Tenta

Question 1

KSP

Answer 1

Karolinska scales of personality

Bakgrund
1960, reviderad på 90-talet. Daisy Schalling utformade. Bygger på personlighetsegenskaper som ansågs medfödda: Kapacitet, validitet, stabilitet och solidaritet.

Vad mäts?
Samband mellan psykiatriska diagnoser, personlighetsdrag och biologiska data. Med målet att kartlägga personlighetsmässiga riskfaktorer för psykisk ohälsa och missbruk.

Hur mäts det?
Självskattningsformulär. 135 items. 15 skalor - (Psykisk ångest, somatisk ångest, muskelspänning, impulsivitet, monotoniundvikande, psykasteni, socialisation, social önskvärdhet, distant aggressivitet, verbal aggressivitet, indirekt aggressivitet, irritaiton, skuldkänslor, misstänkssamhet, hämmad aggressivitet). Ca 30 min, likertskala med 4 alternativ. Konverteras till T-värden som jämförs mot normgrupp. Normeringen bygger på 400 personer från Solna och sundbyberg.

Användningsområden
Ursprungligen kliniskt, men också forskning. Den reviderade versionen (SSP) har använts de senaste åren.

Reliabilitet
Låg intern-item korrelation. Vissa item inom samma skala har låg korrelation.
Hög stabilitet - de flesta skalor visar stabilitet över tid.

Validitet
Problem med begreppsvaliditet - item mäter fler skalor än de ämnar att göra, dvs inte särskilt diskriminativt. Begränsat urval vid normering.

Styrkor och svagheter
+ Relativt billigt, lätt att administrera
- Tveksamma psykometriska egenskaper

Question 2

MMPI 2

Answer 2

Minnesota multiphasic personality inventory

Bakgrund
Mckinneley på 30-talet. Andra versionen kom 89. Ateoretisk ansats, utgår inte från tidigare teori utan rent empirisk. Framtagen enligt empirical keying approach vilket är en metod för att utveckla personlighetsinventorium där items skapas till en grupp som besitter dem (personer inom psykiatrin) och en grupp som inte besitter dem (kontrollgrupp)

Vad mäts?
Personlighetsmönster och emotionella störningar.

Hur mäts det?
10 kliniska skalor men även andra skalor. Totalt över 120 skalor. 60-90 minuter. 567 items. Tolkas med databehandlingsprogram eller manuellt. Råpoäng på varje skala konverteras till t-värden.

Användningsområden?
Screeningverktyg för personlighetsstörningar (Aina et al. 2022). Utveckla behandlingsplan, terapeutisk bedömning, rättspsykologi, somatisk vård, vård av alkoholmissbruk m.fl.

Reliabilitet
Sample - mer reliabelt för vit medelklass med svåra störningar.
Test-retest - hög men varierar mellan olika skalor
Interbedömarreliabilitet - hög
Intern konsistens, homogenitet - måttlig. Ca hälften av alla chronbachs alpha är godtagbara

Validitet
Hög begreppsvaliditet - baserat på att testskaparna kollade på items och jämförde kliniska grupper mot en normpopulation. Kriterievaliditet - Kan ett högt T-värde förutstpå en dsm-diagnos. Kanske, men testet utvecklades innan första DSM. Face validity varierar kraftigt mellan olika items.

Styrkor och svagheter
+ Innefattar validitetsskalor som används för att utvärdera resultatets trovärdighet
+ Lättadministrerat
+ Ger bred bild av problematiken
- Långt test
- irrelevanta items
- Problematisk skala: maskulinitet-femininitet.

Question 3

MBTI

Answer 3

Myers Briggs type indicator test

Bakgrund
Bygger på en operationalisering av Jungs teorier om psykologiska typer.

Vad mäts?
Avser att mäta en individs psykologiska personlighetstyp enligt 4 dikotomier. Extroversion – introversion, sensing – intuition, thinking – feeling, judging – percievining. Går ut på att dela in individen i 1 av 16 personlighetstyper där de olika dikotomierna påverkar varandra.

Hur mäts det?
Självskattningsformulär 88 frågor, forced answers. Ca 30 minuter. Testet är inte normativt och individer kan inte jämföras med varandra. Frågor värderas olika vid poängräkning. De viktade poängen utgör utgångspoäng. Preferenspoäng visar hur stora preferenserna är. Testet korrigerar för social önskvärdhet.

Användningsområden?
Organisationsutveckling. Inte rekrytering på grund av transparenta items. (I verkligheten ser det annorlunda ut)

Reliabilitet
Test-retest – 700-80% chans till samma resultat.

Validitet
Barnum effect – positiva vaga beskrivningar som passar på alla. Test visar dock att resultatet på testet överensstämmer med om individen fått välja vilken av de 16 personlighetstyperna hen anser sig vara. (Astrologi typ).
Face validity – ganska bra.

Styrkor och svagheter
+ Kul samtalsämne över en öl
+ Kan fungera för självförståelse
- Kategorisk
- Diffusa psykometriska resultat.

Question 4

Jag tycker jag är - 2

Answer 4

Bakgrund
Forskning visar att självkänsla är förknippat med psykisk hälsa.

Vad mäts?
Barn och ungdomars självkänsla och kan ge indikation om barnets psykiska ohälsa. Fem delskalor som valts ut för att forskning visar att dessa är centrala för upplevelsen av en själv: Fysiska egenskaper, färdigheter och kompetens, psykiskt välmående, relationer till föräldrar, relationer till andra.

Hur mäts det?
Självskattning. Del A består av 30 items med ja/nej-frågor. Del B består av 64 items med 4 svarsalternativ. Normeras till en stanineskala (1-9), (medelvärde 5 sd +-2) som jämförs mot normering. Normering i Sverige har gjorts med 1649 barn och delas upp efter ålder, årskurs och kön.

Användningsområden?
Elevhälsa, förebyggande hälsovåd, psykiatrisk barn och ungdomsvård, screening för barn i riskzon och diagnostik m.fl.

Reliabilitet
Båda A och B har god reliabilitet.
Test-retest – stabil
B-version – God intern reliabilitet mellan delskalorna. Man kan exkludera och kolla på enskilda delskalor.

Validitet
God! Jämförts med skolfrånvaro vilket korrelerar. Korrelerar med psykisk ohälsa. Korrelerar med Becks ungdomsskalor.

Styrkor och svagheter
+ God reliabilitet och validitet
+ Bra normering
- Vad som påverkar en 10årings självkänsla är troligtvis inte samma som för en 18 åring. (Men är det inte normerat för de olika åldrarna??? Noel Flips???)
- Könsnormativt
- Säger ganska lite om specifika svårigheter.

