A003 Flashcards
Positivism
Positivism är ett naturvetenskapligt forskningsideal som kritiseras då den reducerar komplexitet till enkla lagar och regler och bortser från värderingar, känslor och den subjektiva dimensionen av mänskligt liv. Positivism handlar om en strävan efter objektiv kunskap med fokus på förklaring.
Hermeneutik
Hermeneutik är ett socialvetenskapligt forskningsideal och betyder allmän tolkningslära. Syftet med hermeneutiken är att förstå och tolka mening i texter och handlingar. Det vill säga att förståelse och tolkning av mänskliga beteenden och handlingar är viktigt där människans subjektiva upplevelser är centrala för att förstå sociala fenomen.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 3§
Denna lag ska tillämpas på forskning som innefattar behandling av: Känsliga personuppgifter (etnisk ursprung, politiska åsikter, personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 4§
Innebär ett fysiskt ingrepp på personen. som syftar att påverka forkningspersonen fysiskt eller psykikskt.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 9§
Forskningen får bara godkännas om de risker som den kan medföra personens hälsa, säkerhet och personliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga värde.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor 16-17§§
Forskningspersonen skall informeras om forskningsplanen, syfte. Forskningen får endast utföras om samtycke finns. Samtycket gäller endast om personen innan fått information enligt ovan. Samtycket dokumenteras.
Syftet med teorier inom samhällsvetenskapen
Att identifiera och förstå mönster och regelbundenheter i samhället
Epistemologi
Rör frågor om kunskap och hur vi kan veta något om världen. Det handlar om hur kunskap skapas, vad som räknas som giltig kunskap och vilka metoder som används för att nå denna kunskap. Inom samhällsvetenskapen innebär detta att reflektera över hur forskare kan förstå och tolka sociala fenomen samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i denna kunskapsproduktion.
Ontologi
Behandlar frågor om verklighetens natur och existens. Handlar om vad som faktiskt existerar i världen och hur dess existens är beskaffade. I samhällsvetenskapen handlar detta om att undersöka vilka sociala strukturer, relationer och processer som finns samt hur de påverkar individers och gruppers beteenden och erfarenheter.
Forskningsetiska principer
Nyttjandekravet, informatinkravet, samtyckeskrvaet och konfidentialitetskravet
Nyttjandekravet
handlar om att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Dessa uppgifter får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller icke vetenskapliga syften. Insamlad information får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilda, till exempel vård.
Informationskravet
handlar om att forskare skall informera berörda parter om forskningens syfte. Deltagarna skall bli informerade om att deltagandet är frivilligt samt rätten att avbryta.
Samtyckskravet
handlar om att deltagare i en undersökning har rätt att bestämma över sin medverkan. Samtycke skall inhämtas, de som deltar får bestämma i vilken mån och omfattning de ska delta och vid beslut om att avbryta skall påtryckningar inte ske.
Konfidentialitetskravet
handlar om att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvara på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Personal bör således underteckna tystnadsplikt.
Syftet med teorier
Teorier har en central roll inom vetenskapen där syftet med teorier är att fungera som verktyg för att förstå och förklara världen omkring oss. Teorier hjälper oss att strukturera vår kunskap, identifiera mönster och samband samt formulera hypoteser som kan testas empiriskt. Genom att använda teorier kan forskare utveckla djupare insikt i komplexa fenomen och därigenom bidra till en mer nyanserad förståelse av verkligheten.
Pierre Bourdieu praktikteori
Fält, kapital, habitus, agent och strategi.
Fält
(istället för samhälle) är ett socialt rum strukturerat av maktrelationer mellan de positioner som fältet består av. Det finns olika fält, till exempel det akademiska fältet
Kapital
Det som bestämmer agentens position i fältet och baseras på vad det specifika fältet anser som värdefullt. Det är individens resurser och tillgångar vilket påverkar hens position och möjligheter, det finns ekonomiskt (pengar och materiella tillgångar)
Habitus
Den form kulturen tar sig i människors kroppar. Ett sådant exempel är dialekter, en sorts vana som tagit sig ett kroppsligt uttryck som är svår att förändra. Det vill säga varaktiga dispositioner som formas av individens miljö och som påverkar hur vi tänker
Agent
(istället för individ) beskriver en individ som handlar inom ett socialt fält och påverkas av sin habitus och de strukturer som finns i samhället. En agent är inte en fri aktör, utan formas av sina sociala erfarenheter och den position hen har i det sociala rummet. Samtidigt har agenten en viss handlingsfrihet och kan påverka sin omgivning genom sitt agerande. - En agent är en individ som både påverkas av och påverkar det sociala sammanhanget hen befinner sig i.
Strategi
Hur agenter agerar inom ett fält för att förbättra sin position och maximera sitt kapital. Ex. en forskare publicerar artiklar för att stärka sitt symboliska kapital i det akademiska fältet.
syft
Viktigt med en tydlig och avgränsad syftesformulering där syftet fungerar som en riktlinje för studien och beskriver vilken typ av kunskap som undersökningen ska generera. Syftet ska vara väl definierat och kopplat till det identifierade problemområdena eftersom det styr forskningsprocessen.
Univariat analys
studiet av variationen och andra egenskaper hos en variabel, vi söker information om variabelns fördelning och spridning. Du undersöker endast en variabel.
Bivariat analys
Du studerar två variabler för att förstå hur de relaterar till varandra.
Multivariat analys
Du studerar tre eller fler variabler för att förstå komplexa samband.
