Tenta plugg

Question 1

Rätten till hälsa

Answer 1

Människor har rätt till bästa möjliga hälsa. I artikel 12 av internationella konventionen om ekonomiska sociala
och kulturella rättigheter står:
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
2. De åtgärder som konventionsstaterna skall vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta
sådana åtgärder som är nödvändiga för att:
a) Förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården,
b) Förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar,
yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt
c) Skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av sjukdom.

Question 2

Urvalskriterier för lkm

Answer 2

Väljs med avseende på sjukdomsprevalens, evidens för effektivitet och säkerhet, och jämförbar
kostnadseffektivitet.

Question 3

Rätten till hälsa omfattar 4 element (Tripla-A, Q)

Answer 3

● A vailability (tillgång)
● A ccessibility (tillgänglighet)
● A cceptability (acceptan/godtagbarhet)
● Q uality (kvalitet)

Question 4

alla register !! (bra länk!!)

Answer 4

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/alla-register/

Question 5

lkm Registret innehåller information om:

Answer 5

1patienten (kön, ålder, folkbokföringsort)
2varan (till exempel ATC-kod, läkemedelsnamn, styrka, förpackningsstorlek)
3förskrivningen (till exempel förskriven mängd, datum för förskrivningen och datum när varan hämtats ut)
4kostnader (landstingskostnad och egenavgift)
5egenskaper på arbetsplatsen där förskrivningen skedde (till exempel verksamhetsinriktning) och vilket yrke och specialistutbildning förskrivaren har.

Question 6

Det här innehåller patientregistret

Answer 6

Alla avslutade vårdtillfällen i slutenvård sedan 1964 (heltäckande från 1987).
Uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den specialiserade öppenvården sedan 2001.
Uppgifter om patienter som vårdats i psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller LRV sedan 2010.
Uppgifter om akutväntetider och akutverksamhet sedan 2016.

Patientregistret innehåller INTE!!:
Uppgifter om primärvård
Uppgifter om patienter som behandlats av enbart annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare

Question 7

Att mäta följsamhet

Man kan göra det genom:

Answer 7

1. Direkta metoder: T.ex läkemedelskoncentrationer i blod och urin
2. Indirekta metoder: T.ex MEMS (medication event monitoring system), manuell tabletträkning,
   uthämtade läkemedel (Läkemedelsregistret)
3. Patientintervjuer
4. Frågeformulär: Morisky-4, MARS

Question 8

Definierad dygnsdos (DDD)

Answer 8

Den genomsnittliga dygnsdosen till vuxna då det
används vid läkemedlets huvudindikation. Används
tillsammans med ATC-systemet och möjliggör
jämförelser av läkemedelsförskrivning över tiden
och mellan olika områden DDD anges oftast i
mängd aktivt ämne.

Question 9

Krav på en outcomes?

Answer 9

● Lämplig – relevant för frågeställningen
● Responsiv – upptäcka meningsfulla förändringar
● Acceptabel – inte vara en administrativ börda
● Tolkningsbar – användbara mått måste vara begripliga
● Språk- och kulturellt anpassad
● Reliabel – pålitlig, upprepningsbar
● Valid – mäter det som är avsett att mätas

Question 10

När man vill göra ett uttalande omen parameter genom experiment. Man vill relatera sina fynd till den stora
populationen mha randomiserade stickprov.
Man testar sin H 0 som ska vara konservativt formulerad och kan ej bevisas utan bara motbevisas.

Answer 10

H 1 ska täcka allt som H 0 inte berör.
T.ex:
H 0 : Den genomsnittliga födelsevikten för människor är 3345g
H 1 : Den genomsnittliga födelsevikten för människor är inte 3345g.

Question 11

Skillnaden mellan typ I- och typ II-fel

och förklara vad power är

Answer 11

Typ 1-fel: Sannolikheten (α) att förkasta H 0 när H 0 är sann
Typ 2-fel: Sannolikheten (β) att inte förkasta H 0 när H 0 är flask.