Question 5

BAI

Answer 5

Becks anxiety inventory

Bakgrund
Items hämtade från tre tidigare självskattningsskalor. 2 urvalsgrupper och flera itemanalyser ledde fram till de slutgiltiga items.

Vad mäts?
Självskattad ångest i åldrarna 17 år och uppåt. Används för bedömning av grad av ångest samt förändringar i ångesttillstånd. 21 items uppdelade i fyra subskalor - fysiologiska, upplevelserelaterade, paniktrelaterade och autonoma.
Viktigt! Kan ej ställa en diagnos baserat på resultatet.

Hur mäts det?
Självskattning, muntligt eller skriftlig i ett formulär. 5-10 minuter. 21 items med en svarsskala 0-3 på samtliga items. Beroende på antal råpoäng fastställs svårighetsgraden av ångesten. Normerat i Norge och USA ej svensk normering.

Användningsområden?
Kan med fördel användas innan och efter en terapi för att se en potentiell förändring. Används även som ett komplement till diagnosticering för att få en mer heltäckande bild av ångesten.

Reliabilitet
Hög internkonsistens (0.92)
Bra retest-reliabilitet (0.75)

Validitet
God diskriminativ validitet då det har en överlägsen förmåga att skilja ångest från depression.

Styrkor och svagheter
- Få studier har undersökt skalans psykometriska egenskaper
- Ej beskrivande frågor - svårt att få med ångestens komplexitet
- De vill inte korrelera med depression men gör ändå det, tex BDI. Ångest och depression samvarierar. (Hur funkar det när testet är överlägset på att särskilja ångest mot depression???? ANNAAA???????)
- Den diskriminerar mest somatisk ångest, såsom panikliknande symtom.
- Könsnormativ

+ Items är uttagna utifrån tidigare test och är minst rapporterade av patienter med depression
+ Överlägsen på att diskriminera ångest från depression
+ Snabb och billig att administrera.

Question 6

Råpoäng

Answer 6

Enskilda svar, inte intressanta i sig. Poäng utan normering

Question 7

Maximal prestation

Answer 7

Testar förmågor, till exempel begåvningstest

Question 8

Typiskt utförande

Answer 8

Testar personlighet och affektiv domän

Question 9

Achievement (prestation)

Answer 9

Begåvning baserad på förvärvad kunskap och tidigare inlärning. Kristalliserad intelligens

Question 10

Aptitude (fallenhet)

Answer 10

Begåvning baserad på anlag och problemlösningsförmåga. Till exempel gF

Question 11

Psykometri

Answer 11

Teori om och metoder av mätning av psykiska egenskaper, attityder, intressen, kunskaper och färdigheter. Hur mycket personer skiljer sig åt?

Question 12

Kognitiva perspektivet

Answer 12

Skiljer sig från psykometrin då det kognitiva vill förklara orsak. Varför personer skiljer sig åt?

Question 13

Sir Francis Galton

Answer 13

Första testteoretikern och intelligensforskaren. Begåvning och genialitet är ärftligt.

Question 14

Charles Spearman

Answer 14

Grundare av tvåfaktorteorin
- G-faktorn, som påverkar lösningen av alla olika uppgifter
- Specifika förmågor (S), som har betydelse för vissa typer av uppgifter (”T.ex. fingerfärdighet, det var han som hittade G-punkten” Olle et al. 2022)

Question 15

G-faktorn

Answer 15

Underliggande, generell faktor. Det mest fundamentala måttet på problemlösningsförmåga. Positiv mångfald (högt resultat på ett test så har man det ofta på andra)

Question 16

Faktoranalys

Answer 16

Flera variablers samband, vill urskilja bakomliggande faktorn. Finns två typer:
- Konfirmatorisk - har en hypotes som man vill få bekräftad
- Explorativ - ingen definierad faktor på förhand

Question 17

Alfred Binet

Answer 17

Gjorde första moderna intelligenstestet (Binet -test) med syfte att hjälpa barn med kognitiva nedsättningar. Ville bestämma den mentala åldern hos barn men fanns inget standardiserat poäng att jämföra med.

Question 18

William Stern

Answer 18

Grundare av IQ-begreppet. Utvecklades för barn och unga. Den mentala åldern/Den kronologiska ålder x 100. Då det rör vuxna krävs en normering.

Question 19

Lewis Terman

Answer 19

Förfinade Binets test - Stanford-Binet testet. Adderade begreppet IQ (Taget från William Stern).

(Fun fact: Det första massadministreringen av IQ-testning gjordes med 1,7 miljoner soldater under första världskriget för att kategorisera armérekryter. Wikipedia et al.)

Question 20

David Wechsler

Answer 20

Skapade flera test som mäter både verbala och icke-verbala förmågor.
Wechsler-testen - WPPSI, WISC, WAIS.

Question 21

Louis Thurstone

Answer 21

Kom på den multipla faktoranalysen och
7 primära mentala faktorer.
- Spatial
- Verbal förståelse
- Verbalt flöde
- Numerisk
- Perceptuell snabbhet
- Minne
- Resonerande/logik

Avvisade helt en generell G-faktor

Question 22

Hierarkiska modeller

Answer 22

En pyramid vars topp upptas av G-faktorn. Cattell och Horn kom på det.

Question 23

Flytande intelligens (gF)

Answer 23

Förmågan att hantera nya problemlösande situationer. Tidigare inlärning har ingen betydelse. Hanterar information i arbetsminnet.

Question 24

Utkristalliserad intelligens (gC)

Answer 24

Förmågor som är beroende av tidigare inlärning. En förvärvad särskild kompetens. Från långtidsminnet.

