Föreläsningsbegrepp

Question 1

Råpoäng

Answer 1

Enskilda svar, inte intressanta i sig. Poäng utan normering

Question 2

Maximal prestation

Answer 2

Testar förmågor, till exempel begåvningstest

Question 3

Typiskt utförande

Answer 3

Testar personlighet och affektiv domän

Question 4

Achievement (prestation)

Answer 4

Begåvning baserad på förvärvad kunskap och tidigare inlärning. Kristalliserad intelligens

Question 5

Aptitude (fallenhet)

Answer 5

Begåvning baserad på anlag och problemlösningsförmåga. Till exempel gF

Question 6

Psykometri

Answer 6

Teori om och metoder av mätning av psykiska egenskaper, attityder, intressen, kunskaper och färdigheter. Hur mycket personer skiljer sig åt?

Question 7

Kognitiva perspektivet (jfr psykometri)

Answer 7

Skiljer sig från psykometrin då det kognitiva vill förklara orsak. Varför personer skiljer sig åt?

Question 8

Sir Francis Galton

Answer 8

Första testteoretikern och intelligensforskaren. Begåvning och genialitet är ärftligt.

Question 9

Charles Spearman

Answer 9

Grundare av tvåfaktorteorin
- G-faktorn, som påverkar lösningen av alla olika uppgifter
- Specifika förmågor (S), som har betydelse för vissa typer av uppgifter

Question 10

G-faktorn

Answer 10

Underliggande, generell faktor. Det mest fundamentala måttet på problemlösningsförmåga. Positiv mångfald (högt resultat på ett test så har man det ofta på andra)

Question 11

Faktoranalys

Answer 11

Flera variablers samband, vill urskilja bakomliggande faktorn. Finns två typer:
- Konfirmatorisk - har en hypotes som man vill få bekräftad
- Explorativ - ingen definierad faktor på förhand

Question 12

Alfred Binet

Answer 12

Gjorde första moderna intelligenstestet med syfte att hjälpa barn med kognitiva nedsättningar. Ville bestämma den mentala åldern hos barn men fanns inget standardiserat poäng att jämföra med.

Question 13

William Stern

Answer 13

Grundare av IQ-begreppet. Utvecklades för barn och unga.

Question 14

Lewis Terman

Answer 14

Förfinade Binets test - Stanford-Binet testet

Question 15

David Wechsler

Answer 15

Skapade flera test som mäter både verbala och icke-verbala förmågor.
Wechsler-testen - WPPSI, WISC, WAIS.

Question 16

Louis Thurstone

Answer 16

Kom på den multipla faktoranalysen och
7 primära mentala faktorer
- Spatial
- Verbal förståelse
- Verbalt flöde
- Numerisk
- Perceptuell snabbhet
- Minne
- Resonerande/logik

Avvisade helt en generell G-faktor

Question 17

Hierarkiska modeller

Answer 17

En pyramid vars topp upptas av G-faktorn. Cattell och Horn kom på det.

Question 18

Flytande intelligens (gF)

Answer 18

Förmågan att hantera nya problemlösande situationer. Tidigare inlärning har ingen betydelse. Hanterar information i arbetsminnet.

Question 19

Utkristalliserad intelligens (gC)

Answer 19

Förmågor som är beroende av tidigare inlärning. En förvärvad särskild kompetens. Från långtidsminnet.

Question 20

Carrolls hierarkiska modell

Answer 20

Tre begåvningsskikt - g-faktor, 8 begåvningsfaktorer (Thurstones 7), ca 90 begåvningar som alla utgör förgreningar

Question 21

Sternbergs triarkiska teori

Answer 21

Modell som inkluderar “framgångsbegåvning” (streetsmart). Kritisk mot IQ-test

Analytisk intelligens
Praktiskt intelligens
Kreativ intelligens

Question 22

Howard Gardners 8 intelligenser

Answer 22

(Bullshit)
1. Lingvistisk (språklig) intelligens
2. Logisk-matematisk intelligens
3. Visuell-spatial intelligens
4. Taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens
5. Musikalisk intelligens
6. Interpersonell (social) intelligens
7. Intrapersonell (reflekterande) intelligens
8. Naturalistisk intelligens

Question 23

Trait-taxonomi

Answer 23

Indelning och klassificering av egenskaper i grupper och undergrupper i en tydlig modell