Power (P) är: 1-β och ger oss: Sannolikheten att förkasta H 0 när H 0 är falsk.

Question 12

Individuell intervju

Answer 12

● Gå på djupet, fråga i detaljer
● ”Otillgängliga” informanter, praktiskt
● Flexibelt
● Tills mättnad, vanligen 5-25 intervjuer

Question 13

Fokusgrupper

Answer 13

● Intervjuer med flera informanter i grupp
● Intervjuaren kallas moderator
● Ofta med en annan forskare, observatör
● Grupprocess- kan uppnå konsensus
● Bra för undersöka erfarenheter
● Vid kontroversiella och känsliga frågor, tänka på gruppsammansättningen
● 3-10 deltagare
● Minst tre fokusgrupper, vanligen 3-6 st- mättnad

Question 14

Intervjuarens/moderatorns roll

Answer 14

● Hålla intervjun/gruppdiskussionen vid ämnet
● Skapa öppen atmosfär
● Fråga vidare när något måste förklaras/fördjupas
● I grupp, se till att alla får komma till tals

Question 15

Observatörens roll (fokusgrupper)

Answer 15

● Följa icke-verbal kommunikation
● Ej delta i diskussion (sitter utanför gruppen)
● Anteckna vad som sker och sägs
● Delta i analysen

Question 16

Kvalitativ datainsamling
och
Urval för kvalitativ studie

Answer 16

Kvalitativ datainsamling
● Intervjuer- individuella eller fokusgrupper
● Skriftligt material- t.ex. ”fri text”-svar i enkäter
● Observationer
● Audiovisuellt material

Urval för kvalitativ studie
● Strategiskt urval - Personer som uppfyller vissa kriterier
● Teoretiskt urval - Urval baseras på den parallella analysen
● Snöbollsurval - Du hittar en att intervjua, den får i sin tur tipsa om nästa
● Självvalt urval - Personer anmäler sig frivilligt
● Bekvämlighetsurval - de som är närmast till hands

Question 17

Nivåer i analysen

Answer 17

1. Beskrivning
2. Begrepp
3. Modell
   Bygger på varandra och hänger ihop. Först kommer beskrivningen och med den utvecklar man begrepp. Utifrån begreppen utvecklar man modellen. Beskrivningar och begrepp kommer från de kategorier och teman man har i analysen. Modellen bygger man utifrån vad man ser övergripande Viktigt att hela tiden vara grundad i data! Dvs
   det du skriver måste kunna visas bland dina data

Question 18

1. Innehållsanalys

Answer 18

● Är den vanligaste. Man börjar med att bekanta sig med materialet, hitta meningsbärande enheter, koder.
Gruppera koderna i kategorier och slutligen sammanföra kategorier till teman.

Question 19

2. Fenomenologisk metod

Answer 19

Fenomenologin syftar till att finna essensen av ett fenomen, alltså en beskrivning av
det upplevda så att vi kan förstå dess betydelse och natur på ett hittills okänt sätt Hur
upplever respondenterna fenomenet och vad betyder deras upplevelse? Låt inte bilden
förleda er att tro att det handlar om att bara en liten del av intervjuerna handlar om
essensen. Essensen kan vara det gemensamma, strukturen, som finns i allas
upplevelser.

Question 20

3. Fenomenografisk metod

Answer 20

Fenomenografin fokuserar på variationen och syftet är att beskriva variationer i upplevelse av ett fenomen inom eller mellan individer

Question 21

4. Grounded theory

Answer 21

Utveckla teorier, strikt induktivt. Flera steg av kodning mha öppen kodning, axiell kodning och selektiv
kodning. Ska helst inte ens ha forskningsfrågan innan. Den ska uppstå från fältet. Svår metod, kanske särskilt för oss naturvetenskapligt tränade.