Question 25

Carrolls hierarkiska modell

Answer 25

Tre begåvningsskikt - g-faktor, 8 begåvningsfaktorer (Thurstones 7), ca 90 begåvningar som alla utgör förgreningar

Question 26

Sternbergs triarkiska teori

Answer 26

Modell som inkluderar “framgångsbegåvning” (streetsmart). Kritisk mot IQ-test

Analytisk intelligens
Praktiskt intelligens
Kreativ intelligens

Question 27

Howard Gardners 8 intelligenser

Answer 27

(Bullshit)
1. Lingvistisk (språklig) intelligens
2. Logisk-matematisk intelligens
3. Visuell-spatial intelligens
4. Taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens
5. Musikalisk intelligens
6. Interpersonell (social) intelligens
7. Intrapersonell (reflekterande) intelligens
8. Naturalistisk intelligens

Question 28

Trait-taxonomi

Answer 28

Indelning och klassificering av egenskaper i grupper och undergrupper i en tydlig modell

Question 29

Projektiva test

Answer 29

Vår tolkning av ambivalenta stimuli speglar vårt inre liv. Är kvalitativ och idiografisk. Till exempel, rorschach test och thematic apperception test (TAT)

Question 30

Den lexikala ansatsen

Answer 30

Utvecklades av Gordon Allport & H S Odbert
Användandet av flertalet adjektiv som grupperas för att identifiera personlighetsegenskaper
Två kriterier för att avgöra egenskapens betydelse:
- Antal synonymer
- Kulturell överensstämmelse

Question 31

Forers klassiska experiment

Answer 31

Gjorde ett personlighetstest. Alla fick samma utlåtande (men visste det inte). Nästan alla tyckte att det stämde bra. Kritik mot face-validity. (Synonymt med barnum-effect)

Question 32

Good report

Answer 32

Uppmana till att svara sanningsenligt

Question 33

Forced choice

Answer 33

Kan inte svara kanske, eller vet ej.

Question 34

Validitetskalor

Answer 34

Kan användas för att kontrolla social önskvärdhet, svarstil eller slumpmässigt svarande.

Question 35

Normativ skala

Answer 35

Individen jämförs mot en norm, skalfrågor till exempel 1-5

Question 36

Ipsativ skala

Answer 36

Tvingas till val, ger en “profil” för individen och individen kan inte jämföras mot en traditionell norm

Question 37

Administrativ standardisering

Answer 37

Strikta anvisningar och stram administrativ testprocedur då individen ska testas under så snarlika förhållanden som möjligt

Question 38

Teknisk standardisering

Answer 38

När testet är normerat efter en viss population och olika kategorier. Användning av standardskalor.

Question 39

Standardskalor

Answer 39

Hur olika tests poäng motsvarar en normalfördelningskurva.
- IK-poäng min 55 - m 100 - max 145 - sd 15
- Wechslers min 1 - m 10 - max 19 - sd 3
- Stanine min 1 - m 5 - max 9 - sd 2
- Sten min 0 - m 5,5 - max 10 - sd 2
- Z-poäng min -3 - m 0 - max 3 - sd 1
- T-poäng min 20 - m 50 - max 80 - sd 10

Question 40

Validiteten

Answer 40

Betecknas som frånvaro av systematiska mätfel. Mäter testet det man avsåg att mäta.

Question 41

Begreppsvaliditet

Answer 41

I vilken grad mäter testet det begrepp det är tänkt att mäta. Mäts genom att jämföra med andra test.

Nedre gräns = 0.65

Question 42

Innehållsvaliditet

Answer 42

I vilken grad testets items är relaterade till alla aspekter av de begrepp det skall mäta.

Question 43

Kriterievaliditet

Answer 43

Testets korrelation med vissa kriterium (krav). Kan testas på två olika sätt:
- Prediktiv - ex högskoleprovet och framtida studieresultat
- Samtidig - ex. testar framgångsrika chefer och analyserar

Nedre gräns = 0.45

Question 44

Extern ekologisk validitet

Answer 44

Graden av generaliserbarhet

Question 45

Face-validitet

Answer 45

Upplevs testet som rimligt och giltigt. Mätsäkerhet förutsätter hög face-validitet.

Question 46

Reliabilitet

Answer 46

Betecknas som frånvaro av slumpmässiga mätfel. Mätsäkerheten och testets tillförlitlighet.

Question 47

Test-retest reliabilitet

Answer 47

Är resultaten stabila över tid?

Question 48

Interbedömmarreliabilitet

Answer 48

Överensstämmelse mellan olika bedömares poängsättning eller observationer

Question 49

Intern konsistens-homogenitet

Answer 49

I vilken grad testet är homogent dvs. hur varje item bidrar till testets totala reliabilitet. Cronbachs alfa är ett mått på den interna konsistensen.

Question 50

Cronbachs alfa

Answer 50

Mått = 0-1
Gränsvärde = 0.7
Högt värde = över 0.8
Under 0.7 kan man ej kolla på enskilda items

Question 51

Professionell hållning

Answer 51

• Testsäkerhet - skydda testen
• Kompetens
• Rättvisa - skydda mot diskriminering och bias
• Informerat samtycke
• Integritetsintrång
• Administrering
• Poängsättning och tolkning
• Förvaring av material och underlag
• Juridiskt - lagar och förordningar

Question 52

BDI

Answer 52

Becks depression inventory

Bakgrund
Bygger på kliniska observationer samt ofta förekommande symtom som beskrevs av psykiatripatienter. Items valdes ut från dessa observationer.

Vad mäts?
Graden av depression hos vuxna och ungdomar (13-18 år). Ger ett mått på svårighetsgraden och kan därmed inte användas för att diagnosticera depression.

Hur mäts det?
Genom ett självskattningsformulär, som kan göras skriftligt eller muntligt och tar 5-10 minuter. Består av 21 items som avser att mäta 21 olika symtom och attityder med en svårighetsgrad som skattas på en fyragradig skala med skalstegen 0-3. Antal råpoäng indikerar svårighetsgraden av depressionen. Norsk och amerikansk normering - ej svensk normering.

Användningsområden?
Fastställandet av svårighetsgrad för patienter som har fått en depressionsdiagnos. Kan användas innan och efter en terapi och som ett komplement till diagnosticeringen.

Reliabilitet
Hög intern konsistens (.86-.93)
God test-retest reliabilitet (.93)

Validitet
God innehållsvaliditet då testet bygger på kriterierna för depression

Styrkor och svagheter
- Generella items
- Risk att personer som inte är deprimerade klassificeras som sjuka, då specificiteten ligger mellan 50-84%
- Könsnormativ

+ Snabb och billig att administrera
+ Hög reliabilitet
+ Bra komplement till diagnosticering

Question 53

Ravens matriser 2

Answer 53

Bakgrund
Utvecklades av Joh C Raven 1936. Version 2 utvecklades för att förenkla administering, uppdatera normer, reliabilitet, validitet och öka användarvänligheten.

Vad mäts?
Mäter generella kognitiva färdigheter (g). Mäter förmågan att logiskt härleda nya relationer och mönster.

