Föreläsningsbegrepp Flashcards

1
Q

Råpoäng

A

Enskilda svar, inte intressanta i sig. Poäng utan normering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Maximal prestation

A

Testar förmågor, till exempel begåvningstest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Typiskt utförande

A

Testar personlighet och affektiv domän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Achievement (prestation)

A

Begåvning baserad på förvärvad kunskap och tidigare inlärning. Kristalliserad intelligens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Aptitude (fallenhet)

A

Begåvning baserad på anlag och problemlösningsförmåga. Till exempel gF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Psykometri

A

Teori om och metoder av mätning av psykiska egenskaper, attityder, intressen, kunskaper och färdigheter. Hur mycket personer skiljer sig åt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kognitiva perspektivet (jfr psykometri)

A

Skiljer sig från psykometrin då det kognitiva vill förklara orsak. Varför personer skiljer sig åt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sir Francis Galton

A

Första testteoretikern och intelligensforskaren. Begåvning och genialitet är ärftligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Charles Spearman

A

Grundare av tvåfaktorteorin
- G-faktorn, som påverkar lösningen av alla olika uppgifter
- Specifika förmågor (S), som har betydelse för vissa typer av uppgifter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

G-faktorn

A

Underliggande, generell faktor. Det mest fundamentala måttet på problemlösningsförmåga. Positiv mångfald (högt resultat på ett test så har man det ofta på andra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Faktoranalys

A

Flera variablers samband, vill urskilja bakomliggande faktorn. Finns två typer:
- Konfirmatorisk - har en hypotes som man vill få bekräftad
- Explorativ - ingen definierad faktor på förhand

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Alfred Binet

A

Gjorde första moderna intelligenstestet med syfte att hjälpa barn med kognitiva nedsättningar. Ville bestämma den mentala åldern hos barn men fanns inget standardiserat poäng att jämföra med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

William Stern

A

Grundare av IQ-begreppet. Utvecklades för barn och unga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Lewis Terman

A

Förfinade Binets test - Stanford-Binet testet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

David Wechsler

A

Skapade flera test som mäter både verbala och icke-verbala förmågor.
Wechsler-testen - WPPSI, WISC, WAIS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Louis Thurstone

A

Kom på den multipla faktoranalysen och
7 primära mentala faktorer
- Spatial
- Verbal förståelse
- Verbalt flöde
- Numerisk
- Perceptuell snabbhet
- Minne
- Resonerande/logik

Avvisade helt en generell G-faktor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hierarkiska modeller

A

En pyramid vars topp upptas av G-faktorn. Cattell och Horn kom på det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Flytande intelligens (gF)

A

Förmågan att hantera nya problemlösande situationer. Tidigare inlärning har ingen betydelse. Hanterar information i arbetsminnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Utkristalliserad intelligens (gC)

A

Förmågor som är beroende av tidigare inlärning. En förvärvad särskild kompetens. Från långtidsminnet.

20
Q

Carrolls hierarkiska modell

A

Tre begåvningsskikt - g-faktor, 8 begåvningsfaktorer (Thurstones 7), ca 90 begåvningar som alla utgör förgreningar

21
Q

Sternbergs triarkiska teori

A

Modell som inkluderar “framgångsbegåvning” (streetsmart). Kritisk mot IQ-test

Analytisk intelligens
Praktiskt intelligens
Kreativ intelligens

22
Q

Howard Gardners 8 intelligenser

A

(Bullshit)
1. Lingvistisk (språklig) intelligens
2. Logisk-matematisk intelligens
3. Visuell-spatial intelligens
4. Taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens
5. Musikalisk intelligens
6. Interpersonell (social) intelligens
7. Intrapersonell (reflekterande) intelligens
8. Naturalistisk intelligens

23
Q

Trait-taxonomi

A

Indelning och klassificering av egenskaper i grupper och undergrupper i en tydlig modell