Question 22

Bedöma validitet i kvalitativa studier

Answer 22

● Triangulering
○ Jämföra resultaten från två eller flera metoder av dastainsamling. Till exempel: intervju och
observation. Omdebatterat-vad är det man ser och avgör det kvalitén?
● Validering av respondenten
○ Låta den intervjuade läsa igenom tolkningen av intervjun.
● Tydlig redogörelse av metod, datainsamling och analys
○ Är viktigast. Inter-rater reliability ett sätt att se om kodningen kan upprepas av någon annan
● Reflexivitet
○ Forskaren funderar på sin egen roll i tolkningen av data. Kan det ha betydelse att jag är (Ålder,
kön, profession) Tala om vem man är.
● Relevans
○ Ger ny kunskap, eller stärker kunskap vi tidigare hade Kan forskningen vara relevant för andra
populationer? Beskriv miljön för forskningen.

Question 23

Kvalitetskriterier (Hur man granskar vetenskaplig kvalitet i kvalitativa studier.
Mha kvalitetskriterier)

Answer 23

● Credability (trustworthiness)
○ Trustworthiness Har man gått till botten av problemet? Om till exempel datainsamlingen eller
analysen är slarvigt gjord har man förmodligen inte fått fram allt i resultaten. Alltför snabba
slutsatser i analysen är ofta grundliga och förhastade, man kan till exempel låta en kollega ta
del av data för att kunna ge nya aspekter och dimensioner. Inter-rater reliability
● Dependability (consistency)
○ Har man valt ansats efter forskningsfråga? Besvaras forskningsfrågan?
● Confirmability (neutrality)
○ Resultaten bör inte grundas på vad författaren hoppas få fram av studien eller förhastade
slutsatser. För att läsaren ska kunna bedöma detta bör man ha med exempel på citat och hur
man valt att tolka dem.
○ Confirmation bias, konfirmeringsbias
● Transferability (applicability)
○ Vilken betydelse har resultaten för andra? Är de överförbara till andra miljöer eller
människor? För att läsaren ska kunna bedöma detta är det viktigt att författaren ger
bakgrundsdata, till exempel i vilken miljö eller sammanhang studien gjordes, vilken bakgrund
eller egenskaper informanterna hade och vid vilken tidpunkt studien gjordes.
○ Resultaten från en studie om turism i New York utförd innan den 11 september 2001 kanske
inte är lika relevanta längre. För att kunna avgöra måste urvalsgruppen och resultaten
presenteras ordentligt-thick descriptions

Question 24

Etiska aspekter

Answer 24

● Anonymitet
● Sekretess
● Informerat samtycke

Question 25

● Hur man bedömer följsamhet i kvalitativa studier

Answer 25

1. Compliance ; Följsamhet. Hur väl patientens beteende stämmer överens med läkarens ordinationer. Man
   ser personen som passiv och att hen ska följa ordinationen som getts.
2. Adherence ; Lyhördhet: Är intresserade och engagerade. Patienten är delaktig i behandlingsbesluten.
3. Concordance ; Har någon slags överenskommelse med läkaren. Handlar mer om kommunikation än om
   beteende. Har en samsyn på sjukdomen och behandlingen mellan patient och läkare.
4. Terapeutica alliance ; Patienten är delaktig i behandlingsbeslut och har samtyckt till det som läkaren
   föreslår. Finns ett slags partnerskap mellan läkaren och patienten.
   Patienten går från en passiv roll till en mer aktiv roll (från compliance till therapeutic)

Question 26

Kostnadseffektivitetsprincipen

Answer 26

: ”tanken om att vid val mellan fördelning av resurser till olika
områden bör en så hög nytta i relation till kostnaden eftersträvas”.