Hur mäts det?
Icke-verbalt test som går ut på att välja en geometrisk figur som ska passa in i en serie/mönster. Finns både digital och papper/penna version. Och även kortare och längre versioner beroende på syfte och ålder. Minst 16 uppgifter måste administreras för tillförlitligt resultat. Om testet görs digitalt så slumpas uppgifter från en uppgiftsbank. Råpoängen tillsammans med teståldern konverteras till standardpoäng. Finns svensk normering. 4-69 år.

Användningsområden?
Screening för att bedöma behovet av en mer omfattande utredning av en persons kognitiva förmåga.

Reliabilitet
God till utmärkt reliabilitet för den amerikanska långversionen (.85-.89)
God reliabilitet för den amerikanska kortversionen (.80)
God till utmärkt reliabilitet för den europeiska papper och penna versionen (.85-.89)
God test-retest reliabilitet i Europa

Validitet
God innehållsvaliditet - mäter g-faktorn
God begreppsvaliditet - ravens 2 mäter samma som föregångarna

Styrkor och svagheter
+ Kan administreras till folk med kommunikationsmässiga svårigheter
+ Minimerar kulturella skillnader då det är icke-verbalt.
+ Nya items + individuella uppgifter leder till minskad inlärningseffekter

• Svårigheter för individer med synnedsättning
• Använder forskning från 1984 som evidens för hur bra testet är
• Man kan ta reda på om kogntiviv förmåga är nedsatt men Inte på vilket sätt, och kan därför inte användas ensamt utan fungerar bättre som screening

Question 54

BasIQ

Answer 54

Bakgrund
Grundar sig på Gustafssons hierarkiska begåvningsmodell

Vad mäts?
Begåvningstest för vuxna med genomsnittlig begåvning där verbal förmåga, numerisk förmåga och spatial förmåga förklaras utifrån underliggande g-faktor

Hur mäts det?
9 deltest, totalt 150 problemlösningsuppgifter
1. Instruktioner
2. Utvikning
3. Motsatser
4. Synonymer
5. Analogier
6. Beräkningar
7. Uppskattningar
8. Talserier
9. Kvadrater

Via pappersformulär eller på nätet, tar 60 min. Individer måste ha samma g-faktor för att man ska kunna jämföra de specifika faktorerna. Profiler presenteras i T-poäng (kan även göras i stanine)

Användningsområden?
Används främst i urvalssammanhang och rekrytering

Reliabilitet
Godkänd reliabilitet:
G-faktor: 0.85
Verbal faktor: 0.75
Spatial faktor: 0.86
Numerisk faktor: 0.78

Validitet
God begreppsvaliditet
God face validitet

Styrkor och svagheter
+ Högt prognosvärde/prediktivt värde
+ Bra verktyg för att jämföra ansökande
+ Lättadministrerat

• Ställer en del krav på verbal förmåga, kan därför vara svårt att administrera för de med språkliga brister
• Icke-representativ normgrupp
• Låg face validity för rekrytering av chefer

Question 55

Becks ungdomsskalor

Answer 55

Vad mäts?
Personlighetstest för åldrarna 7-18 år. Samlar information om barns och ungdomars känslor, tankar och beteenden. Inte ett diagnostiskt instrument.

Hur mäts det?
Korta självskattningsskalor. 5 skalor, 20 items per skala. Normativa skala.
- Ångest
- Depression
- Ilska
- Normbrytande beteende
- Självbild

Administering av hela testet mellan 25 minuter och en timme.

Poängen summeras och översätts till percentilvärden. Har normerats, översatts och anpassats till svenska förhållanden

Användningsområden?
- Kan mäta förändring och därmed effekt av behandling
- Elevhälsovård
- Psykiatri
- Familjevård
- Somatisk vård
- Kan användas i ett stort ålderspann

Reliabilitet
Hög intern konsistens (0.89-0.94)
Tillfredställande test-retest reliabilitet (0.82-0.90)

Validitet
Begreppsvaliditet: har jämförts med det vedertagna testet “jag tycker jag är…”
Hög interkorrelation mellan skalorna
Faktoranalys

Styrkor och svagheter
+Man får unik information om internaliserade symtom och tankar
+ Kan jämföra svarsmönster mellan de olika skalorna
+ Kraven på barnets verbala förmåga sänks

• Externaliserade symptom underrapporteras oftare av barnen
• Finns inte normdata för 7-8 åringar även om manualen uppmuntrar till att använda testet på dessa åldersgrupper, om än med försiktighet

Question 56

FIRO-B

Answer 56

Fundemental interpersonal relations orientation - behaviour

Bakgrund
Utvecklat under 50-talet på uppdrag av den amerikanska marinen.

Vad mäts?
En individs mellanmänskliga behov och dennes sätt att samspela och kommunicera med andra.
Tre områden som mäts;
1. tillhörighet (inclusion)
2. kontroll
3. samhörighet (affection)

Med två olika dimensioner; visat beteende och önskat beteende.

Hur mäts det?
Testet består av 54 items. Från 1-16 och 41-54 mäts frekvens där skalan går från aldrig, sällan, då och då, ofta och vanligtvis. Från item 17-40 mäts frekvens i antalet människor man uppvisat beteendet gentemot. Testet är självadministrerande och görs i ett frågeformulär. Ingen tidsbegränsning, brukar ta 10-20 min. Poängen sammanställs till ett socialt interaktionsindex som indikerar styrkan på behovet av allmän mellanmänsklig kontakt. Testet är inte normerat.

Användningsområden?
Kan användas i organisationer för att bilda arbetsgrupper eller förbättra arbetsplatsrelationer. Men även för individer för familj- och vänskapsrelationer.

Reliabilitet
Intern konsistens varierar mellan .52 och .82. Skalan “visad tillhörighet” har lägst alfavärde på 0.56 och bör därför tolkas med försiktighet
God test-retest reliabilitet (0.71-0.85) men annars forskning visar dock på motsatsen och även bias från social önskvärdhet.

Validitet
Begreppsvaliditet har kritiserats för att vara dålig.
Dock har flera studier visat samband mellan resultaten från testet och andra, väletablerade mätredskap som mäter ledarskap, personliga värderingar och relationer.

Styrkor och svagheter
- Självadministrerat (missförstånd?)
- Social önskvärdhet: lätt att genomskåda
- Påverkas av livshändelser
- Kulturellt präglat: västerländskt sample
- Svagt forskningsstöd, daterade referenser, giltigförklaras med Myers-Briggs.

+ Självadministrerat (tillgängligt via Internet)
+ Enkelt att tolka och förstå resultat
+ Kulturellt präglat: Västerländskt sample (styrka om testpersonen kommer från en västerländsk kultur)

Question 57

BKT

Answer 57

Bedömning av kritiskt tänkande

Bakgrund
??

