
den andre som objekt
Den andre jämställs med ett föremål och behandlas utifrån det. Här finns ingen dialog utan behandlingen utgår från kunskaperna man har utifrån föremålets natur. Detta kan göras genom att vi exempelvis karaktäriserar varandra.
den andre som subjekt
Vi syftar på den andres inre värld, subjektet är det som upplever, känner, tänker och handlar. Uttryck såsom självmedvetenhet, självbild och självkänsla är subjektiva och därmed sanna för den de berör.
mentalisering
Intersubjektiva möten genom livet bidrar till utvecklingen av en genuint mänsklig egenskap som kallas för mentalisering. Vi människor förstår varandra och förutsätter beteenden hos varandra utifrån våra föreställningar om mentala tillstånd (Theory of mind). Kort sagt är mentalisering förmågan att se den andra inifrån och sig själv utifrån.
sterns modell för självutveckling
Det begynnande självet, kärnsjälvet, det subjektiva självet, det verbala självet och det berättande självet. Sterns modell omfattar fem upplevelsefält.
somatiska markörer
En somatisk markör är en kroppslig reaktion som förvarnar om de resultat man kan förvänta sig av vissa scenarier. Detta kan resultera i att man förkastar vissa handlingsalternativ omedelbart utan att veta varför. Kroppslig eller emotionell återkoppling som leder till intuitiv känsla.
den sinneslagetiska traditionen
poängterar de motiv som ligger till grund för handlingarna, goda intentioner och en välvillig inställning bidrar till att handlingen blir god.
pliktetik
är en form av sinnelagsetik. Kärnan i pliktetiken är handla alltid så att du behandlar mänskligheten, oavsett om den framträder i form av dig själv eller i form av någon annan, som ett ändamål i sig, aldrig enbart som ett medel. Det vill säga att man ska handla på ett sådant sätt att den handlingsregel man följer upphöjdes till allmän lag. Ex. fel att stjäla då det är efter lag.
dygdetik
Dygdetiken intresserar sig för människan bakom handlingen. En dygd är en egenskap hos en person, ett konstant sätt att vara som reglerar personens rätt att förhålla sig till omgivningen. Ärlighet och rättrådighet är exempel på klassiska dygder. Idealen är den goda människan.
konsekvensetik
Handla så att summan av konsekvenserna blir så lite negativt som möjligt.
att bli klient
- från sibjekt till objekt - att gå från att vara den som handlar till ett föremål för andras bedömning
- från privat till offentlig - förut privat angelägenhet blir föremål för insyn av den offenltiga sidan
- från perosn till fall - personliga tillstånd översätts till generella diagnositska kategorier
- från normalitet till avvikelse - från att vara normal till att vara avvikande
5 från vardagsspråk till fackspårk
hjälpapparat
att under en tid gå in i en roll som för alltid kommer att vara en del av ens sociala identitetskort, även efter det att den aktiva interaktionen är avslutad.
samverkan
Samverkan ska ses i ett större sammanhang som betingas av olika strukturella faktorer, ex. kognitiva, rättsliga, och reglerande strukturer. Samverkan är en arbetsform som är under utveckling och som blir allt vanligare samtidigt som kunskapsbehovet är stort. Det finns tre faktorer som starkt påverkar samverkan, organisatoriska former, regelsystem och kunskapstraditioner. Samverkan kan ses som ett organisatoriskt sätt att lösa utmanande uppgifter som den egna enheten inte klarar på egen hand. Samverkan kan också beskrivas som en form av systematiserande samarbete.
socio centrarad kunskap
En grupp formar sig i en föreställning om något som tillfredsställer gruppens behov och intressen.
sociala representationer
Bilder av verkligheten som man skapat i samförstånd med andra i gruppen, i viss mening sociala konstruktioner och i andra objektiva realiteter.
modellsvag
Att vara modellsvag innebär att man i termer av representationer saknar en tydlig sådan vad gäller vissa fenomen. Det kan handla om att aktörerna inte har någon föreställning alls om vad de ska samverka kring.
modellstark
Ofta så har en aktör mer kunskap och därför en mer utvecklad föreställning om objektet. Den aktör som har mer kunskap kan kallas för modellstark och den andra för modellsvag.