Question 27

Makroperspektiv på hälsoekonomi

Definitioner:

Answer 27

• Makroekonomi - Hur rikt ett land är, storlek på ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, inflation m.m.
• BNP (bruttonationalprodukt) - Samlade värdet på dem varor och tjänster som produceras per år i ett land
• BNP per capita - Justerat för befolkning. Grovt mått på välfärd
• Ekonomisk tillväxt - Långsiktigt förändring i BNP
• Inflation - Den allmänna prisnivån stiger, svagare valuta
• Nationalräkenskaper - Redovisning av ett lands BNP, uppdelat i provat och offentlig konsumtion,
  investeringar, sparande och utrikeshandel m.m.

Question 28

Hälsoekonomisk utvärdering

Answer 28

Hälsoekonomiska utvärderingar är ett beslutsunderlag för prioritering. Dess grundläggande uppgift är att
identifiera, mäta, värdera och jämföra kostnader och effekter av åtgärderna. Vid hälsoekonomiska utvärderingar
så ställs (något förenklat) alltid frågan: “Är denna behandling värd att genomföra jämfört med andra åtgärder
vi skulle kunna genomföra med samma resurser?”

Question 29

Kostnadseffektivitet

Answer 29

En kostnadseffektiv användning av resurserna
handlar i slutändan om att få så mycket hälsa för
pengarna. Att prioritera baserat på
kostnadseffektivitet innebär att, för en given
budget, så maximerar vi hälsoförbättringarna (hur
dessa nu än mäts).
Att inte välja de mest kostnadseffektiva åtgärderna
innebär att vi inte maximerar den patientnytta vi
skulle kunna få ut av en viss budget.

Question 30

tre grunder för

prioritering rangordnade efter inbördes ordning:

Answer 30

1. Människovärdesprincipen: ”ingen särbehandling pga personliga egenskaper, social ställning, funktion i
   samhället”.
2. Behovs- och solidaritetsprincipen : ”resurserna bör fördelas efter behov”.
3. Kostnadseffektivitetsprincipen: ”tanken om att vid val mellan fördelning av resurser till olika
   områden bör en så hög nytta i relation till kostnaden eftersträvas”.

Question 31

Kostnadsminimeringsanalys

Answer 31

Ren jämförelse av kostnader av två (eller fler) interventioner för att nå samma mål. Det finns ingen relevant
skillnad i effekterna av måluppfyllelse mellan de två (eller fler) interventionerna. En kostnadsminimeringsanalys
kan då visa vilken åtgärd som når målet till lägst kostnad.

Question 32

Kostnads-effektivitetsanalys (a kostnadseffektivitetskvoten (Incremental cost-effectiveness ratio=ICER)

Answer 32

Kostnads-effektivitetsanalys är en metod för att jämföra
kostnadseffektiviteten av två eller fler alternativ. Kostnaderna mäts i
monetära enheter och effekterna mäts i ett ”naturligt” utfallsmått.
Resultatet presenteras generellt som kostnads-effektivitets-kvoten av en
ny behandling jämfört med dagens behandling.

a kostnadseffektivitetskvoten (Incremental cost-effectiveness ratio=ICER)

Question 33

Kostnads-nyttaanalys

Answer 33

En variant av kostnads-effektivitetsanalys där man använder
det som kallas ”nyttobaserade” utfallsmått. Det vanligaste
nyttobaserade utfallsmåttet som används i
kostnads-nyttaanalyser är kvalitetsjusterade levnadsår
(QALY, quality adjusted life years).
Ett alternativ, som ofta används av WHO i deras arbete, är
Disability Adjusted Life Years (DALYs)

Question 34

Vilka kostnader är relevanta att mäta?

altså Vad är perspektivet för analysen?

Answer 34

○ Samhället
○ Sjukvårdssektorn
○ Kommunalt/landstingsperspektiv?