Vad mäts?
Kritiskt tänkande, logisk och analytisk förmåga

Hur mäts det?
Fem deltest:
1. Härledning
2. Identifiera antaganden
3. Dra slutsatser
4. Tolkning
5. Värdera argument

Det finns 3-6 påståenden/texter per deltest, utifrån vilka testpersonen ska göra ett antal bedömningar. Totalt finns det 80 items att svara på. Tidsgräns 40 min.

Råpoäng relateras till normgrupper. Testresultat jämförs med standardiseringsdata.

Användningsområden?
Näringslivet (rekrytering och urval på ledningsförmåga)
Forskning

Reliabilitet
Hög reliabilitet
Reliabilitet mellan 0.74 - 0.76 (i svenska normgrupper)

Validitet
Hög face-validitet
Innehållsvaliditet kan påverkas av språklig förståelse
God kriterievalidtet
God begreppsvaliditet

Styrkor och svagheter
- Man kan plugga till testet (dyra online-guider för BKT)
- Resultat korrelerar med läsförståelse
- Frågor om tolkningar och att värdera argument kan påverkas mycket av idiosynkratiska och kulturella faktorer

+ Strukturerat och detaljerat: Specifika och ordagranna instruktioner. Väldigt standardiserat → tillförlitliga resultat
+ Normdata finns för olika tidsbegränsningar och grupper
+ Tidseffektivt: Kan genomföras i grupp

Question 58

RCFT

Answer 58

Rey complex figure test

Bakgrund
Användes först 1941 och utvecklades för att undersöka visuospatial konstruktionsförmåga och visuellt minne hos personer med hjärnskador. Har senare generaliserats även utanför hjärnskadepatienter.

Vad mäts?
4 delprov: Kopieringsprov – Ritar av figuren (Segerstedtshuset)
Omedelbar återgivning – rita figuren från minnet
Fördröjd återgivning – Rita från minnet
Rekognitionsprov – Ser 24 delar där 12 är enheter från modellen och ska ringas in.

Hur mäts det?
Ca 45 minuter. 18 poängsättningselement där man delat upp figuren i olika delar. Poäng ges för korrekt återgivning och placering. Rekognitionsprov poängsätts utifrån sanna positiva och sanna negativa svar (om man avstått från rätt). Resultatet kontrolleras mot en normerad tabell (Amerikanskt urval), t-värde bestäms. Det har kontrollerats på 200 svenskar men då dessa var väldigt lika USA jämför man med den istället.

Användningsområden?
Bred klinisk användning. Utredning av bland anant: Alzheimer’s, hjärnskador, Parkinson, Huntingon, Korsakoff, medial temporallobsskada, kokain och blandmissbruk m.fl.

Reliabilitet
God reliabilitet.
Test-retest –.76-.89. – Oklart hur man har testat detta utan inlärningseffekter.
Interbedömarreliabiliteten är över 0.90.

Validitet
Hög diskriminant validitet – skiljer mellan normal/diagnospopulation och hjärnskadade.
Hög konvergent validitet – Får man låga resultat på RCFT tenderar man att prestera dåligt med t.ex. WAIS kodning och blockmönster.
God innehållsvaliditet – fem underliggande faktorer som är oberoende av varandra.
God face validity, god kriterievaliditet, god ekologisk validitet.

Styrkor och svagheter
+ Hög validitet och reliabilitet
+högt spann av att identifiera olika typer av hjärnskador
- Inlärningseffekter kan påverka reliabiliteten
- Verbala uppgifter kan skilja sig.

Question 59

WCST

Answer 59

Wiscounsin card sorting test

Bakgrund
Använts sedan 1948 för att testa logiskt tänkande. På 60-talet kom man fram till att det kan användas som diagnostiskt instrument i neuropsykologiska utredningar.

Vad mäts?
Mäter exekutiva förmågor: problemlösning, abstrakt tänkande, planering, organisering och förmågan att skifta mellan kognitiva strategier i respons till oförutsägbara händelseförlopp.

Hur mäts det?
4 nyckelkort läggs ut. Två kortlekar med 64 svarskort i standardiserad ordning. Varje kort har en färg ett antal och en symbol. Nyckelkorten presenteras, fp får svarskorten och ska matcha utifrån en okänd regel. Efter 10 rätta kort så byts regeln ut (utan varning). Feedback ges för rätt eller fel svar men fp får ingen information om den korrekta sorteringsprincipen. (Lite som en systemlek)

Användningsområden?
För att testa barn, ungdomar vuxna, personer som misstänks ha nedsatt exekutiv förmåga. Testet är användbart för att se exekutiv funktionsnivå, identifiera inlärningssvårigheter eller en nedsättning med uppmärksamhet.

Reliabilitet.
Administrationsreliabilitet – 70% av färdigställda protokoll innehöll något form av noteringsfel. Enstaka fel påverkar dock inte utfallet särskilt mycket.
Interbedömarreliabilitet – hög. HUR KAN DENNA VARA HÖG OM ADMINISTRATIONSRELIABILITETEN ÄR LÅG??????
Test-retest – Låg, har man väl lärt sig principerna så går det inte att göra om samma sak.

Validitet
Enligt utgivarna själva är validiteten god, framför allt problemlösning och skifte av kognitiva strategier.
God validitet vid testning av personer med sjukdomar som t.ex. Parkinson och MS. Låg ekologisk validitet, men acceptabel konvergent och diskriminativ validitet.
Concurrent validity – Har undersökts i studier genom faktoranalys där man först mätt försökspersonernas förmåga till problemlösning genom andra test och sedan jämfört med antal fel på WCST. Korrelationen mellan WCST ochI Q är generellt medelstark. Jämfört med intelligens fanns det högst korrelation till verbal förmåga.
Cross-cultural validity – Påstås vara bra. Har jämfört USA och Taiwan som iofs har många likheter.

Styrkor och svagheter
+ Fångar med enkla medel upp många olika aspekter av exekutiva funktioner.
-Risk för inlärningseffekter
-Tar inte hänsyn till patientens tidigare funktionsnivå utan jämförs bara mot en normgrupp.

Question 60

NEPSY 2

Answer 60

A developmental NEuroPSYchological assessment

Bakgrund
Bygger på Lurias teori om hjärnans funktionella system. Grundar sig på neuropsykolog och teorier om hjärnans funktionella system som menar att komplexa funktioner utgörs av delfunktioner och att det är delfunktionerna som testas.