Question 24

Projektiva test

Answer 24

Vår tolkning av ambivalenta stimuli speglar vårt inre liv. Är kvalitativ och idiografisk. Till exempel, rorschach test och thematic apperception test (TAT)

Question 25

Den lexikala ansatsen

Answer 25

Utvecklades av Gordon Allport & H S Odbert
Användandet av flertalet adjektiv som grupperas för att identifiera personlighetsegenskaper
Två kriterier för att avgöra egenskapens betydelse:
- Antal synonymer
- Kulturell överensstämmelse

Question 26

Forers klassiska experiment

Answer 26

Gjorde ett personlighetstest. Alla fick samma utlåtande (men visste det inte). Nästan alla tyckte att det stämde bra. Kritik mot face-validity.

Question 27

Good report

Answer 27

Uppmana till att svara sanningsenligt

Question 28

Forced choice

Answer 28

Kan inte svara kanske, eller vet ej.

Question 29

Validitetskalor

Answer 29

Kan användas för att kontrolla social önskvärdhet, svarstil eller slumpmässigt svarande.

Question 30

Normativ skala

Answer 30

Individen jämförs mot en norm, skalfrågor till exempel 1-5

Question 31

Ipsativ skala

Answer 31

Tvingas till val, ger en “profil” för individen och individen kan inte jämföras mot en traditionell norm

Question 32

Administrativ standardisering

Answer 32

Strikta anvisningar och stram administrativ testprocedur då individen ska testas under så snarlika förhållanden som möjligt

Question 33

Teknisk standardisering

Answer 33

När testet är normerat efter en viss population och olika kategorier. Användning av standardskalor.

Question 34

Standardskalor

Answer 34

Hur olika tests poäng motsvarar en normalfördelningskurva.
- IK-poäng min 55 - m 100 - max 145 - sd 15
- Wechslers min 1 - m 10 - max 19 - sd 3
- Stanine min 1 - m 5 - max 10 - sd 2
- Sten min 0 - m 5,5 - max 10 - sd 2
- Z-poäng min -3 - m 0 - max 3 - sd 1
- T-poäng min 20 - m 50 - max 80 - sd 10

Question 35

Validiteten

Answer 35

Betecknas som frånvaro av systematiska mätfel. Mäter testet det man avsåg att mäta.

Question 36

Begreppsvaliditet

Answer 36

I vilken grad mäter testet det begrepp det är tänkt att mäta. Mäts genom att jämföra med andra test.

Nedre gräns = 0.65

Question 37

Innehållsvaliditet

Answer 37

I vilken grad testets items är relaterade till alla aspekter av de begrepp det skall mäta.

Question 38

Kriterievaliditet

Answer 38

Testets korrelation med vissa kriterium (krav). Kan testas på två olika sätt:
- Prediktiv - ex högskoleprovet och framtida studieresultat
- Samtidig - ex. testar framgångsrika chefer och analyserar

Nedre gräns = 0.45

Question 39

Extern ekologisk validitet

Answer 39

Graden av generaliserbarhet

Question 40

Face-validitet

Answer 40

Upplevs testet som rimligt och giltigt. Mätsäkerhet förutsätter hög face-validitet.

Question 41

Reliabilitet

Answer 41

Betecknas som frånvaro av slumpmässiga mätfel. Mätsäkerheten och testets tillförlitlighet.

Question 42

Test-retest reliabilitet

Answer 42

Är resultaten stabila över tid?

Question 43

Interbedömmarreliabilitet

Answer 43

Överensstämmelse mellan olika bedömares poängsättning eller observationer

Question 44

Intern konsistens-homogenitet

Answer 44

I vilken grad testet är homogent dvs. hur varje item bidrar till testets totala reliabilitet. Cronbachs alfa är ett mått på den interna konsistensen.

Question 45

Cronbachs alfa

Answer 45

Mått = 0-1
Gränsvärde = 0.7
Högt värde = över 0.8
Under 0.7 kan man ej kolla på enskilda items

Question 46

Professionell hållning

Answer 46

• Testsäkerhet - skydda testen
• Rätt kompetens
• Rättvisa - skydda mot diskriminering och bias
• Informerat samtycke
• Integritetsintrång
• Administrering
• Poängsättning och tolkning
• Förvaring av material och underlag
• Följ lagar och förordningar

Question 47

Testanvändning

Answer 47

1. Analys av behov
2. Val av testmetod
3. Utförande & tolkning
4. Återföring till den testade
5. Hantering av resultat