24
Q

Projektiva test

A

Vår tolkning av ambivalenta stimuli speglar vårt inre liv. Är kvalitativ och idiografisk. Till exempel, rorschach test och thematic apperception test (TAT)

25
Den lexikala ansatsen
Utvecklades av Gordon Allport & H S Odbert Användandet av flertalet adjektiv som grupperas för att identifiera personlighetsegenskaper Två kriterier för att avgöra egenskapens betydelse: - Antal synonymer - Kulturell överensstämmelse
26
Forers klassiska experiment
Gjorde ett personlighetstest. Alla fick samma utlåtande (men visste det inte). Nästan alla tyckte att det stämde bra. Kritik mot face-validity.
27
Good report
Uppmana till att svara sanningsenligt
28
Forced choice
Kan inte svara kanske, eller vet ej.
29
Validitetskalor
Kan användas för att kontrolla social önskvärdhet, svarstil eller slumpmässigt svarande.
30
Normativ skala
Individen jämförs mot en norm, skalfrågor till exempel 1-5
31
Ipsativ skala
Tvingas till val, ger en "profil" för individen och individen kan inte jämföras mot en traditionell norm
32
Administrativ standardisering
Strikta anvisningar och stram administrativ testprocedur då individen ska testas under så snarlika förhållanden som möjligt
33
Teknisk standardisering
När testet är normerat efter en viss population och olika kategorier. Användning av standardskalor.
34
Standardskalor
Hur olika tests poäng motsvarar en normalfördelningskurva. - IK-poäng min 55 - m 100 - max 145 - sd 15 - Wechslers min 1 - m 10 - max 19 - sd 3 - Stanine min 1 - m 5 - max 10 - sd 2 - Sten min 0 - m 5,5 - max 10 - sd 2 - Z-poäng min -3 - m 0 - max 3 - sd 1 - T-poäng min 20 - m 50 - max 80 - sd 10
35
Validiteten
Betecknas som frånvaro av systematiska mätfel. Mäter testet det man avsåg att mäta.
36
Begreppsvaliditet
I vilken grad mäter testet det begrepp det är tänkt att mäta. Mäts genom att jämföra med andra test. Nedre gräns = 0.65
37
Innehållsvaliditet
I vilken grad testets items är relaterade till alla aspekter av de begrepp det skall mäta.
38
Kriterievaliditet
Testets korrelation med vissa kriterium (krav). Kan testas på två olika sätt: - Prediktiv - ex högskoleprovet och framtida studieresultat - Samtidig - ex. testar framgångsrika chefer och analyserar Nedre gräns = 0.45
39
Extern ekologisk validitet
Graden av generaliserbarhet
40
Face-validitet
Upplevs testet som rimligt och giltigt. Mätsäkerhet förutsätter hög face-validitet.
41
Reliabilitet
Betecknas som frånvaro av slumpmässiga mätfel. Mätsäkerheten och testets tillförlitlighet.
42
Test-retest reliabilitet
Är resultaten stabila över tid?
43
Interbedömmarreliabilitet
Överensstämmelse mellan olika bedömares poängsättning eller observationer
44
Intern konsistens-homogenitet
I vilken grad testet är homogent dvs. hur varje item bidrar till testets totala reliabilitet. Cronbachs alfa är ett mått på den interna konsistensen.
45
Cronbachs alfa
Mått = 0-1 Gränsvärde = 0.7 Högt värde = över 0.8 Under 0.7 kan man ej kolla på enskilda items
46
Professionell hållning
- Testsäkerhet - skydda testen - Rätt kompetens - Rättvisa - skydda mot diskriminering och bias - Informerat samtycke - Integritetsintrång - Administrering - Poängsättning och tolkning - Förvaring av material och underlag - Följ lagar och förordningar
47
Testanvändning
1. Analys av behov 2. Val av testmetod 3. Utförande & tolkning 4. Återföring till den testade 5. Hantering av resultat