Vad mäts?
Neuropsykologiskt test som mäter utvecklingen hos barn 3-16 år. Vill bedöma utvecklingsnivå och specifika funktionssvårigheter. Utreder kognitivt fungerande inom 6 domäner och kartlägger svårigheter och styrkor hos barnet.

Hur mäts det?
30 deltest i domänerna: Uppmärksamhet och exekutiva funktioner, språkliga funktioner, minnes och inlärningsfunktioner, sensomotoriska, social perception och visuospatiala funktioner. Ingen standardiserad administreringsordning. Finns förslag i manualen på vilka test man ska administrera utifrån frågeställningen. Normerat i USA men de fungerar helt okej för svenska förhållanden, något för snälla. Scoringprogram Krävs och man kan välja mellan olika utfallsmått: skalpoäng, kombinerade skalpoäng, kontrastpoäng osv…

Användningsområden?
Kan användas för att individualisera insatser för framgång i skolan. Kan användas i samband med utredning.

Reliabilitet
God i USA.

Validitet
God validitet. Resultaten utprövat på barn med diagnoser där dessa skiljde sig jämfört med en kontrollgrupp.

Styrkor och svagheter
+ Omfattande, flexibelt, stort ålderspann, god psykometri
- Inte normerat i Sverige
- Tar lång tid att lära sig och genomföra
- Inte utprövat i Sverige.

Question 61

Sagan om de tre vise intelligensteoretikerna (En tysk, en fransk och en amerikan)

Answer 61

Det var en gång en fransk hipster vid namn Alfred Binet. I början av 90talet fick han i uppdrag av den franska skolministern att utveckla en procedur för att identifiera lågpresterande skolbarn så att dessa kunde sättas i specialklass. Han utvecklade tillsammans med en kollega Binet-Simon-skalan. Sedan dog Binet. På andra sidan Atlanten, i Californien eller närmare bestämt Stanford, arbetade Lewis Terman. Han reviderade Binet-simon testet som kom att bli Stanford-binet-testet vilket fortfarande användes för att bedöma utvecklingssvårigheter hos barn. Hur utvecklade han då testet? Jo, han hade läst fina forskningsartiklar av tysken William Stern som myntat begreppet IQ. Stanford-Binet-testet används än idag som ett mått på intelligens. Men vem var då William Stern? Jo, han var en liten tysk som forskade på intelligens. Under den här tiden fanns det många som forskade på intelligens. T.ex. Binet som ville bedömma den mentala åldern av barn. Han saknade dock ett standardiserat sätt att jämföra poängen inom populationen. Tidigare hade man räknat ut intelligens genom att beräkna differensen mellan mental ålder och kronologisk ålder. Stern föreslog att man istället skulle dividera den mentala åldern med den kronologiska åldern, men det var inte nog med det. Lewis Terman dyker upp igen och säger ”Borde vi inte multiplicera kvoten med 100, så att vi får ett heltal?”. Sagt och gjort! Snipp, snapp, snut, så var sagan slut. (Källa: Wikipedia)

Question 62

AQT

Answer 62

Alzheimers quick test

Bakgrund
Bygger på benämningstest för att bedöma kognitiva funktioner som ligger bakom automatisering av språk. Det tidigaste exemplet på ett sådant test är stroop-test. Det finns flera teorier som försöker förklara interferenseffekter (När det står röd men det är färgen blå ”blir det knas i din hjärna”).

Vad mäts?
Man vill mäta olika kognitiva funktioner och framför allt parietallobernas funktionen vid benämninng av färger, former och stimuli. Mer specifikt mäts automatisering, hastighet och flöde vid bedömning och förmågan till kognitiva skiften mellan visuella stimulus, aktivering av arbetsminnet.

Hur mäts det?
5 deltest med 3 uppgifter i varje. Varje uppgift har 40 figurer och deltesten är uppdelade i kategorier: former, siffror, bokstäver, djur och föremål. Först säger man färgen på bilden, sen vad det är för bild (antingen vilken siffra, form, bokstav djur osv..). Uppgift 1: säg färgen, uppgift 2, säg vad det är (Formen siffran, bokstaven osv…) Uppgift 3: Säg båda för varje figur ”Blå D, Röd F, Gul H”. Poängen adderas inte till en råpoäng likt andra test och kan därför inte transformeras till standardsskalor. Istället man man tid och antal felsvar och jämför mot en normgrupp. Normgruppen består av 60 personer.

Användningsområden
Screening för demens eller upptäcka dysfunktion i parietalloberna. Man måste göra datortomografi för att bekräfta om det är demens eller inte. Har man exempelvis fått en stroke kan detta leda till dåliga resultat.

Reliabilitet
Hög interkorrelation mellan olika test. De olika deltesten korrelerar med varandra och kan därför fungera ersättande. Test-retest har gjorts på 30 personer

Validitet
Jämfört med MMT (Världens mest använda mätinstrument vid screening av demens) och ser att AQT är bättre på grund av högre sensitivitet. God validitet.

Styrkor och svagheter
+ Lätt att genomföra och administrera
+ Går att använda för många språk, kräver ej läs och skriv-kunskap
+ Relativt kulturoberoende
- Svag normering

Question 63

APU

Answer 63

Arbetspsykologiskt utredningstest

Bakgrund
Testet bygger på Thurstones modell om de primära intelligensfaktorerna (1938). Han identifierade sju av varandra oberoende faktorer för intelligens och motsatte sig därmed Spearmans resonemang om den generella g-faktorn

Thurstones sju intelligensfaktorer:
* Spatial förmåga (S-faktorn)
* Verbal förståelse (V-faktorn)
* Verbal rörlighet (W-faktorn)
* Numerisk förmåga (N-faktorn)
* Perceptuell snabbhet (P-faktorn)
* Minne (M-faktorn)
* Logiskt tänkande (R-faktorn)

Vad mäts?
APU bedömer en individs utvecklingspotential och mäter maximal prestation inom områdena verbal förståelse och rörlighet, perceptiv snabbhet och simultankapacitet, logisk förmåga samt matematisk och numerisk förmåga.