Question 35

Att mäta kostnader(studier)

Answer 35

Prospektiva studier:
● RCT eller observationsstudier
● Mäta på patientnivå (administrativa system, ev. enkäter för att fånga resursanvändning utanför formell
sjukvård
Retrospektiva studier:
● Kan vara på patient/individnivå om individer som påverkas kan identifieras i register
● Men också vanligt med så kallade “modellanalyser” (decision analytic models) där en modell skapas
över sjukdomsförloppet
● Då kan t.ex. SKLs KPP-databas användas

Question 36

Beräkna patientnytta

Answer 36

Kostnads-effektivitetsanalys
● Lång rad av tänkbara utfallsmått, t.ex. Total överlevnad.
○ Ibland även surrogatmått (men avsevärt svagare), t.ex. progressionsfri överlevnad
Kostnads-nyttaanalys
● Nyttobaserade utfallsmått, framförallt QALYs

Question 37

Vem bedömer kostnads-effektiviteten baserat på kostnader per QALY för nya LM. .

Answer 37

Det är TLV som bedömer kostnads-effektiviteten baserat på kostnader per QALY för nya LM. Socialstyrelsen använder det även i sitt riktlinjesarbete.

Question 38

● Metoder för hälsoekonomiska utvärderingar

Det finns 3 hälsoekonomiska metoder:

Answer 38

Det finns 3 hälsoekonomiska metoder:
1) Kostnadsminimeringsanalys
a) Ren jämförelse av kostnaden för 2 LM som är likgiltiga
effektmässigt. Vilket LM ger mest patientnytta för pengarna?
(Kostnad A - Kostad B)
2) Kostnadseffektivitetsanalys (CEA)
a) Mäter folks betalningsvilja för läkemedlet. Man jämför
kostnadsefffektiviteten mellan 1/flera LM. Resultatet presenteras
som KostnadsEffektivitetsKvoten
(Kostnad LM1 -Kostnad LM2 )/(Livslängd LM -Livslängd LM2 )
3) Kostnadsnyttoanalys
a) En variant av kostnadseffektivtetsanalys men man använder
QALY i nämnaren istället.

Question 39

● Hur man utför en hälsoekonomisk utvärdering

Answer 39

Hälsoekonomisk utvärdering är ett verktyg för att bedöma kostnader och hälsoeffekter i samband med
resursanvändning inom hälso- och sjukvården.

Question 40

● Hur man utför en kostnadsanalys

Answer 40

Delas in i 3 steg:
1. Identifiering : Man identifierar vilka resurser som används vid behandlingen (LM1 mot LM2?)
2. Mätning : Vi mäter det vi identifierat. Hur mycket behövs för att erhålla terapeutisk effekt? Räknar även
med kostnaden här i ekvationen.
3. Värdet : Vad är prislappen på resursen? Slutgiltiga resultatet, is it worth it?

Question 41

● Varför man beräknar kostnadseffektivitet

Answer 41

Man utför såna här tester för att undersöka det på samhälls och sjukvårdsnivå. I det här fallet mäter man
betalningsviljan för ett läkemedel vilket är relevant för sjukvården och samhället att veta. Förutom att mäta
kostandseffektivitet så beräknar man också patientnyttan och hur den skiljer sig åt.

Question 42

Beskriv med egna ord skillnader mellan kostnads-effektivitetsanalys (cost-effectiveness
analys) och kostnadsnyttoanalys (cost-benefit analysis) med avseende på metoder samt nack- och
fördelar.

Answer 42

Cost-effectiveness analysis (CEA) jämför kostnaden med outcome i natural units (om det är cost-utility
analysis så jämför den kostnad med outcome i utility values). Den talar om ifall en intervention är
kostnadseffektiv – om kostnaden är värd dess outcome. Cost-benefit analysis (CBA) har samma enhet
för outcome som för kostnad och talar om hur mycket pengar du sparar på att utföra en intervention.
Den talar om ifall en intervention är hållbar för samhället eller inte.
CEA är bra på en mer individuell eller lokal nivå, medan CBA är bra att använda för att få en samhällsbild
av om en intervention är bra eller inte.