Statistisk signifikans
Ett resultat i en studie beror inte på slumpen, här räknar man ut ett P värde (signifikanstest) som i generella fall ska vara mindre än 0
Kvalitativa variabler
Nominalskala, ordinalskala
Nominalskala
är en kategorisering av värden, exempelvis man och kvinna eller hyresrätt
Ordinalskala
innebär istället en rangordning genom exempelvis liten-stor eller sällan-ibland-ofta.
Kvantitativa variabler
intervallskala, kvotskala
Intervallskala
mäts i intervaller, exempelvis i fahrenheit eller celsius eller de kristna tideräkningarna från år 0.
Kvotskala
kan vara exempelvis ålder, där avstånden från olika steg på skalan är lika långa och där vi har en meningsfull nollpunkt.
Nollhypotes
Representerar status quo, dvs. att det inte finns någon verklig effekt
tvärsnittsstudie
En observationsstudie där data samlas in vid ett enda tillfälle för att observera en population vid just en tidpunkt. Ex. mätning av hälsa hos studenter vid en viss tidpunkt (början av terminen).
Beroende och oberoende variabler
den oberoende (X) variabeln påverkar eller förklarar medan den beroende (Y) mäts och antas påverka den oberoende. Ex
Kausalt samband eller orsakssamband
innebär att en variabel direkt orsakar en förändring hos en annan. Om x förändras så påverkas Y. Ex: Rökning (X) lungcancer (Y).
Mellanliggande variabel
är en variabel som förklarar sambandet mellan den oberoende och beroende variabeln. Ex. kan det i fallet om träning vara kaloriförbränning.
Skenbar variabel
är en variabel som skapar ett falsk samband mellan den beroende och oberoende variabeln. Den ger intryck av att X och Y har ett samband med det är den skenbara variabeln som orsakar båda.
Bakomliggande variabler
är en variabel som påverkar både x och y, är inte en del av orsakskedjan.
Tematisk analys
Tematisk analys är en kvalitativ analysmetod där forskaren använder sin förförståelse och kreativitet för att generera teman.
Teoretisk tematisk analys
Där teoretiska begrepp vägleder den tematiska kodningen av ett empiriskt material, vilket fungerar bra när det finns en förutbestämd teoretisk ansats eller begrepp du vill pröva mot det empiriska materialet.
Reflexiv tematisk analys
Innebär att du använder dig av och drar nytta av din förståelse av teoretiska perspektiv. Analysen och resultatet (teman) kommer att färgas av erfarenheter och kunskaper du bär.
Induktiv ansats
Handlar om att utgå från empirin.
Abduktiv ansats
En kombination av teori och empirisk analys. Innebär att du använder dig av och drar nytta av din förståelse av teoretiska perspektiv. Analysen och resultatet (teman) kommer att färgas av erfarenheter och kunskaper du bär.
Deduktiv ansats
En ansats där man först bekantar sig med materialet för att sedan koda och namnge teman med utgång från en teori.
Datainsamling som grundad teori
Grundad teori är en ansats som intresserar sig för sociala händelser och interaktioner. Baseras på att observera dessa.
Diskursanalys
Diskursanalys gör att vi kan förstå språkets roll i hur vi skapar vår verklighet där vi dekonstruerar texter för att visa både vad de innehåller och vad de lämnar sagt mellan raderna (det de inte säger).
Kvalitativ textanalys
Kvalitativ textanalys handlar om att analysera innehållet i texter genom att leta mönster, teman och underliggande betydelser.
Generaliserbarhet
En studie skall kunna vara tillämpbar på en större mängd individer för att den skall vara generaliserbar.
Strategiskt urval
görs genom att deltagare väljs ut medvetet baserat på kunskap, utbildning eller liknande.
Snöbollsurval
handlar om att individer rekryteras baserat på en enskild individ som tillfrågats finna andra. Vanligt när vi har en svår målgrupp.
Bekvämlighetsurval
är att deltagarna väljs ut baserat på tillgänglighet och närhet, ex. studenter intervjuas på ett universitet då de är lätta att nå.
Stratifierat urval
är när man delar in personer i grupper baserat på gemensamma egenskaper (kön ålder etc).
Operationalisering
För att kunna mäta ett teoretiskt begrepp så måste det operationaliseras. Det vill säga att vi skall göra det mätbart. Exempelvis, om vi skall operationalisera begreppet social status måste vi först bryta ned det - vad innebär social status? Här finner vi bland annat att en individs ekonomiska och utbildningsmässiga status påverkar hur denne rangordnas hierarkisk i en social status. Då skulle vi kunna mäta inkomstnivå och utbildningsnivå för att operationalisera social status.
Tidigare forskning (hur och var de söks, varför?
Söks vid akademiska databaser och genom att läsa vetenskapliga artiklar för att förstå vad som redan är kända och för att identifiera vad som inte är.
Problemformulering
En tydlig och avgränsare beskrivning av vad studien undersöker och ska innehålla vad problemet är, varför det är viktigt etc.
Djupintervjuer
är långa detaljerade intervjuer.
Semistrukturerade intervjuer
är intervjuer med färdiga teman men med flexibilitet.
Ostrukturerad intervju
innehåller inga fasta frågor utan är mer som ett samtal.
Survey studie
är en bred undersökning som samlar in data från många, för att kartlägga attityder
Enkät
är ett frågeformulär.
Dokumentstudier
är en analys av redan befintliga dokument.
Etnografi
är en djupgående intervju av en kultur, grupp eller social miljö där forskaren observerar och ibland deltar i vardagen.
Narrativ metod
är när man studerar människors berättelser för att förstå deras upplevelser och identitet.
Fokusgrupp
är en gruppdiskussion där deltagarna delar sina tankar om ett ämne.