Hur mäts det?
* Finns 9 deltest som syftar till att testa 7 funktionsområden
* En manual per deltest med tydliga instruktioner.
* Testningen tar totalt ca 2,5h
* Testet besvaras både muntligt och skriftligt - de muntliga svaren skrivs ner

Deltesten är:
Matematisk och numerisk förmåga
* N-proven - alfa & omega
* M-proven - matematik i praktiken
Logisk förmåga (R-faktorn)
* Formlogik
* Sifferlogik
* Bokstavslogik
Verbal förståelse och rörlighet
* Associationer (W)
* Ordflöde (W)
* Ordförståelse (V)
Perceptiv snabbhet och simultankapacitet
* 3 P-prov (siffror, bokstäver & figurer)
* Simultankapacitetsprov

Användningsområden:
* Rekrytering

Reliabilitet
God reliabilitet, varierar mellan r = 0,77 och r = 0,92

Validitet
Svag validitet

Styrkor och svagheter
- En manual för varje deltest men ingen generell manual som sammanfattar hela testet
- Inga mått på validiteten
- Deltestet perceptil snabbhet och simultankapacitet kräver bandspelare för att administreras

+ Det är lätt att administrera och har tydliga instruktioner → bidrar till hög reliabilitet
+ De många deltesten gör att testet ger omfattande information om testdeltagarna

Question 64

16PF

Answer 64

Bakgrund
Personlighetstest som bygger på Cattell´s modell - ger en bild av det generella personlighetsmönstret

Hur mäts det
16 primärskalor som utgör 5 globala faktorer - Extroversion, Ångest, Oberoende, Självkontroll, Hårdförhet.
3 svarrsstilsskalor: Social önskvärdhet, ovanliga svar och instämmande.
185 items, 3 svarsalternativ på varje.
30-60 minuter
Presenteras i en personlighetsprofil

Användningsområden
Urval, rekrytering och yrkesrådgivning
Klinisk användning, kan t.ex. användas för att se hur väl gruppterapi kommer fungera för en patient eller liknande.

Reliabilitet
Tillräcklig homogenitet och stabilitet (0.7-8)
HÖG inre konsistens

Validitet
Korrelerar med andra test
Kriterierelaterad validitet: ca 0.5
Begreppsvaliditet tillräcklig (ca 0.55) ÄR DEN VÄLL INTE ALLS??? 0.65 ÄR LÄGSTA

Styrkor och svagheter
Ingen har replikerat den teoretiska basen (Cattells)
Vissa items lite konstiga (Poesi eller fotboll?)
Bra prediktiv validitet för olika yrken
Mäter svarsstil
Bra om man vill ha jobb på Feiroz AB!

Question 65

Claesson-Dahl

Answer 65

Vad mäts
Maxtest som mäter inlärning och minne (kognitivt)

Hur mäts det
Fyra testmoment:
inlärning, retention, rekognition och ordningsföljd.
Ett stort antal bedömningsvariabler som kan hjälpa till att identifiera särskilda aspekter av hjärnskador och tesningen, t.ex. en ruta för att anteckna upprepningar (kan identifiera potentiell perseveration) och en egen ruta för yttre störningar och “anspråksnivå” (hur väl man innan testet tror att man kommer att prestera).

10 vanliga 2-staviga ord i 4 olika versioner (så att man kan utföra testet igen).

Gammal och liten normering (400 personer i solna från 70-talet). En ny normering är på g yäni

Användningsområden
Kliniska sammanhang, t.ex. för att utvärdera demenssjukdomar, skallskador och missbrukssyndrom.

Reliabilitet
test-retest: 0.85 för inlärning, men bara 0.41 för retention
Ingen info om homogenitet eller andra typer av reliabilitet

Validitet
God begreppsvaliditet, då det finns samband med ett antal olika kognitiva test.
Kriterierelaterad validitet ca 0.5, god ekologisk validitet (liknar en inköpslista).

Styrkor och svagheter
Lätt att använda, testar flera olika minnesfunktioner
Skillnader mellan de olika versionerna av testet (ABCD), gammal och DÅLIG normering.
Doktor Raulatinko gillar testet

Question 66

HPI

Answer 66

BAKGRUND
Hogan Personality Inventory
Bygger på Big5 men man har utvecklat detta till en sjufaktormodell, som det finns visst stöd för

VAD MÄTS?
Mäter den ”ljusa sidan” av personlighet, utifrån 7 skalor
1. Anpassning - adjustment
2. Ambition
3. Sällskaplighet - sociability
4. Sympatiskhet - agreeability
5. Ordentlighet - prudence
6. Intellektans - intellectance
7. Studiehåg - scholarship

Avsett för vuxna

HUR MÄTS DET?
- Testet är uppdelat i personlighetsskalor och yrkesskalor
- 206 items med svarsalternativen sant/falskt
- Ett datorprogram omvandlar svaren till en profil
- Data är normerad, även i Sverige (642 personer)

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
- Karriärplanering
- Urval vid rekrytering
- Rollfördelning på en arbetsplats

RELIABILITET/VALIDITET
- Bra intern konsistens, bra test-retest
- Väl beprövat, god validitet
o Medelstark prediktiv validitet

STYRKOR
- Empiriskt förankrat i Big 5
- Innehåller en validitetsskala
- Väletablerad inom näringslivet
- Normerad i sverige

SVAGHETER
- Hög risk för social önskvärdhet
- Mest lämpligt för ”business”

Question 67

D-Kefs

Answer 67

Delis-Kaplan Executive function system

Bakgrund
Testet baseras på teorier och stödjande empiri kring exekutiva funktioners betydelse vid tillstånd som adhd, autism, demens, förvärvad hjärnskada etc.

Vad mäts?
Exekutiva funktioner hos personer som är 8-89 år. Bedömning av vilka neurokognitiva komponenter som ligger bakom ett lågt resultat. Ingen svensk normering endast amerikansk.

Hur mäts det?
9 fristående deltest:
- Trail making test - mäter kognitiv flexibilitet i en visuomotorisk uppgift
- Verbalt flöde - mäter förmågan till verbal produktion
- Mönsterflöde - mäter förmågan till spatial produktion
- *Color-word interference test *- mäter förmågan till verbal inhibering
- Sortering - mäter förmåga till problemlösning, verbal och spatial begreppsbildning samt
kognitiv flexibilitet
- Tjugo frågor - mäter förmåga till hypotestestning och abstrakt tänkande
- *Begreppsförståelse *- mäter slutledningsförmåga, hypotesprövning och
kognitiv flexibilitet
- Tornet - mäter planering, impulsivitet och förmåga att föra stegvisa
resonemang
- Ordspråk - mäter förmåga att tänka metaforiskt och abstrakt

Råpoäng omvandlas till skalpoäng eller percentiler

Användningsområden?
Lämpliga att använda vid:
○ Förvärvade skador i hjärnans frontala delar
○ Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar t.ex. ADHD och autism
○ Demenssjukdomar
○ Andra psykiatriska tillstånd