empati
Empati är förmågan att lyssna, att sätta sig in i en annans situation och att förstå en persons känslor och reaktioner. Empati är en förutsättning för ett gott arbete på det sociala fältet i allmänhet och särskilt för professionell, stödjande kommunikation. Det finns affektiv (att leva sig in i och uppleva en persons känslor) och kognitiv (leva sig in i hur det är att vara den andra personen) empati.
utforskande samtal
Utforskningsfasen bygger på att hjälpa klienten att bli medveten om sina tankar, känslor och handlingar. Detta genom att hjälparen uppmuntrar klienten att berätta om situationen, tankar och känslor. Här är de verbala och ickeverbala bekräftande teknikerna mycket viktiga. Man lyssnar aktivt, sammanfattar och omformulerar, återspeglar känslor, ställer öppna frågor. Ställa öppna frågor gör att oklarheter kan redas ut, främst icke-verbal kommunikation för att klienten ska tala vidare. Upprepa nyckelord, ge uttryck, uppmuntra etc. Dessa tekniker skapar trygghet. Börja med det viktigaste, det som klienten prioriterar själv.
verbal bekräftelse
Viktigt att lyssna och följa med, uppmuntrande “ja” eller “nej”, bekräftande “jag förstår”, ett medkännande “vad tråkigt” eller uppmuntrande “vad bra”. Detta kallas för att följa verbalt.
icke verbal bekräftelse
Visa att man ser och förstår, hålla ögonkontakt, välkomnande och avslappnad hållning, nickade, bekräftande genom “mm”.Vänligt på rösten och i rörelserna, lugnande ansiktsuttryck etc.
professionsetik
Professionsetik sätter fokus på vad det etiskt sett innebär att arbeta med människor. Professionsetiken handlar om mötet med människor ansikte mot ansikte. Det handlar om de situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa. Mötet är även handlingsorienterat, det vill säga att mötet med en annan människa kräver att någonting görs, en handling (det räcker inte med en reflektion). I vissa fall måste dessa handlingar ske omgående, utan rum för reflektion. Det är även viktigt att förstå att mötet med en annan sker inom ett yrke, där yrkesutövares professionella kompetens ligger till grund för mötet.
vilken teori är Wyller kritisk till, se christoffersen 2017)
Det finns en viss kritik riktad mot sinnelagsetiken då en individs handlande bestäms utifrån individens känslor och åsikter kring vad som är rätt eller fel. Det är svårt att försvara denna teori då förklaringen till en handling är enbart hur man känner. Att enbart kunna motivera en handling utifrån ens egna sinnen kan bli problematiskt då utifrån sinnelagsetiken som etisk teori går det att rättfärdiga alla handlingar utifrån sina känslor/sinnen. Lagar, regler och normer i samhället skulle inte ha någon större betydelse och utifrån detta perspektiv skulle samhällets regler ses som onödiga. Då det inte finns någon anledning att följa dem.
det etiska kravet
Etiskt sett är det vår uppgift att använda vår makt för den andres bästa, vi ska inte använda den för att tillgodose våra egna intressen utan för att ta vara på våra nästas liv som vi har i vår hand. Det etiska kravet ställs från flera instanser, arbetsgivare, FN, dig själv och samhället.
integritetszon
En integritetszon är en persons personliga sfär och privatliv. Varje individ har en integritetszon men gränserna ser olika ut. LSS-M (Livsmod, självbehärskning, skäl och motiv). är det som vi anger/vågar säga (i vardagliga sammanhang), det som vi tror att andra förväntar sig av oss.
livsmodet
Livsmod är synonymt med hopp, det som jag drömmer om och det som “håller mig uppe”. Jobba med livsmodet - motivation.→ Hur man formulerar sig påverkar hur individen uppfattar handlingen, vilket sedan kan “döda” individens livsmod, som sedan kommer att påverka individens psyke negativt. Det handlar om att respektera den andre, dennes livsmod och drömmar. Socialarbetaren behöver vara respektfull i sina möten och välja hur man framställer sig.- Är man ärlig och sann är det lätt att man inskränker på någon annans integritetsszon, man behöver därför vara försiktig→ självkännedom.