Reliabilitet
Låg till ok intern konsistens beroende på deltest (0.5-0.8)
Lite låg test-retest reliabilitet (0.4-0.6)
Träningseffekter i alla deltest

Validitet
- Svag positiv korrelation med ett annat begåvningstest som mäter verbal förmåga
- Modulen sorting test liknar Wisconsin Card Sorting Test – ett vanligt sätt att mäta exekutiv funktion (begreppsvaliditet)
- Svag korrelation mellan deltesterna, prövar olika delar av begreppet exekutiva funktionerna – diskriminativ validitet samt innehållsvaliditet
- Tyvärr ett stort överlapp mellan IQ och D-KEFS

Styrkor och svagheter
- Saknar svensk normering
- Svårt att helt isolera förmågor med testen.
- Risk för träningseffekter om man kommit i kontakt med testen innan
- Relativt låg reliabilitet

+ Vissa deltest är sprungna ur mer elementära versioner men modifierade för att öka reliabilitet och validitet
+ Lätt att förstå sig på reliabilitet och validitet genom begripliga tabeller
+ Deltesten är fristående från varandra
+ Avser att identifiera de bakomliggande mekanismerna för ett lågt eller högt resultat

Question 68

NEO-PI-3

Answer 68

Bakgrund
Femfaktormodellen är den främsta modellen som använts inom personlighetspsykologi de senaste 20 åren. Det finns många operationaliseringar av FFM men NEO-inventorierna är de testmetoder som använts i första hand. Den första versionen utformades av Costa och McCrae 1978, då användes 3 traits (NEO). Under 80-talet framkom stöd för 5 variabler. NEO-PI-3 kom 2010. Det finns också NEO-PI-R och NEO-FFI-3 (Längre vs kortare version).

Vad mäts?
Personlighet på 5 axlar: OCEAN. 6 facetter i varje skala.
O (openness) - Öppenhet: Fantasi, estetik, känslor, aktiviteter, tankar, värderingar
C (conscientiousness) - Målmedvetenhet: Duglighet, ordningsamhet, samvetsgrannhet, prestationssträvan, självdisciplin, eftertänksamhet
E (extraversion) - Utåtriktning: Tillgivenhet, sällskaplighet, självhävdelse, vitalitet, spänningssökande, gladlynthet
A (agreeableness) - Vänlighet: Tillit, rättframhet, osjälviskhet, följsamhet, blygsamhet, ömsinthet
N (neuroticism) - Känslomässig instabilitet: Ångest, irritationsbenägenhet, nedstämdhet, självosäkerhet, impulsivitet, stresskänslighet

Hur mäts det?
Självskattningsformulär med 240 påståenden. Finns även en version för att skatta andra (observer-report item booklet, form R). Fp kan utföra formuläret på egen hand. Ingen tidsbegränsning. 5gradig likertskala Stämmer inte alls —> Stämmer precis. Råpoäng beräknas för de 30 facetterna och summeras i de fem faktorerna. Överförs till T-poäng och jämförs mot en normtabell.

Användningsområden
Används främst i arbetslivet vid exempelvis rekrytering. Kan användas för att predicera individers arbetsprestation, ledarpotential eller potential till att vara god ”organisationsmedborgare”.

Reliabilitet
God intern konsistens med höga Cronbachs alpha (0.9-0.94). För de 30 facetterna ligger Cronbachs alpha mellan 0.59 - 0.86.
Test-retest har gjorts med NEO-PI-R (föregående version) Hög samstämmighet. Över 0.80 för faktorerna.

Validitet
Prediktivt värde inom flera områden - yrkesval, anknytningsstil eller personlighetssyndrom, samt i rekryteringsprocesser.
Finns viss kritik mot den strukturella validiteten.
Det bästa vi har inom personlighetspsykologi

Styrkor och svagheter
+ Starka psykometriska egenskaper
- Självskattning —> riskerarsocial önskvärdhet och bias där respondenten svarar enligt vad hen tror är mest önskvärt för tjänsten som söks.

Question 69

Griffith 1 & 2

Answer 69

Griffith mental development scale 1 & 2- GMDS

Bakgrund
Testet bygger främst på empiriska observationer och erfarenhet av barnobservationer men också på utvecklingspsykologisk teori som menar att det finns 5 ”avenues of learning” hos barn. Det har kommit en ny version (3).

Vad mäter testet?
Hur ett barn ligger tilll i utvecklingen jämfört med andra barn i syfte att upptäcka avvikelser i utvecklingen.
1. Motorik
2. Personligt och socialt beteende
3. Hörsel och tal
4. Samordning öga-hand
5. Performance
(6. Resonerande)

Hur mäts det?
Delas upp i två skalor 0-2 år (1) och 2-8 år (2)
Skala 1 innefattar 260 uppgifter indnelade i fem delskalor. 52 uppgifter per delskala.
Skala 2 innefattar mer avancerade uppgifter indelade i 6 delskalor. Samtliga uppgifter är indelade i åldersintervall med stigande svårighetsgrad. Använder leksaker, bilder och vardagsföremål

Har en väldigt mjuk och flexibel teststruktur där testledaren väljer vilka test som görs utefter vad man misstänker att barnet har svårt med.
Råpoäng omvandlas till utvecklingsålder. Utvecklingskvot = utvecklingsålder/kronologisk ålder. Omvandlas till Staninepoäng och jämförs mot normgrupp. Fick svensk standardisering för skala 1 med 480 barn under 60-talet och för skala 2 med 725 barn under 70-talet.

Användningsområden?
Barnpsykiatri, om man misstänker att barn ligger efter i utvecklingen

Reliabilitet
Den mjuka testsituationen gör testet svårmätt, antagligen svag interbedömarreliabilitet.
Inga test-retest - svårt att testa eftersom barnet utvecklas, risk för träningseffekt.

Validitet
Den svenska standardiseringen har inte validiteststetats. Överlappande delskalor talar emot god validitet. Motorik & öga-hand koordination. Performance och motorik.
Griffith 3 har stärkt sin reliabilitet genom omarbetning utifrån ny utvecklingspsykologisk forskning. (Hur då? Ingen vet)

Styrkor och svagheter
+ Var revolutionerande på sin tid.
+ Man kan följa upp barnets utveckling med flera tester och på så vis jämföra ett barns resultat över tid (Förutsatt att man undviker träningseffekter).
+ Kan mäta verbalt beteende i tidig ålder/lägre funktionsgrad
- Ej standadiserad —-> låg interbedömarreliabilitet
- Gammal normering.
- Kulturellt präglat.